Makt och människorna som vill ha den

Jag har gått och tänkt och tänkt på makt, och de människorna som vill åt den. Jag är av åsikten att det finns olika sorters makthungriga människor, dvs:
1.De som vill åt makten pga att de aldrig själva haft den, anser sig stå över andra, rikedom eller dylikt(DVS av egoistiska skäl).
2.Människor som tror att saker och ting skulle bli bättre ifall de hade makten.

Om ni vet flera "sorter" av människor som gillar makt, ge förslag!

Jag vet egentligen inte om detta kan bli ett ordentligt diskussionsunderlag, men är det inte just såna här saker som filosofi-forumet finns?

Jag är själv av uppfattningen att jag inte vill ha makt över någon eller några.
Jag har helt enkelt accepterat att man inte kan tillgodose allas behov, och pga det är jag inte politiskt aktiv, även om jag är väldigt intesserad av politiken som helhet, och läser allt jag kommer över.

Jag tror att de enda som faktiskt förtjänar en mäktig position inom alla möjliga av samhällets grupper och klasser är de som fattar att man alltid skadar någon genom att utöva makt, och därför inte vill ha den.

Är jag helt dum i huvudet, eller ligger det något i det jag påstår?
Texten till låten "Power" med bandet Clawfinger är rätt tänkvärd, även om jag inte håller med om allt. --->http://artists.letssingit.com/clawfi...-power-kx9zptj

Lägg till nummer 3.
"Makt av folk som anser sig mer värdiga den än andra". T.ex politiker.

Hmmm.. jag skulle tro att det går in under kategorin "Av egoistiska skäl", men jag kan förtydliga det lite

Makt är en relation.
På något sätt har man alltid en maktrelation till någon.
Det kan handla om små saker,
som att under tiden du har givit en julklapp men inte fått en tillbaka
så har den personen en tacksamhetsskuld till dig.
Eller under den tiden som någon sagt hej till dig men du inte sagt hej tillbaka ännu.
Att förvägra någon möjligheten att ge tillbaka eller att få något, är makt.
Säger du inte hej tillbaka till en person,
visar du att det är du som är i maktposition.
Det är ett typiskt beteende för äldstasyskon,
som jämt vaknar före alla andra och tokstädar
bara för att sen kunna säga "om inte jag gör det så blir det aldrig gjort"...

Det är mikromakt egentligen, men reciprocitetsprincipen fungerar lika väl på makromakt.
Länder emellan är det klassiskt,
man lovar att dra en pipeline genom landet i utbyte mot att man får förtulla den, till exempel.
Eller man hyr ett land en del av sin armé,
i utbyte mot vidare relationer senare.
Det handlar om balans i rättvisa, jämvikt mellan skulder och gåvor.
Det går inte att ha sociala samspel med andra människor utan att aktivera reciprocitetsprocesser...

Jag tror på en tredje grupp människor i maktposition,
och det är dom som fått maktpositionen tilldelade dom.
Det är inte alltid säkert att man vill vara i maktposition,
men ändå så kan man hamna i en situation där man måste utöva makt.
(Makt är inget man "har", det är något man "utövar")
Eller kanske det är två undergrupper till dom som redan finns,
egoister som vill ha makt och egoister som inte vill ha makt, till exempel.
Svårt att säga.
Det brukar vara enklare med en trädstruktur iaf,
då får man någon slags ekvation av If-Then format som är enkel att läsa ut

Tor alla som är desperata efter makt är smygpsykopater.

Ser man sig som starkare individ än majoriteten vill man nog ha makt över majoriteten, i varje fall i de beslut som berör en själv.

Att överlåta makt till andra är en underkastelse, vilket betyder att man ser sig själv som svagare individ i frågan. Antingen för att man inte har kunskap, tid, ekonomi eller vad som helst.
Man är inte lika tillräcklig helt enkelt.

Tror man att makt skulle vara till fördel för en själv, vill man ha den.
Vill man inte ha makt, är det för att man ser det som en nackdel.

Det betyder inte att alla har det absoluta svaret när de står i valet mellan makt eller ej, det väsentliga är bara vad personen tror sig veta, för det är det som styr valet, viljan.