Har Flashbackfolk orimliga lönekrav?

29000 brutto kräver enligt Sveriges Ingenjörer ett par års erfarenhet om vi snackar privat sektor, detta enligt statistik för 2007.

Bott i en akademikerstad hela livet, kommer från en akademikerfamilj. Har sett skiten på nära håll.

Dessutom är det en förjävligt dålig inställning till pengar att tro att man ska "bli rik" genom att sitta med näsan i böcker och därigenom förtjänar högre lön än t.ex en hantverkare.
I dagsläget tjänar hantverkare mer, och det är helt rätt.

Dåligt klädda, festande, supande studenter från medelklassen som tror att de blir "fina", gör en "resa uppåt" genom att plugga till kontorsråtta.

Jag håller med om att en privat plastikkirurg FÖRTJÄNAR sin lön. Han är egenföretagare precis som hantverkarna och är han duktig förtjänar han att bli multimiljonär på sin klinik.
Han använder sin utbildning till att starta eget, då förtjänar han sin lön.

Det ska däremot inte vara en väg till hög lön att sitta med näsan i böcker i fyra år.

Fram för plastikkirurgen, entreprenören, filmstjärnan och elitidrottaren. Skyffla tillbaka civilingenjören och allmänläkaren i det hål där de hör hemma. Man ska inte kunna läsa sig till hög lön utan någon form av entreprenörsskap inblandat. "Nu har jag suttit med näsan i böcker i fyra år, ge mig anställning och pengar, tack!! Jag kan leka med photoshop och skapa customer-management-directories kompetens-art-budgetkalkyler ge mig höööööööög lön!!""

Om världens ledande japanska arkitekt, som ritat museet på floden i Paris och japanska paviljongen för världsutställningen i Sevilla, kunde komma dit han är utan att läsa en dag på universitet, så borde andra klara det också? I Sverige anses arkitekt vara ett statusyrke man endast kan bli genom att slussas in, söka in, gå genom gymnasiet.
Varför har en arkitekt som fullständigt krossar allt en svensk akademisk arkitekt någonsin åstadkommit, motbevisat detta? Varför är den japanske arkitekten större än någon svensk arkitekt någonsin kommer att bli? Han är t.o.m, helt utan akademisk examen själv, lärare på Tokyos finaste universitet.

Akademisk examen är ett onödigt krav i många fall, utbildning är tråkig och dålig och en intelligent person kan lära sig allt praktiskt, enligt den japanska modellen där yrkeskunskapen förmedlas via företaget man jobbar på. Varför måste man beblanda sig med rumlande grisar och kämpa med BETYG och SKIT mot dessa?

Universiteten är infjärtade rum fulla av svettiga apor som älskar att rumla och festa. Jag har bott nära ett universitet hela mitt liv, sett folket komma och sett dem gå. Fått inblick i hur de lever här i stan.
Det ska inte vara möjligt att läsa sig till högre lön på det sättet. Genom att ta del i en social struktur och bli en gris.

Jag har också högre intelligens än snittet, och jag klarade av att gå i skolan utan att behöva hoppa av. Det var snarare de som var långt under medelbegåvade alternativt de klassiska "busarna" som har svårt med sociala regler som hoppade av. Det är väl ganska uppenbart vilken kategori du har blivit placerad i.

Att arbeta med hjärnan kommer alltid anses vara finare än att arbeta med händerna, ergo skrivbords jobb > hantverkar jobb.

Kände en industrisvetsare förut som tjänade uppåt 45-50 vissa månader. Fina pengar men att ligga inuti i rör i en fabrik och svetsa skarvar är inte speciellt glamoröst och kul, andas in giftiga gaser, slitsamt, skitigt och jävligt. Näe då sitter jag hellre på ett kontor och slipper bli utsliten och få diverse hälsoproblem när man blir äldre.

.

Orimliga och orimliga...inget fel med att vilja ha en högre lön, eller? Men däremot kan jag mycket väl tänka mig att folk helst inte skyltar med sina löner om de inte tjänar jättemycket. Helt enkelt för att det för många är en känslig fråga, och man kanske känner sig lite loseraktig om man nu skulle råka tjäna lite mindre än snittet för sina kollegor i samma bransch. Eller bara känna sig allmänt underbetald. Därför får man mest bara höra om banknissar som drar in 75000 GBP per år i London och som gärna "glömmer" att tala om hur mycket de får betala för att leva därborta.

Alternativt odrägliga 18-åringar som fick >19 i snitt från gymnasiet och därmed tror att de har hela karriären färdig, så att de redan vet hur mycket de kommer att tjäna om tio år eller så.

Flashbackarna lever i en dröm och fantasitillvaro.



Källa: http://www.aftonbladet.se/debatt/article2519896.ab