Det tog mig evigheter och hekatomber av bortkastad mda och pina innan jag lrde mig livets enkla filosofi:
Att gilla lget; att alltid ta ett steg tillbaka, verblicka situationen i sin helhet, och gra det bsta av alltihop, optimera den privata totala mlfunktionen.
S mycket tid man spillt p meningslst och destruktivt tjafs. Internet... folk lockas in i ett hysteriskt utbyte av ofrskmdheter, och jag har minsann sjlv inte varit bttre n ngon annan. Men om jag nu, trtt och sliten i nerverna, faktiskt FICK sista ordet i nt grl, jaha, vad vann jag med det? vad fick jag ut av det? Ingenting, tvrtom; jag bara skadade mig sjlv, jag bara spillde tid och kraft p rent strunt; det kunde sannerligen ha investerats i nt mer produktivt.
Snt har man inte rd med, livet r fr kort. Det r frlorarna som hller p sdr. Sjlv har jag minsann i alltfr hg grad varit en sndr loser.
S djvla meningslst det var, alltihop.
Nja. Dehr dagen r den frsta av resten av mitt liv, och n kan vl pantern resa sig. Jag har tillfrsikt.
Men att det ska vara s svrt att lra sig en sn sjlvklarhet! Det borde ing i allmn uppfostran, redan frn brjan. Hur mycket bttre hade inte ens liv artat sig d, hur mycket mer hade man inte stadkommit, hur mycket lyckligare och mer framgngsrik hade man inte d ftt vara!
