Hej alla kära Fb:are...
Tänkte att en flicka skulle kunna få lite hjälp från era eminenta hjärnor.
Saken är så här. För ett par månader sedan började jag prata lite sexuellt med en kompis på msn. Vi satt då båda i ett förhållande som vi inte var jätte nöjda med sexuellt. (mitt förhållande är över pga andra orsaker, men han är fortfarande tillsammans med henne och dom har varit tillsammans i snart 3 år) Hur som haver, vi kom underfund med att vi gillade samma former av sex. Så samtalen blev rätt heta emellanåt. I sinom tid blev det även så att vi hamnade för oss själva en kväll, och det ena ledde till det andra. Den kvällen kom vi överrens om att det var, om inte en engångsgrej, så iaf inget som skulle dyka upp frekvent pga av känslor osv.
Jo just det ja. Efter den dagen, mitten på april, har vi setts på det viset 1-2 ggr veckan.
Båda två har fåt ut en hel del av det, och vi trode väl att känslorna inte var nåt problem. Idag hamnade vi ensamma i en soffa i dryga timmen, där vi bara mös och kysstes hela tiden, inget mer sexuellt än just kyssar, inte ens naket. Bara jävligt mysigt helt enkelt. Efter detta, så skickade han ett mess till mig med kontentan att han ville ta det lugnt för det kändes konstigt. Efter en del sms:ande fram och tillbaka erkände han att han börjat få känslor för mig, och därför ville ta det lugnt ett tag för att se vad som skulle hända. Jag erkände för mig själv för ett par veckor sedan att även jag har känslor. Och det vet han numer om.
Jag vet om vad jag gav mig in på när jag började det hela, och såg det då bara som ett äventyr. Men ju mer jag lärt känna honom, desto mer har jag kommit underfund med att han verkligen är allt jag letar efter hos en kille. Han har hjärna, är allmänbildad, vi har samma humor, samma intressen, samma åsikter. Allt klaffar klockrent. Men jag trodde aldrig det skulle vara besvarat med känslorna, därför har jag bara skjutit undan mina. Men nu har det ju som sagt uppdagats vad vi båda känner. Och min fråga är väl kanske rätt uppenbar.
Borde jag helt enkelt bara ge upp grabben, och inse att det är kört? Eller är det värt att försöka få honom? Tilläggas bör att vi båda har väldigt svårt för att verkligen tycka om en människa, så det är väl rätt unikt att vi faktist gillar varandra. Det känns bara så surt, att jag hittar min drömprins, känslorna är besvarade, men han har en flickvän redan
Är väl inte ens lönt att betacka sig för dumma kommentarer va?