Grundlagsutredningens debattartikel - det viktigaste i svensk politik på länge

Mina synpunkter. Förutom de frågor som Strix m/94 nämner är frågan om författningsdomstol oklar på några punkter till. Det sägs att uppenbarhetsrekvisitet ska avskaffas. Innebär detta att det ska avskaffas för samtliga domstolar och myndigheter, det är ju dessa som idag har lagprövningsrätt, eller ska lagprövningen helt vara förbehållen den nya författningsdomstolen? I sådana fall inskränks faktiskt lagprövningsmöjligheten på ett ganska avgörande sätt, även om jag inte är säker på om detta är positivt eller negativt.

Vad gäller förstärkt rättighetsskydd kan det ju bara bli bättre. Framförallt är det bra att rätten till en rättvis rättegång skrivs in även i den svenska grundlagen, att behöva "låna in" denna rättighet från Europakonventionen är ju mer än lovligt pinsamt. Även de mer symboliska ändringarna, som språkrevisionen och domstolarna, verkar vettiga.

Jag undrar lite över det ändrade systemet för tillsättande av regeringar. Jag är alltför dåligt insatt i svensk nutidshistoria för att veta om det hade gjort skillnad i praktiken vid något tillfälle. Är det någon regering som har regerat endast tack vare att den tillsätts "negativt" så att säga? I vilket fall är det en bra förändring av symboliska skäl. De kommunala förslagen verkar eventuellt kunna vara riktigt genomgripande, men det är svårt att bilda sig en uppfattning bara på denna artikel. Med tillräckligt stora förändringar kan det kanske leda till riktigt intressanta saker.

Glädjande på många sätt. Bland annat av den enkla anledningen att mp fjärmar sig från sossarna. Nästa val blir mycket intressant! Snart kommer monas siffror att börja dala (när folk märker att hon inte gör ett skit utan enbart rider på att folk känner sig lurade när alliansen gör precis det de sagt att de skall göra hela tiden). MP och sd blir förmodligen nyckelbrickor i nästa val, om nu sd lyckas ta sig över 4%. Vänstern har genom ett idogt arbete av Ohly gjort sig till ett marginalparti.

En fråga bara: Varför är personval något att applådera? OK att man kan få in vettigt folk längre ned på listor, men löper man inte en ökad risk för opulistiska utspel och allmänt vädjande till en pöbel med mindre vetande?

Ja, men dessutom kan en tredjedel av riksdagens ledamöter ordna fram en beslutande folkomröstning om grundlagsförslaget. Det finns väl en risk att sossarna gör det om de inte blir nöjda med förslaget. Det verkar ju dessutom finnas en viss tradition av att rösta nej i folkomröstningar, vilket ju vore väldigt tråkigt när det gäller detta.

...jag har förstått skall man avskaffa "det uppenbara" i följande:
RF, 11 kap:

...finns en risk, men socialdemokraterna brukar inte gilla folkomröstningar.

Omröstningen är dock bara bindande om antalet Nej-röster överstiger hälften av det totala antalet röstande i riksdagsvalet. Med andra ord måste det till antingen ett ganska skarpt Nej från folket, eller ett högt deltagande i folkomröstningen.

Jovisst, så långt är det rätt självklart. Frågan är ju om första ledet med "Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med [...]" ska stå kvar som det är. Det skulle ju leda till att alla domstolar och myndigheter fick en väldigt utsträckt lagprövningsrätt. När ändå en författningsdomstol ska inrättas samtidigt ligger det väl nära till hands att misstänka att det bara är den som ska pröva lagar. Vilket i sånna fall väcker frågan om de andra organ som idag får lagpröva blir av med den rätten eller får göra det fast endast i uppenbara fall, som idag.

Om ändringarna går igenom i riksdagen har de ju ingenting att förlora på en folkomröstning.

Jo, men den är ju samtidigt som riksdagsvalet, så det borde väl vara som med kommunalvalen att valdeltagandet "smittar av sig". Även om några procent faller bort i folkomröstningen så behövs det ju inte så mycket mer än 50% nejröster i den för att uppfylla kraven.

Absolut, extremt viktigt. Tycker att det var en mycket bra debattartikel och jag hoppas att allt går igenom.

Det där stämmer inte alls. I själva verket är Sverige redan ett av världens mest decentraliserade och maktdelade politiska system:

- Sverige har världens starkaste kommunala självstyre
- Funktioner som är centraliserade i andra länder är starkt decentraliserade i Sverige: skolan är t ex kommunal, i nästan alla länder är den statlig
- Svenska myndigheter är självständiga och styrs inte av departementen ("ministerstyre" är väldigt fel)
- Sverige har mycket fler, och mindre, myndigheter än andra länder
- Sverige följer internationella avtal och regleringar mycket hårdare än andra stater (tex EU, FN, Genevékonventionen, Kyotoprotokollet, bilaterala avtal): det skapar maktdelning

- Ombudsmannasystemet är en svensk demokratisk uppfinning och unikt stark i Sverige


- Det svenska partiväsendet är mer maktdelat än andra med 7 partier i den beslutande församlingen
- Det svenska partierna är mindre centraliserade, eftersom den politiska skalan är bredare

- Valdeltagandet är högre i Sverige - det är solklar maktdelning
- Medborgerligt / deltagande demokrati uppmuntras mer i Sverige, som resultat har Sverige ett av världens högsta idéella engagemang

- Därtill tillkommer yttrerligare maktdelning genom låg inkomstojämlikhet, hög jämställdhet, etc, etc

- Osv, osv...


Att du inte förstår detta beror på att du tycks ha en ensidig definition av att "maktdelning" enbart innebär "institutioner som direkt överprövar politiskt beslutande församlingar", a lá USA. Man kan inte lära sig om hur europeisk politik fungerar genom att se amerikanska tv-serier.

USAs politiska system är verkligen inget att ta efter: det är gammaldags, starkt odemokratiskt och ofta ineffektivt. Ta till exempel staten New York, en av USA största och rikaste. Under en period av 5 år klarade staten inte av att lägga fram budgeten i tid ett enda år. Det är ganska unikt i ett i-land, och orsakade enorma problem och kostnader för skattebetalarna. Orsaken var maktdelning och åtföljande bråk mellan New Yorks guvernör och New Yorks senat...

..jag inte förstått avsikten, utan enbart när det gäller författningsdomstolen, men uppenbart är att denna paragraf måste skrivas om i sin helhet.