[Samlingstråd] Hårdvara FAQ / Guide

Hårdvaru-FAQ (V1.0) av Nate Black för Flashback.
1. Inledning
2. Processor
3. Moderkort
4. Minnen
5. Grafikkort
6. Hårddisk
7. Nätaggregat
8. Köpråd och annan kuriosa (datorpaket och köpguider)
9. Underhåll av datorn (hur du städar korrekt, hantering av komponenter)
10. Kylning (luftflöde, kylpasta inkluderat)

1.Inledning.

Vill tacka först och främst Kvadd på Nordichardware för min kunskap, tack för att du stod ut med mig i början, vill även tacka alla hemsidor som jag läst på, de är för många för att nämna men mestadels DFI-streets gamla forum (nu DIY-street), tack för er hjälp där. Tackar även Google och Wiki. Sist men inte minst tackar jag det trevliga folket på Flashback!

Jag skrev denna guide den 16 april 2008 (vissa delar är uttag från äldre inlägg på forumet), ganska så fuckad på kaffe, cigaretter och alkohol mestadels av tiden. Därför ber jag om ursäkt för mängden av faktafel, felstavningar, särskrivningar och rena lögner, om ni har anmärkningar skicka PM så ska de rättas för framtida uppdateringar.

Jag vill även påpeka att denna FAQ/Guide är mestadels för nybörjare men även den mer erfarna kan lära sig något.
Den som vill kan använda denna guide hur ni än vill, ta credit själva om ni vill när ni postar den någonannanstans. Bara se till att sprida den till de som behöver den. Vill ni även ändra/lägga till något får ni göra det, bara det stämmer. Texten är som sagt skriven för Flashback, men vad ni gör med den är upp till er.
Genom att använda denna information ger du mig rättigheten till ditt hus, din själ och ditt förstfödda barn. Jag tar ej ansvar för något ni fuckar/ej fuckar upp.

Frågor som ej täcks av denna guide/FAQ kan ni skapa nya trådar om. Tar även emot PM med frågor om allt möjligt och har ni frågor som ej får plats i ett PM kan ni be om mail.

Ha kul!

// Nate Black på Flashback. Nehil eller Gaurii på andra ställen.

2.Processor.

Grundläggande om processorer.
En processor är förenklat hjärnan i en dator. Den utför en större del av arbetet genom beräkningar och behandlingar av data. Dagens processorer produceras av två större företag vid namn AMD och Intel. Dessa driver utvecklingen framåt och konkurrerar om konsumenterna. Säger man att det ena företaget gör ”bättre” processorer än det andra ljuger man eftersom ”bäst” är så relativt. Idag skulle jag säga att AMD är för den person som inte vill spendera så hemskt mycket pengar på en dator och Intel är för den som vill ha den snabbaste datorn. AMDs styrka är alltså pris/prestandaförhållandet och Intels styrka ligger i ren prestanda. Såhär har det inte alltid sett ut.

Dagens processorer har ofta flera kärnor, alltså flera enheter under ett och samma skal, dessa kallas Dual-Cores eller Quad-Cores. En enkärnig processor bör man undvika om man spelar spel eller är ute efter något annat än ordbehandling. Processorer kommer nog utvecklas mer åt detta håll, att lägga in fler kärnor har visat sig vara framtiden, innan drev man bara upp hastigheten på dem och hade ett såkallat ”MHz-race”. Ganska så snart insåg företagen att det inte håller i längden då det blir hemskt varmt, drar ström och andra komponenter hinner inte med, eftersom de alla är beroende av varandra. Istället lade man in fler kärnor och effektiviserade prestandan på klockcyklerna. Förr fanns datorer på 3.8GHz men idag är topp modellerna nere under 3GHz igen med flera kärnor istället.

Att jämföra processorarkitekturer rakt över (exempelvis ”en Intel på 2xGHz är bättre än en AMD på xGHz!!” är ett idiotiskt påstående så gör inte sådana) fungerar inte alls idag. Förr gjorde man dock det då de låg nära varandra i effektivitet. Vad man dock kan göra är att jämföra processer med samma kärna/or med klockfrekvens och cache-mängd. Cache-minnet är processorn egna lilla RAM som är enormt mycket snabbare än vanligt RAM, och ljusår snabbare än hårddiskar. Dock är de i förhållande väldigt små, endast på några få megabyte, RAM i moderkortet ligger över flera tusen idag och hårddisken kan idag ha mer än en miljard megabyte information. Så, exempelvis en Conroe processor på 2.2GHz med 4MB cache är alltså bättre än en Conroe processor på 2.0GHz med 2MB cache. För fullständiga jämförelser emellan helt olika processorer finns i länksamlingen.
Intel innehar idag en majoritet av marknadsandelen och AMD fortsätter att sakta men säkert dala nedåt.

Vad är Conroe?! Jag fattar inget!!

Jag tog en processorkärna vid namn Conroe som ett exempel ovan därför att när den lanserades så krossade den allt i prestandaväg. Idag finns den med andra revisioner och andra tekniker, men Intel bygger i princip endast vidare på denna arkitektur då den visats sig vara väldigt bra. Conroe är en del av Intels” Core2Duo”-serie av processorer som är konsumentens val när det gäller Intel. Det finns flera olika modeller här med varierande klockfrekvens, cache-minnet och tekniker. Core2Duos storebror är QuadCore, alltså 4 kärnor, Core2Duo har endast, som namnet antyder 2 kärnor.

Va, varför ska jag ha flera kärnor?

Jo, ett program som körs kallas lite proffsigare en tråd inom datorvärlden. Om du har 10 program igång kör din processor alltså 10 trådar samtidigt. Med flera kärnor kan de dela upp jobbet emellan sig, så att allting går snabbare. Vissa nyare program är optimerade för flera kärnor, andra inte. Om program är multitrådade så kan två processorer dela upp detta program i fler trådar för att ytterligare förbättra prestanda. Vissa program är inte alls multitrådade, då hjälper inte flera kärnor knappt alls. Ett exempel vore om du kör ett spel som inte är multitrådat (Crysis exempelvis), då kommer en kärna jobba med själva spelet, och den andra kommer att jobba på att hålla msn, operativsystemet, ditt nedladdningsprogram levande under tiden. Dock gör detta inte så hemskt mycket skillnad då de förhållandevis inte är så krävande för en modern processor. Men även om du inte utnyttjar multitrådade program kan flera kärnor vara av intresse. Om du har en singelcore (en kärna) så kanske du märker att din dator sölar ner när du packar upp/ned data eller bränner skivor. Ibland när du ”tabbar” ut från ett spel kan det ta en lång tid för att få upp den andra rutan. Med flera kärnor går det snabbare. I framtiden hoppas man att all mjukvara ska vara multitrådad, så vi kan dra fördel av vår hårdvara (hårdvara=datorkomponenter, mjukvara=sådant du har på hårddisken).Du kan genom att trycka alt+ctrl+del få upp en aktivitetshanterare, där ser du hur många olika trådar/processer din dator kör just nu. Ofta kan de ligga på över 40 enskilda trådar.

Okej, jag fattar vad som är viktigt på en processor, vad nu då?

Om du vet din budget så vet du nu också vilket företag du ska köpa ifrån. Låt oss säga att om du idag har under 2000kr att spendera på processor+moderkort bör du använda AMD. Över det borde du välja Intel. Har du över 2000kr att spendera på bara processor bör du välja en E9xxx Quadmodell från Intel. Har du 1200-2000kr så borde du välja en E8xxx Core2Duomodell också från Intel. Dessa återfinns på Intels sockel kallad 775. Har du däremot runt 1000kr att lägga på en processor så rekommenderar jag en AMD Athlon 64 X2-processor från sockel AM2. En +5600-modell borde funka för dig.

Varför finns det så många olika modeller på samma sockel?

Dels för att de alla har olika pris för att det ska finnas en åt varje mans behov, men dels för att många uppdaterade versioner av processorer är kompatibla med samma sockel som ursprungsmodellen är. Exempel på förbättringar som görs är krympningar av transistorerna (mindre förbrukning, svalare och det får plats fler transistorer på processorn då), att man lägger till nya tekniker (en uppdaterad version av en samling instruktioner som kallas SSE kan vara en viktig uppdatering) men även helt nya klockfrekvenser, storlekar på cache-minnet, och sist men inte minst helt nya arkitekturer.

Men hur vet jag att jag väljer rätt?

Välj efter plånbok och behov. Kör du ordbehandling räcker 2 kärnor gott och väl. Spel/server? Då kanske 4 kärnor kan vara av intresse för dig. Om du har specifika krav eller vill kunna köra specifik mjukvara på bästa möjliga sätt gör du bäst i att skapa en ny tråd med denna frågeställning.

Finns det något annat jag bör tänka på inför val och köp av en processor?

Ja, flera saker. Du bör veta om du är villig att experimentera med din processor för ökad prestanda, att trimma en processor kallas överklockning och det finns till och med tävlingar i detta idag. Överklockning utförs oftast av nördar för att förbättra prestandan för en kostnad av stablitet, livslängd och ökad energikonsumption. Är man bra på överklockning kan man dock i princip helt eliminera dessa nackdelar. Vill du veta mer finns utmärkta guider för detta på nätet, jag orkar verklige inte skriva en guide om detta så som det är nu, för man borde verkligen skriva ALLTING inom detta område för att det ska vara användbart. Och tro mig, det är en hel del. Alltså, överklockning utförs av de som förstår riskerna och kan sina saker.

Okej, jag har min processor. Hur installerar jag den i moderkortet

Först bör du följa mina råd angående hantering av elektriska komponenter som finns långt ner. Därefter, när du monterat moderkortet (finns mer om hur man gör det i moderkortsdelen) behöver du i princip endast följa manualerna som följde med till processorn och moderkortet. Har du ej dem eller är inte greppar helt har jag lite tips. Innan du kan lägga in processorn måste du lyfta en lite arm vid sidan av sockeln, oftast måste den samtidigt dras lätt utåt som du drar den uppåt. När den väl är helt uppe kan du öppna luckan som skyddar
sockeln på Intel-moderkort. Öppna luckan, ta bort plastbiten som skyddar LGA-pinnarna. Släng eller spara den. På AMD processorer sitter dessa pinnar fortfarande kvar på processorn. Därför finns ingen lucka, dock finns metallarmen kvar, den öppnas på samma sätt. Dagens processorer kan endast sättas på ett håll i sockeln, nämligen rätt håll. När du stoppar in processorn i sockeln ska du absolut inte använda någon form av våld eller kraft. Den ska verkligen lägga sig tillrätta själv, gör den inte det ligger den fel, så enkelt är det. Se upp med pinnarna som sticker upp från moderkortet på Intel-moderkort och pinnarna som sticker ned på AMD-processorer. Pilla ej på dem, de kan väldigt lätt gå sönder och då är processorn/moderkortet nästan alltid pajat. Så, när du fått processorn på plats måste luckan på Intelprocessorer pressas ned, och här kan du ibland använda lagom med kraft då luckan är gjort för att till varje pris hålla processorn på plats. Luckan är böjd ungefär 20 grader vid mitten och måste alltså rätas ut genom att trycka ned metallarmen. Lagom kraft är ordet och en stabli hand är uttrycket. När det väl är gjort så sätter du tillbaka metallarmen till ursprungsläget och processorn är nu stabilt på plats. AMD processorerna har ej denna lucka och är ganska så mycket enklare att sätta fast. I med processorn i sockeln (efter att du dragit upp metallarmen till ca 90 grader) och dra ned metallarmen till ursprungsläget igen. Nu är den fast.

Hur monterar jag kylningen?

Jag utgår ifrån att du använder en såkallad boxad kylare här, alltså den som medföljer processorn. Här gör du bäst i att följa instruktionerna som alltid finns med processorn. Några tips är att inte vicka/glida runt med kylaren på processorn och att applicera egen kylpasta för bästa möjliga kylning. Självklart kan du köpa egen kylning, men eftersom installation av dem varierar så mycket kan jag inte ge några råd angående dem. Titta på tillverkarens hemsida, där borde finnas instruktioner eller fina flash-filmer. Dock finns ett allmän tips:

Glöm förhelvete inte att ta bort plastfilmen som sitter under kylaren!

Den finns i princip på alla nya kylare som du köper och är där för att skydda undersidan emot ojämnheter från repor och liknande. Tar du ej bort den så kan din dator haverera eftersom plast hindrar en effektiv termisk överföring till flänsen.

Det borde täcka det mest grundläggande om processorer, har du fler frågor så skapa gärna en ny tråd.

3.Moderkort.

Allmänt och grundläggande om moderkort.

Moderkortet är din dators kropp helt enkelt. Moderkortet bestämmer vad du har för möjligheter att expandera och vilken hårdvara du kommer att använda. Mitt råd är att studera noga vilken sorts dator du vill ha och bygga din dator utifrån ditt moderkort. Att spara in pengar på moderkortet är något man ofta ångrar att man gjort. För ungefär 1000kr får du ett moderkort som ger dig grundläggande möjligheter. Över 1500kr kommer du få något utöver det vanliga om du kräver det. Under 800kr eller så får man oftast skit eller ett moderkort som endast är gjort för speciella krav som m-ATX eller server-moderkort.

Vad ska jag tänka på när jag väljer moderkort?

Först och främst ska du veta vad du vill ha datorn till, men som regel ska du ha ett ATX-moderkort, det är dagens standard för storlek och expansionsmöjligheter. Sedan ska du bestämma om du ska köra AMD eller Intel. Socklar som idag är moderna och används mest är AMDs socket AM2/AM2+ och för Intel gäller socket 775. När du väljer moderkort inser du snabbt att det finns olika chipsets, alltså chip som bestämmer moderkortets egenskaper. Populära chipsets är nForce (både AMD och Intel), Intels egna X38/X48 och AMDs AMD 700-serie. nForce passar dem som vill ha väldig specifika datordelar och vet lite vad de sysslar med. nForce chipset erbjuder idag möjligheten till använda två nVidia grafikkort, kallat SLI. Intels X38/X48 är mainstream, testade, fungerar och erbjuder en bred bas för alla användare. Samma gäller för AMDs egna chipset.

Vad betyder alla dess teknik-begrepp?

Vi börjar grundläggande.

DDR/DDR2/DDR3 betecknar vilken form av minnen som moderkortet stödjer. De är ej bakåt eller framåtkompatibla med varandra. DDR är den äldre standarden, används ej längre för nya moderkort och håller på att fasas ut helt. DDR2 är idag mainstream för de flesta, fungerar fortfarande då minneskretsarna är otroligt billiga och erbjuder bra prestanda. DDR3 är framtiden som finns tillgänglig idag. Bäst prestanda men till ett otroligt högt pris. Du bör idag köpa ett DDR2-moderkort om du inte har väldigt mycket pengar att lägga. DDR3 funkar för dig som vill ha framtidssäkert och pengar att spendera. Vanliga DDR säljs knappt längre i handelns, vare sig själva minnena eller moderkort som kör på DDR. Undvik.

PCI-E/AGP. PCI-Express är den standard som idag används mest för grafikkort då den har en hög bandbredd, precis vad som behövs för grafikkort. AGP är den äldre standarden för grafikkort, undvik då nyare grafikkort endast görs för PCI-E(xpress). PCI-E görs i fysiska utföranden som heter x1, x4 och x16. x1 används av ljudkort/kontrollerkort/nätverkskort. Dock har gränssnittet ej slagit igenom, de flesta ljudkort/kontrollerkort/nätverkskort görs fortfarande till PCI-gränssnitet. De flesta moderkort har flera PCI-slottar. x4 PCI-E används i praktiken inte till något och därför har knappt något moderkort denna typ av slot. PCI-E x16 är för grafikkort. Att avgöra om det är x1/x4/x16 är lätt. x1 är ungefär en 3CM lång port och x16 är runt 12CM lång.

LAN x1/x2. Detta är nätverksportarna. Moderna moderkort har inbyggda sådana av hög kvalitet. Sålänge du inte kör trådlöst nätverk behöver du ej köpa till separata nätverkskort idag. De flesta moderkort har 1 nätverksanslutning, de från den övre prisklassen har två. Hastigheter varierar, 10Mbps/100Mbps/1000Mbps stödjer dessa portar oftast.

SATA är det nya gränssnittet för optiska enheter och hårddiskar. Det har en högre överföringshastighet och är smidigare (rent fysiskt). Nyare modeller utvecklas nuförtiden endast till SATA. Normala moderkort har 2-4 sådana anslutningar och de dyrare har upp till 10. 4 brukar räcka gott för den genomsnittlige användaren.

IDE är den äldre standarden som konkurreras ut av SATA. Normala moderkort har 1 sådana anslutning, och på denna anslutning kan man ansluta två enheter (hårddisk/optisk enhet). Finns idag inga fördelar med detta gränssnitt. Modernare moderkort har därför inga IDE-anslutningar. Tänk på
detta om du har en äldre IDE-hårddisk och tänker köpa ett dyrt moderkort.

USB betyder Universal Serial Bus och är den teknik som används idag för att ansluta alla möjliga externa enheter. Allt från skärmar, möss, tangentbord till mp3spelare, hårddiskar och brännare kan anslutas. Normala moderkort har 4st sådana anslutningar och de dyrare kan ha upp till 10st. 4-6st räcker för de flesta.

VGA antyder att moderkortet har inbyggt grafikkort. Dessa kretsar passar ej för spel, utan används för datorer som är tänkta att fungera som surtdatorer/ordbehandling och lämpar sig således inte till spel. Helt onödigt om du tänker köpa ett grafikkort.

Ljudkorten som nästan alltid finns inbyggda är idag av hög kvalitet, endast om du är ljudofil bör du köpa ett externt då det inbyggda är mer än nog för den genomsnittlige användaren. Det inbyggda ljudet stödjer oftast 7.1-ljud och mikrofon/line-in. Dyrare moderkort stödjer digitala-utgångar.

Jag förstår nu vad de grundläggande begreppen betyder, och vet vilket moderkort jag behöver. Vad nu?

Okej, efter att du antagligen har skapat en tråd i Hårdvaru-forumet där du fått tips om vilket moderkort du bör köpa har du nu beställt det. Hämta ut det, packa upp och börja installera dina delar.

Hur installerar jag ett moderkort?

Det är ganska så lätt och framåt, läs manualens Quick-Install del, glöm ej att installera såkallade distanser emellan chassiplåten och moderkortet. Annars kortsluts moderkortet och kan ta permanent skada. Tänk också på att sätta in den såkallade backplate’en som är ett skydd för dina in/utgångar på baksidan av datorn.

Underhåll av moderkort.

Allmänna tips finns under städningsdelen. För att förbättra kylning kolla kylningsdelen, fixa sladdar kolla luftflödesdelen. Har du fixat allt detta ska ditt moderkort fungera bra.

Vad gör jag vid problem? (CMOS-reset)

Det enda tips jag kan ge som gäller alla moderkort är att göra en Clear-CMOS. Detta nollställer ditt moderkorts mest grundläggande inställningar till ”default” värden. Detta utförs genom på olika sätt. Glöm ej dock att slå av strömmen och aldrig göra detta när datorn är igång. På dyra modekort finns en enkel knapp som gör detta åt dig. Kolla manual och leta efter allting som har med ”CMOS” att göra. På andra modekort finns en såkallad Reset-CMOS jumper, det är en bygel som behöver kopplas om. Mer info om det finns i din manual. Om du ej har en manual eller ej förstår finns det den idiotsäkra metoden. Stäng av strömmen till din dator, plocka ut batteriet. Låt datorn stå så, och och sätt in batteriet efter ca 20 minuter. Starta datorn.

Vid andra problem bör du skapa en tråd då dessa problem kan vara väldigt specifika för ditt moderkort.

Flashning av BIOS.

BIOS är kort för Basic Input/Output System, ditt moderkorts lilla operativsystem. Jag rekommenderar dig att inte försöka dig på att flasha ditt BIOS om du ej har problem som ett nytt BIOS säger sig fixa. Att flasha är lite svårt, men kan göras i Windows-miljö idag genom program som WinFlash. Mer info om var du skaffar det programmet borde stå listat hos din moderkortstillverkare där du hittar BIOS för just ditt moderkort. OBS! Gör endast en flashning i Windows om ditt operativsystem är 100 % stabilt. Om inte, bör du lägga ner ditt nya BIOS på en diskett, göra den bootbar, lägga in programmet som flashar på disketten och starta om datorn, välja Floppy som 1st Boot och följa instruktioner. Mer info/instruktioner hittar du på sidan där du hittade ditt nya BIOS vanligtvis.

4.Minnen.

Grundläggande om RAM.

RAM (Random Access Memory) är den komponent som tillfälligt lagrar information som din dator använder sig av. Jämför med hårddisken lagrar information permanent. RAM kommunicerar med hårddisken som lagrar data, och RAM ber hårddisken om just denna data. Detta för att RAM är byggt på flashminnen, flashminnen är mycket snabbare än hårddiskar så data som spel/liknande läses tillfälligt in i RAM från hårddisken när du startar en applikation. Processorn kommunicerar sedan med RAM och behandlar den informationen som finns där och gör det du vill. När du senare stänger applikationen slängs denna informationen från RAM och fylls så småningom med annat. RAM minnet töms på information varje gång du startar om datorn eller stänger av den.

Vad är skillnaden emellan DDR/DDR2/DDR3?

Genom tiderna har det funnits många olika standarder för minnen. Idag används DDR-minnen (Dual Data Rate) på stationära persondatorer oftast med undantag som servrar och liknande. DDR är den äldsta standarden bland DDR-minnen och säljs knappt längre. Istället har DDR2 slagit igenom stort med låga priser och bättre prestanda. DDR3 är framtiden som redan påbörjat sin resa genom chipset som bygger på X38/X48 där stöd för denna tekniken finns. DDR3 är dock väldigt dyrt just nu, men i framtiden bör priserna sjunka.

Ja, men vad är då skillnaden? Utan att gå in på teknikaliteter så är skillnaden öka minneshastighet med de nyare teknikerna. Exempelvis så var standard för DDR 400MHz, standard för DDR2 är 800MHz och standarden för DDR3 är 1066MHz. Genom att öka klockhastigheterna förbättras alltså prestandan, men med ökade hastigheterna har de såkallade latenserna ökat, alltså tiden det tar för ett minne att hantera data på olika sätt. Även med denna nackdel så är DDR3 klart snabbare än andra standarder. Om du köper dator idag med en ”normal” budget bör du leta efter moderkort/minnen som är DDR2. Siktar du istället på maximal prestanda är DDR3 något för dig. DDR bör ej köpas längre då dess pris överstiger DDR2s pris och dels för att det inte görs moderkort längre som använder DDR-teknik. Värt att nämna är att teknikerna inte är kompatibla med varandra då de skiljer sig åt rent fysiskt sett.

Vad betyder då ex. ” OCZ Platinum DDR2 PC6400 2048MB KIT, w/two 1024MB PC6400, CL4-4-4-16”?

OCZ är tillverkaren, Platinum är modellserien, DDR2 tekniken, PC6400 är ett annat uttryck för hastigheten på minnena (ta antal MHz x8 så får du PC-värdet), 2048MB är storleken på den totala mängden minne och kit säger oss att det är ett par stickor, inte en. CL står för CAS-Latency och ett genomsnittstal kan man säga för latenserna, de följade fyrorna representerar andra värden för andra sorters latenser, likaså 16. Enkelt sagt kan man säga att man ska ha så låga latenser som möjligt, och att de är av avtagande vikt. Alltså är ett minne med latenseran 4-4-4-18 bättre än ett som har 18-2-2-2, dock är detta bara ett exempel.

Spelar allt detta någon roll?

Det beror på vad du ska använda datorn till, minnen spelar i princip ingen roll om du använder datorn för ordbehandling eller liknande. Spelar du så kan det göra en stor skillnad. Bra minnen är en förutsättning för att datorn presterar bra.

Varför behöver jag så stora minnen?

Storleken på minnena är i viktigt då mängden information som program består av hela tiden växer. Om du spelar bör du även veta att spel behöver mer RAM om man kör en högre upplösning då även texturer behandlas av processorn till en viss del. Så om ditt favoritspel ”laggar” på en hög upplösning kan du testa att ställa ner den några steg, ”laggar” det fortfarande kan du ställa ner övriga videoinställningar som exempelvis AA, AF och liknande.

Hur installerar jag minnen?

Om du ska utöka din RAM bör du först och främst köpa EXAKT likadana minnen då skillnader i latenser kan skapa problem, och minnen kan aldrig vara snabbare än det individuellt söligaste minnet. Därför ska du köpa likadana minnen, kort sagt. När du väl fått dina minnen stänger du av datorn, och öppnar upp sidan. RAM-slottarna sitter oftast till vänster om din CPU. Vid ändarna av slottarna finns små hakar, en på varje ände. Dra dem upp respektive ned och sätt in ditt minne. Kontrollera så att minnet inte är upp-och-ned , om du använder våld och det råkar vara upp-och-ned kommer du med stor sannolikhet skada ditt moderkort och ditt minne. Du ser enkelt om det är på rätt håll genom att se efter var i minnesslotten det finns en lite upphöjning, denna upphöjningen ska passa in i RAM-stickan och de är antingen lite åt ena hållet eller andra så du ser på vilket håll det ska sitta. Efter att du med lagom kraft (se upp så du inte knäcker moderkortet) och kanske ytterst lite våld satt i ditt RAM trycker du in hakarna på sidorna igen så att de håller stickorna på plats. Sätt tillbaka chassiplåten och starta upp datorn. Resten klarar den av själv och om du gjort rätt så ska du inte behöva ställa in något mera.

Vad har jag för minnen?

Titta efter i länksamlingen för Everest och CPU-Z. För att felsöka minnen använder du Memtest86 eller Prime95.

Hur hanterar jag minnen?

Minnena är ganska så känsliga, använd ESD-armband vid hantering eller jorda dig genom att tafsa på en omålad del av ett element. Pilla heller ej på de guldpläterade delarna. Förvara minnen i en ESD-påse då de ej används.
Vad är Dualchannel och hur funkar det?
Dualchannel är en teknik du kan använda om du har två likadana minnepinnar. Dualchannel förbättrar minnes-prestandan genom att låta minnena arbeta tillsammans istället för varförsig. Om du har två pinnar så ska de sitta i samma färgkod (exempelvis två 512MB-pinnar i de blåa minnes-slottarna). Mer info om hur du ska placera dina minnen finner du i moderkortsmanulen. Nästan alla moderkort/minnen stödjer Dualchannel.

Något annat, underhåll kanske?

Nej, minnen sköter sig själva, dock bör de vara fria från damm, så när du rengör din dator så blås även lite tryckluft på dem.

5.Grafikkort.

Grundläggande om grafikkort.

För grafikkort gäller idag GeForce-serien av nVidia där nyaste generationen är 9xxx, och ATi/AMDs Radeon serie där 3xxx är nyast. Dessa namn kan te sig konstiga och onödiga men även de är ganska lätta att sätta sig in i, ett kort som heter x7xx/x8xx/x9xx brukar vara toppsegment som används av människor som spelar spel ofta. x6xx/x5xx duger åt casual-gamern och de som ofta tittar på film och liknande. x2xx/x3xx/x4xx borde de som inte spelar spel utan använder datorn som en surfdator eller för ordbehandling titta på. Pris ligger runt 3000kr och över för toppsegmentet, från 1500-2500kr får du ett fint mellansegmentskort och under tusenlappen finns bottensegment korten. Dessa priser varierar med olika generationer och kan lätt ändras.

Inbyggda grafikkort är skräp, iallafall jämfört med dedikerade grafikkort. Så enkelt är det. Kör endast på integrerade lösningar om du ej planerar att spela spel eller se filmer med högre upplösning. Angående GT/GTS/Ultra supermegamax och liknande benämningar på grafikkort är det lite svårare. Idag finns flera av dessa, exempel är GT, GS, GTS, GTX, Ultra, Pro osv. Det är i princip omöjligt att säga något om dessa då detta varierar med varje generation. Men i nVidias senaste serie är det i stigande ordning (prestanda)GS - GT- GTS - GTX - Ultra. Hursomhelst bygger oftast grafikkort i samma generation på samma kärna, idag G90 för nVidia. Alltså kan ett grafikkort som 8400 ha (i grund och botten) samma kärna som sin enormt mycket bättre storebror 8800, fast den är självklart helt stympad och handikappad. Om du köper ett grafikkort idag se till att det iallafall har 256 MB RAM, detta är inget riktmärke på prestanda och har aldrig varit det för en som är insatt i datorer, men det är ett krav för att kunna lagra texturer som användas idag.

Okej, jag förstår vilka sorters grafikkort som finns och ungefär vilket som passar mig, vad nu?

Efter att du skapat en ny tråd där du frågat om vilket grafikkort som passar dig och fått tillfredsställande svar har du nu beställt det och tagit emot det. Du har också sett till att grafikkortet passar ditt moderkort, alltså har samma gränssnitt som ditt moderkort använder för grafikkort (AGP/PCI/PCI-Express). Du är också säker på att ditt nätaggregat klarar av att driva ditt grafikkort ordentligt genom att kolla riktlinjerna för nätaggregat. Du ser till att du har extra strömsladdar för ditt grafikkort om det nu kräver det.
Innan du stänger av din dator laddar du ner DriverCleaner och installerar det. Programmet finns i länksamlingen.
Du stänger av din dator, plockar bort sidoplåten och skruvar ut de 1-2 skruvar som håller fast ditt grafikkort i bakplåten. När du gjort det lossar du skärmkabeln och tar försiktigt loss det gamla grafikkortet, ibland måste du vicka det till höger/vänster för att få loss det. Använd dock ytters lite kraft. Nyare grafikportar har ofta en liten hake ovanför till höger om själva porten, om du har en sådan måste du trycka ner den lilla plastarmen så att haken släpper. De flesta PCI-E-portar har en sådan.
Du sätter nu in ditt nya grafikkort, haken fastnar av sig själv och håller sig ur vägen när du sätter in kortet. Du kanske även måste vicka på grafikkortet lätt för att få det att glida in helt. Men det ska glida in, inte pressas in. Skruva fast de 1-2 skruvar som håller fast grafikkortet i bakplåten och anslut extern strömförsörjning om ditt grafikkort kräver det.

Du startar nu upp din dator.

Okej, om du förut hade ett grafikkort som var integrerat trycker du på rätt knapp för att komma in i BIOS och stänger av ditt integrerade grafikkort. Spara inställningarna och start om datorn. Precis innan Windows-logga dyker upp trycker du F8/F12 och väljer felsäkert läge. Låt den nu boota upp, det kan ta lite extra tid. Väl inne i Windows startar du DriverCleaner och väljer att rensa ”nVidia graphic driver” eller ”ATI graphic drivers” beroende på vilket grafikkort du hade innan. När du valt rätt tillverkare trycker du på ”clean” och låter den sköta sitt. När den är klar startar du om datorn och bootar upp normalt. Väl inne i windows kommer din bild ofta att se konstig ut, inget ovanligt. Ladda ner drivrutiner som du finner i länksamlingen till ditt nya grafikkort. Installera dem, starta om datorn. Ditt nya grafikkort borde nu fungera perfekt. Kör eventuellt en runda 3DMark06 som du också hittar i länksamligen. Rapportera din poäng i korrekt tråd och be andra bedöma så att allt fungerar som det ska. Grattis, du har nu installerat ett nytt grafikkort korrekt.

Vad ska jag tänka på när jag använder mitt grafikkort?

Du borde se till så att temperaturen inte överstiger 100C vid belastning, temperaturen kan du kolla genom Everest-programmet som också finns i länksamligen.
Hur du rengör och underhåller ditt grafikkort finns under underhållningsdelen.

Någon annat?

Nej i princip inte, dock kan du vara intresserad av att överklocka ditt grafikkort, eftersom detta är relativt lätt om du ej är nöjd med prestandan. Program för detta finns inbyggt i nVidias program nTune och det utför en säker klockning automatiskt. ATi har sitt program ATi Tool som finns i länksamligen, det kan också överklocka nVidiakort. Programmet sköter din överklockning automatiskt och sätter en säker nivå för dina nya inställningar.

Tänk på att överklockning inte stöds av garantin oftast och kan vid problem orsaka problem där återförsäljaren vägrar att reparera ditt kort.

6.Hårddiskar.

Grundläggande om hårddiskar.

En hårddiska är där din dator lagrar information som sparas över en längre tid, tills du tar bort den helt enkelt. Idag finns 2 olika typer av hårddiskar som används, IDE och SATA.

Vad är SATA/IDE? Vilket ska jag välja?

Det beror på först och främst på vilket sorts moderkort du har eller tänker välja. Har du båda sorters anslutning är SATA att föredra. SATA skiljer sig från IDE på flera sätt, det den gemene datoranvändaren märker är den fysiska skillnaden. IDE var en platt, bred, ofta grå kabel. SATA är en mycket mindre kabel, lite högre dock, men mycket smalare och oftast röd. SATA och IDE är ej kompatibla med varandra och det finns ej heller någon form av konverterare till dem. SATA har idag nästa helt tagit över pga sin högre teoretiska överföringshastighet. Och eftersom den har utrymme för att vara snabbare så bestämde man sig för att utveckla nya hårddiskar till denna teknik. Det finns idag också optiska enheter som använder SATA, precis som det finns optiska enheter som använder IDE. Den nyaste SATA –teknik som finns idag stödjer hastigheter på 300MB/s, dock ligger en normal hårddisk på runt 30-70MB/s, beroende på skick och modell.

Vad ska jag tänka på när jag väljer hårddisk?

Ja, först ska du titta efter på ditt chassi vilken storlek du ska ha på dem, 3.25” är vanligast idag och alla ATX-chassi ska ha stöd för dem. Andra format är 2.25” som används för mindre diskar. Jag kommer ej ta upp SCSI-diskar här då ytters få har användning för dem, och de få som har vet oftast vad SCSI är. Ej heller kommer jag ta upp SSD-diskar då de ej används av den breda massan och de som vill ha SSD eller redan har SSD vet nog vad de pysslar med. Dock kan jag nämna att SSD-diskar kanske är framtiden.

Okej, du vet nu storleken och förhoppningsvis vilket gränssnitt ditt moderkort stödjer (om det stödjer båda är SATA att föredra). Då kan du börja titta efter vilken storlek du vill sikta in dig på, runt 100GB räcker gott och väl om du ej installerar spel eller laddar ner filmer. 100GB är för dig alltså som surfar, skriver eller lyssnar på lite musik. Ska du ladda ner filmer och spela spel finns ingen övre gräns egentligen. En modern DVD-film går på 4.5GB och ett modernt spel runt 4-8GB. Men man kan säga att 300-500GB räcker för de flesta, laddar du dock ner en hel del borde du ha runt 1TB (terabyte) och kan då kombinera två stycken 500GB hårddiskar (kanske i raid, mer om det nedan).
Nästa saker är ganska så självklara, leta efter en hårddisk som har 7.200RPM (varv per minut) 16MB cache-minne eller mer. En stor del av de diskar som säljs idag är just sådana. De som säljer mest är Samsungs T166-serie och Western Digitals Caviar Se16-serie. Utöver dessa finns självklart andra tillverkare och modeller. Vad du senare bör tänka på är att hitta en hårddisk med så låg genomsnittlig åtkomsttid som möjligt. Detta värde säger dig hur lång tid det tar för din dator att exempelvis hitta och börja spela upp den mp3 du just klickade på. Sen får man lägga till tider som att starta upp WMP/Winamp och annat. Men så låg åtkomsttid som möjligt helt enkelt. Allt under 10Ms räknas som bra.
Du borde nog ha hittat en hårddisk som passar dig och din plånbok, behöver du mer hjälp skapa en tråd så ska vi hjälpa dig.

Vad är en partition?

En partition är det som du oftast ser som ”C:” eller ”D:” i utforskaren. Det är alltså en del, eller en hel hårddisk. Fördelen med att ha flera partitioner på en hårddisk är att man delar upp informationen, så exempelvis om du behöver formatera din dator så har du endast operativsystem och program på ”C:” och spel/filmer/musik på ”D:”. Då behöver du endast formatera C: vi problem och dina spel/etc på disk D: kommer att vara kvar. Nackdelen här är att hårddisken kommer bli lite söligare, dock inget du som användare märker.

Hur skapar jag en partition?

Det finns lite olika sätt, första är att du skapar dem när du installerar ditt operativsystem, där ger du dem en beteckning och en storlek. Detta sättet är det säkraste. Sedan kan du göra det i Windows-miljö genom enhetshanteraren eller genom ett program som heter Partition Magic (inget jag rekommenderar personligen). Ofta när du köpt en ny hårddisk måste den formateras och partitioneras innan du kan använda den. Gör detta genom enhetshanteraren då.

Underhållning av hårddiskar.

Rent fysiskt håller de sig igång bra själva, se dock till att sladdarna sitter i ordentligt, att de inte har förmycket damm på undersidan (undvik att pilla på undersidan). Om de har det, blås bort med tryckluft. Annars bör du defragmentera dina hårddiskar/partitioner med jämna mellanrum. Ett program för detta finns i windows som hittas under hårddiskhantering/underhåll.

Vad är defragmentering och varför bör jag defragmentera?

Din hårddisk kommer slutligen att börja fragmentera upp din data, förr eller senare. Om du (för enkelhetens skull) har 10 olika platser där din hårddiska kan lagra data, alltså 0-10 kommer din dator i början att installera ditt operativ på plats 0. Sen installerar du lite skit på 1-3. Sen fyller du 4-10 med filmer/spel. Plötsligt bestämmer du dig att ta bort spelen/programmen på plats 2 och 5 för att du vill ha utrymme nog att spara den där HD-filmen du nyss laddade ner. Då kommer hårddisken inte ha något annat val än att dela upp den (inget du ser den göra) på plats 2 och 5. När du sedan använder filen kommer hårddisken att hoppa emellan plats 2 och 5. Detta är nu enormt simpliferat. I praktiken har din dator många miljarder av sådana platser och enskilda program tar upp flera miljoner. Du inser nog nu att när du installerar/tar bort skapas massor av hål i informationsutrymmet. Dessa kommer att fyllas upp av något stackars program som blir slött. Slutligen kommer alla dina program att var fragmenterade och slöa då det tar tid för hårddisken att hitta alla små fragment och pussla ihop dem.

Vad då en defragmentering gör är att lägga dem rätt och efter varandra. Jämför att ha en samling människor stående i en grupp och på ett led. I ett led är det lättare att hålla koll på dem helt enkelt. Så en defragmentering ordnar upp dina filer och gör så att det går snabbare, denna process kan ta lång tid beroende på hur stor hårddisk du har och hur fragmenterade filer du haft. Räkna med allt ifrån 1 timme till 5. Självklart kan det variera mer än så.

Hur ofta du bör defragmentera kan jag ej svara på. Det beror på så mycket som endast du vet, men tänker du efter och inser att du rätt ofta ladda ner filmer, tar bort dem, testar spel och liknande så förstår du att du borde göra det ofta. En gång varannan månad kan vara bra då. Tänk på att en defragmentering görs endast på en partition åt gången. Om du använder en partition endast för lagring av filer som hela serier som du knapp ändrar något på kanske du ej behöver defragmentera alls. Allt beror på som sagt, och du har alternativet att göra en analysering i defragmenteringsprogrammet. Säger den att du bör defragmentera gör du bäst i att lyda.

Du nämnde raid. Vad är det?

Raid är kort sagt en teknik som låter dina hårddiskar (2 eller fler) att arbeta parallellt istället för ensamma. Om du gör det för att få dem att spegla varandra (så du kan överleva att en av dina hårddiskar dör) eller få dem att dela data (så att de blir snabbare) är upp till dig. Alla moderkort stödjer ej denna teknik. Här finns så enormt mycket att skriva så du gör bäst i att söka på wikipedia efter ”Raid 0” eller ”Raid 1” där 0 är uppdelad data och 1 spegling.

Min dator hittar ej min SATA-hårddisk under installationen av Windows XP/tidigare!

Du behöver drivrutiner till SATA-kontrollern. Dessa borde följt med till ditt moderkort på en diskett. Koppla in floppyn och sätt in disketten. Titta nere i botten av skärmen under installeringen då datorn kommer att fråga efter SATA/SCSI-drivrutiner. Tryck F2/F8/F12 eller vad den ber dig om och följ instruktioner.

Jag har min nya hårddisk, den funkar ej. Hittar den i BIOS men ej i windows. Vad är felet?

Ofta när du köpt en ny hårddisk måste den formateras och partitioneras innan du kan använda den. Gör detta genom enhetshanteraren då.

Jag hittar ej min hårddisk ens i BIOS. Vad är felet?

Du (eller någon annan) har då antagligen byglat om den. Se din hårddisk-tillverkares hemsida för mer information, detta problem uppkommer nästan endast på äldre IDE-hårddiskar.

Okej, jag har gjort som du sade, men jag hittar dem fortfarande inte!

Kolla så att ditt BIOS har alla dina enhets-anslutningar på ”enabled”. Detta gäller speciellt om någon annan pillat i ditt BIOS för att överklocka. Om du ej är hemma på BIOS, skapa en tråd eller kör en reset CMOS (mer info på moderkorts-delen för detta).

Sen finns alltid möjligheten att din hårddisk är död.

7. Nätaggregat.

Grundläggande om nätaggregat.

Ett nätaggregat är den del som omvandlar strömmen från vägguttaget till en stabil ström av kraft till dina datordelar, därför är det av yttersta vikt att ditt nätaggregat håller högsta möjliga kvalitet. Viktiga saker att tänka på är att ej skruva sönder ett nätaggregat om du inte är mycket medveten om att du kan förlora liv och lem genom att pilla därinne. Låt nätaggregat repareras och modifieras av proffs, så enkelt är det.

Hur hanterar jag ett nätaggregat?

Såfort du vill pilla i en dator ska du ALLTID dra ut sladden. Om du försöker dig på att pilla inne i nätaggregatet ska du komma ihåg att det är förenat med livsfara då enorma laddningar byggs upp inne i ett nätaggregat, och dessa kan urladda sig i din kropp även om du är jordad eller dragit ut sladden. Alltså, du ger själva fan i att skruva sönder ett nätaggregat om du inte vet precis vad du sysslar med, även om du vet exakt vad du gör ska du inte göra det. Har sett väldigt erfarana dator-gurus åka på en kyss när de minst anade det. Att pilla på ett nätaggregat utanför eller på sladdarna är dock oftast okej om enheten inte är sönder.

Köpråd angående nätaggregat.

En grundregel om nätaggregat är att hellre ha ett starkare än vad man behöver än att ha ett svagare än man behöver. Eftersom ditt nätaggregat kan förstöra/skada precis varje komponent i din dator ska du ALDRIG spara in pengar på nätaggregatet, du ångrar dig bara i framtiden. En dator som endast används för ordbehandling/surfning och liknande kan klara sig med 250-400W om vi talar moderna datorer. Om din dator är avsedd för lite spelande/titta på filmer/bildredigering och liknande, alltså en dator med medel-prestanda, bör du ha över 400W i alla fall för att undvika problem. Har du en dator med flera kärnor, flera grafikkort och många hårddiskar bör du titta efter något med minst 500W.

Idag finns några få tillverkare jag kan rekommendera, kan nämna några här;

Corsair
Hiper
Antec
Seasonic
Tagan
Gigabyte
Jag säger inte att resten är skit, men dessa står enligt mig, över de andra.

Vad är ATX/Modular/SATA/PCIE?

ATX är den grundläggande standard för datorer idag angående strömförsörjning och storlek. Använd alltså ett ATX-nätaggregat till ett ATX-moderkort. Andra standarder är m-ATX som är mindre i sitt fysiska utförande. Tänk på att köpa ett nätaggregat som passar ditt chassi och moderkort om du köper HTPC eller liknande.

Modular innebär att de kablar som ansluter alla komponenter till nätaggregatet är löstagbara, så om du ej använder 10 hårddiskar behöver dessa sladdar inte hänga löst i ditt chassi. Idag bör man ha ett sådant eftersom det förbättrar luftflödet i chassit, mindre strul och risk för att någon kabel ska skada en annan komponent. Leta efter modulära nätaggregat helt enkelt.

SATA är ett överföringsgränssnitt för exempelvis hårddiskar och optiska enheter som är populära idag då SATA är snabbare än sin föregångare. SATA kräver dock en strömförsörjningskontakt som skiljer sig från äldre hårdvara som ofta förlitade sig på såkallade Molex-kontakter. Om du köper en hårddiska ska du alltså ha en med SATA-kontakter om du har SATA-enheter. Men om du redan har begått ett misstag genom att glömma kolla upp detta finns det lösningar genom konverterare. Ska inte kosta mer än 30kr i affären. Dock är en naturlig SATA-kontakt att föredra då det blir mindre strul.

PCI-Express är ett namn på den port och standard som moderna grafikkort bygger på. Vissa ”spelgrafikkort” kräver mer ström än moderkortet kan leverera och behöver då extern ström. Denna kontakt heter helt enkelt 6-pins PCIE, och nätaggregat med PCIE har helt enkelt denna sladd inkluderad. Dock finns även här konverterare som kan ge äldre nätaggregat en möjlighet att leverera ström till modernare grafikkort. Ofta följer en sådan konverterare med till grafikkortet eller moderkortet. Men den kan även köpas separat i affären, kostar inte mer än 50kr.

Mitt moderkorts ATX-kabel skiljer sig från mitt nätaggregats ATX-kabel!

Modernare modertkort har idag större krav på stabil kraftförsörjning och man har uppdaterat den gamla standarden med nyare revisoner som använder totalt 24/28 pinnar till moderkortet. 24 av dessa trycks in i en bunte och eventuellt 4 andra pinnar kallas ESPV som trycks in på ett annat ställe. Kolla så att ditt nätaggregat stödjer den formfaktor som ditt moderkort använder. Dock finns 20->24pin konverterare men dessa borde endast användas som en temporär lösning, inte permanent då det ej ger samma kvalitet på stabliteten som en äkta 24-pins kontakt.

Underhåll av nätaggregat och vanliga problem.

Nätaggregat är byggda för att hålla koll på sig själva och vara ganska så tåliga. Dock kan de ibland täppas till med damm, använd då tryckluft för att blåsa bort dammet. Skruva ej isär nätaggregatet för att rengöra det. Det är endast för proffs. Proffs kan även byta fläktar i nätaggregatet för att sänka ljudnivån. Observera att nätaggregat låter mer vid högre belastning och kan ibland ge ifrån sig elektriska oljud, detta är ofarligt, dock störande. Kontakta återförsäljare om du vill byta det.

Håll koll på dina sladdar så du får ett bra luftflöde och slipper strul där lösa sladdar slår emot känsliga komponenter på exempelvis moderkort eller liknande, jag har flere gånger sett tunga ATX-sladdar slå sönder små komponenter på moderkort under transport. Använd buntband/kabelstrumpor för att förebygga detta.

Om du vill kontrollera att ett nätaggregat fungerar utan att riskera att skada andra komponenter kan du göra en såkallad jump-start. Tänk på att ha någon form av belastning på nätaggregatet, vadsomhelst räcker, en fläkt, gammal cd-läsare eller floppy.

För att kontrollera att ditt nätaggregat levererar rätt spänningar ska du använda en multimeter. Lita ALDRIG på mjukvara för att kontrollera detta. Guide för just detta. Var försiktig, detta görs på egen risk. Värt att nämna är att standarden ATX har en felmarginal på spännigarna. Den är 10 %. Så en 5.00V lina som plötsligt levererar 5.30V är alltså inget livsfarligt.

ATX-fakta. Bra bilder och förklaringar på olika gränssnitt och allmänt om ATX.

Slutord om nätaggregat.

Spara aldrig in på nätaggregatet och underskatta det aldrig, gör dig själv och din dator en tjänst och köp ett bra nätaggregat. Om du är osäker på något, skapa en ny tråd med dina frågor.

8. Köpråd

Vad är det för skillnad emellan X och Y?

Grafikkorts-prestanda finner du här.
Och här finns CPU-prestanda.
Tekniska specifikationer för nVidia-grafikkort.

Vad bör jag köpa, och hur kommer jag fram till det?

Eminent guide. Läs verkligen igenom hela innan du köper din första dator eller om du är osäker på något.

Okej, jag orkar inte läsa det, jag är slö. Ge mig bara namnen på
datordelarna!

Köp-guide på anandtech.com. Uppdaterar lagom ofta.
Månadens dator, April 2008. Total kostnad, ca 9000kr. Uppdaterar om det kommer nya.

9.Underhåll av datorn.

Allmänna tips för städning av datorn!
Ha aldrig datorn nere på golvnivå, lägg den hellre på en låda av något slag eller liknande. Damm ligger alltid på golvet och sugs väldigt lätt in. Förhållandet i en datorlåda ska ha fler fläktar som suger in luft än som blåser ut, du vill alltså skapa ett övertryck i chassit. Om du har undertryck kommer alla de hundratals hål som ett normalt chassi har att suga in luft, och eftersom de hålen aldrig har filter kommer du få en fin monsterdammråtta om dagen i datorn. Ett bra förhållande är 2st 120mm som tar in luft i fronten och 120mm som blåser ut bak i chassit och ett nätaggregat som blåser ut.

Om du väl har damm som fan, montera av chassisidan och ta fram lite tryckluft, finns att köpa om du ej har maskin. Börja med att blåsa ut skit i fronten och filtret där, om du kan så skruva ut alla fläktar också och rengör dem med en trasa. Blås ej direkt på fläktar med tryckluft, håll fast dem så att de inte kan snurra om du ska göra det, eftersom fläktar inte är gjorda för att snurra i 10.000rpm eller något så roligt kommer de att skada sina lager. Gå sedan på moderkortet, CPU-kylaren och grafikkortet. Där brukar en hel del damm gömma sig. Blås på dem tills de i princip inte avger damm. Hårddiskar brukar inte samla så hemskt mycket damm, och det de har tar man lätt bort med en torr trasa. Sen har man kvar fläktar där bak, dessa har en hel del damm, blås rent och torka sedan bort det som ej går att ta bort med luft. Sist men absolut inte minst är nätaggregatet, där gömmer sig en omöjlig mängd damm, blås rent utav helvete. Börja med fläkten som tar in luft från chassit och sedan avsluta med fläkten som blåser ut luften där bak. Dock ska du aldrig skruva sönder nätaggregatet för att ta ut fläktar, en amatör kan riskera sina fingrar genom att pilla där. Hade själv en vän som är datorproffs som lyckades få en fin stöt i handen genom att vara oförsiktig, hade tur som inte fick bestående skador. Självklart är det okej att pilla utanför höljet på nätaggregatet, men passa dig för inuti.

Torka också botten av chassit med torr trasa. Såklart bör man vara försiktig med statisk elektricitet, så se till att jorda dig innan du börjar pilla i datorn. Glöm ej heller att dammsuga i datorrummet med jämna intervaller, hjälper en hel del. En dator borde man rengöra ungefär 4 gånger om året enligt min erfarenhet, eller beroende på hur rent rummet är.

Hantering av ESD-känsliga komponenter.
ESD är en förkortning av ElectroStatic Discharge. Alla datordelar är känsliga för detta, vissa mer än andra. Som människa bär du alltid på en elektrisk laddning, vare sig du vet om det eller ej. Ibland är dessa så stora så att de direkt kan skada komponenter vid beröring. Därför ska du alltid, innan du pillar på komponenter antingen ha på dig ett ESD-armband eller exempelvis ta på en omålad del av ett element då dessa är bra jordade. Du bör ej heller leka med ballonger, kamma dig, ha yllekläder eller gummistövlar på dig när du leker med datorn. Klappa ej heller husdjuret. Vanligt sunt förnuft helt enkelt. Vissa, enligt mitt tycke, överdriver riskerna med ESD och påstår att såfort du nuddar en komponent utan att ha ESD-armband på dig så sprängs din dator. Så är det inte riktigt, men ESD är en verklig risk. Hellre det säkra före det osäkra helt enkelt.

Förvaring av komponenter.
För förvaring av elektriska komponenter bör du ha en ESD-påse, sådana går att köpa för en tjuga, men de kommer ofta som förpackning till moderkort/grafikkort så du borde redan ha ett par när det väl gäller. Återanslut dem med tejp eller annat när du förvara saker i dem så att damm inte flyger in.