2008-04-09, 08:40
#1
Citat:
SR börjar sända sagor på jiddisch
För första gången sänder Sveriges Radio barnprogram på minoritetsspråket jiddisch. Sagorna vänder sig till jiddischtalande barn från fem år - en målgrupp som är försvinnande liten. - Det är inte särskilt många barn som kommer förstå, säger Anne Kalmering Josephson, producent för programmen, men tanken är att man ska lyssna tillsammans med en vuxen.
Jiddisch har dödförklarats som språk vid ett antal tillfällen, men lyckats återuppstå lika många gånger. År 2000 förklarades det som minoritetsspråk i Sverige och de flesta som i dag talar språket är äldre än 40 år. Sveriges Radios barnsagor på jiddisch får dock en ännu mindre målgrupp än så.
- Det rör sig inte om mer än ett hundratal barn som, även om de har vuxenstöd, skulle kunna förstå ett program på jiddisch, säger Deanne Mannelid från Sällskapet för jiddisch och jiddischkultur.
Premiär på söndag
På söndag sänds den första delen av jiddischberättelserna via Sveriges Radios webb. Den riktar sig till barn från sju år och handlar om en rabbin i Prag som försöker rädda folket undan förföljelse genom att skapa en människa av jord. Historien om Golem är en av flera kända jiddischberättelser som kommer att kunna höras i vårens fem program. Därefter fortsätter satsningen i ytterligare fem program under hösten för de yngre barnen, med rim och ramsor. För de som inte förstår jiddisch tillräckligt bra är förhoppningen att ett översatt material ska finnas på webben längre fram.
- Jag skulle tycka att det var jättekul att kunna sända judiska sagor på svenska också så småningom, säger Anne Kalmering Josephson, producent för programmet.
Trots att antalet barn som kan förstå sagorna är så litet tror man på Sveriges Radio att programmen kan bidra till att jiddischs ställning stärks i Sverige.
- Kanske kan det bidra till en nyfikenhet kring ett språk som riskerar att dö ut. Tanken är att äldre ska kunna använda programmen för att nå och kommunicera med de yngre, säger Elle-Kari Höjeberg, ansvarig för minoritetsspråk på Sveriges Radio.
Behövs en större satsning
Att det görs barnprogram på jiddisch är roligt, men det behövs mer än så för att få språket att överleva i Sverige, anser Deanne Mannelid.
- Det här är en liten lustifikation. En liten sak räcker inte, utan det måste ske i samband med en större satsning. Det här är mer att säga att "nu har vi utfört vår skyldighet, nu kan ni inte klaga längre", säger hon.
Hon är själv en av mycket få i Sverige som använder jiddisch i vardagen som förstaspråk och tycker att det är viktigt att språket får fäste bland den yngre generationen för att hindra det från att dö ut.
Regelbundna sändningar
- Om jag ska tala för den jiddischtalande gruppen så skulle vi vilja ha regelbunden sändningstid i radion, med en riktig redaktion. Att göra radio och tv-program på jiddisch, att kunna hålla seminarier och utbilda lärare så att språket förs vidare till barnen - det är enda sättet att få liv i ett språk, förklarar hon.
Förutom på jiddisch sänder Sveriges Radio under samlingsnamnet "Magiska skrinet" även barnprogram på de övriga minoritetsspråken; romani, finska, samiska och tornedalsfinska.
För första gången sänder Sveriges Radio barnprogram på minoritetsspråket jiddisch. Sagorna vänder sig till jiddischtalande barn från fem år - en målgrupp som är försvinnande liten. - Det är inte särskilt många barn som kommer förstå, säger Anne Kalmering Josephson, producent för programmen, men tanken är att man ska lyssna tillsammans med en vuxen.
Jiddisch har dödförklarats som språk vid ett antal tillfällen, men lyckats återuppstå lika många gånger. År 2000 förklarades det som minoritetsspråk i Sverige och de flesta som i dag talar språket är äldre än 40 år. Sveriges Radios barnsagor på jiddisch får dock en ännu mindre målgrupp än så.
- Det rör sig inte om mer än ett hundratal barn som, även om de har vuxenstöd, skulle kunna förstå ett program på jiddisch, säger Deanne Mannelid från Sällskapet för jiddisch och jiddischkultur.
Premiär på söndag
På söndag sänds den första delen av jiddischberättelserna via Sveriges Radios webb. Den riktar sig till barn från sju år och handlar om en rabbin i Prag som försöker rädda folket undan förföljelse genom att skapa en människa av jord. Historien om Golem är en av flera kända jiddischberättelser som kommer att kunna höras i vårens fem program. Därefter fortsätter satsningen i ytterligare fem program under hösten för de yngre barnen, med rim och ramsor. För de som inte förstår jiddisch tillräckligt bra är förhoppningen att ett översatt material ska finnas på webben längre fram.
- Jag skulle tycka att det var jättekul att kunna sända judiska sagor på svenska också så småningom, säger Anne Kalmering Josephson, producent för programmet.
Trots att antalet barn som kan förstå sagorna är så litet tror man på Sveriges Radio att programmen kan bidra till att jiddischs ställning stärks i Sverige.
- Kanske kan det bidra till en nyfikenhet kring ett språk som riskerar att dö ut. Tanken är att äldre ska kunna använda programmen för att nå och kommunicera med de yngre, säger Elle-Kari Höjeberg, ansvarig för minoritetsspråk på Sveriges Radio.
Behövs en större satsning
Att det görs barnprogram på jiddisch är roligt, men det behövs mer än så för att få språket att överleva i Sverige, anser Deanne Mannelid.
- Det här är en liten lustifikation. En liten sak räcker inte, utan det måste ske i samband med en större satsning. Det här är mer att säga att "nu har vi utfört vår skyldighet, nu kan ni inte klaga längre", säger hon.
Hon är själv en av mycket få i Sverige som använder jiddisch i vardagen som förstaspråk och tycker att det är viktigt att språket får fäste bland den yngre generationen för att hindra det från att dö ut.
Regelbundna sändningar
- Om jag ska tala för den jiddischtalande gruppen så skulle vi vilja ha regelbunden sändningstid i radion, med en riktig redaktion. Att göra radio och tv-program på jiddisch, att kunna hålla seminarier och utbilda lärare så att språket förs vidare till barnen - det är enda sättet att få liv i ett språk, förklarar hon.
Förutom på jiddisch sänder Sveriges Radio under samlingsnamnet "Magiska skrinet" även barnprogram på de övriga minoritetsspråken; romani, finska, samiska och tornedalsfinska.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152075
Är det rimligt att man sänder radioprogram där inte mer än hundra barn öht kan lyssna?
