Kan något stå helt still?

Kan något verkligen stå helt still? Om man lägger en tegelsten på marken så rör ju sig fortfarande jorden etc. Är jag dum i huvudet? Måhända!

Hum, Jorden roterar men tegelstenen ligger. Är du osäker så släng in tegelstenen i en box där temperaturen är -273 grader (absoluta nollpunkten) så slipper du undra.

Solen står väl rätt still?

Jag har hört att Solen flyger fram genom universum i en hastighet av tusentals kilometer i timmen. Den är således inte still.

Enligt Einsteins relativitetsteori finns det ingen absolut vila eftersom ingen referensram s.a.s. har företräde framför någon annan. I exemplet med tegelstenen så är den kanske i vila i förhållande till dig, men inte i förhållande till killen som kör förbi i en Ferrari eller Solen eller planeten Jupiter etc...

Jag påminner mig en gammal skämteckning där Einstein skall åka tåg, och vänder sig till konduktören med frågan:

"När stannar Paris vid det här tåget?"

Den står inte stilla då heller. Det finns något som heter nollpunktsenergi.

Väldigt bra formulerat! Då hade jag alltså rätt och jag är bäst i världen, tack!

Synd bara att det egentligen är felaktigt eftersom acceleration är absolut, annars hade det varit riktigt användbart.

Ja, jo skämttecknaren kände uppenbarligen inte till att rörelsens relativitet inte gäller för accelerade system (den speciella relativitetsprincipen gäller bara för inertialsystem); när tåget accelererar bryts symmetrin och det är inte längre ett inertialsystem.

Man kan i och för sig jämställa alla tänkbara observatörer genom den generella relativitetsprincipen som säger att fysikens lagar fungerar likadant i alla referenramar, inertiella såväl som icke-inertiella. Så länge man accepterar närvaron av gravitation (som genom ekvivalensprincipen är ekvivalent med acceleration) är alla referensramar likvärdiga. Men det är inget som är särskilt användbart på tågresor kanske.

Jag är helt med på relativiteten och har läst en del om det och bildat min egen uppfattning, men där stegar du utanför mina referensramar, så att säga.
Skulle du kunna förklara det där lite mer noggrant, eller hänvisa till bra källa?

Enligt den speciella relativitetsprincipen (som är den speciella relativitetsteorins hörnsten) är alla referensramar som rör sig med konstant hastighet likvärdiga, d.v.s. fysikens lagar är lika för alla observatörer så länge de rör sig med konstant hastighet i förhållande till varandra. För accelererande referensramar gäller dock inte detta eftersom accelerationen ger upphov till fiktiva krafter och dylika märkligheter (en fiktiv kraft är en kraft som inte har sitt ursprung i någon form av fysikalisk växelverkan; den "bara finns där" p.g.a. accelerationen).

Den generella relativitetsprincipen (som på motsvarande sätt är den allmänna relativitetsteorins hörnsten) säger att fysikens lagar är desamma i samtliga referensramar, även om de accelererar i rummet. Einstein insåg att gravitation i själva verket är en fiktiv kraft; en konsekvens av att massa kröker rumtiden. Det som vi kallar gravitation är alltså något som uppstår p.g.a. referensramens inertialrörelse i den fyrdimensionella rumtiden.
Alltså: i allmän relativitetsteori är alla referensramar likvärdiga även om de accelererar i rummet eftersom de är inertiala i rumtiden.
Detta är grundläggande allmän relativitetsteori, så det bör tas upp i många populärvetenskapliga böcker i ämnet.

Edit:
De här wikipedia-artiklarna kanske skingrar en del frågetecken:

http://en.wikipedia.org/wiki/Preferred_frame
http://en.wikipedia.org/wiki/Principle_of_relativity
http://en.wikipedia.org/wiki/Inertial_reference_frame

Eller ur ett kvantmekaniskt perspektiv:

Osäkerheten i rörelsemängd * osäkerheten i position är konstant.
Δp * Δx = h/4π (i bästa fall)

Om ett föremål står helt still, känner vi till dess position exakt, så Δx=0. Därför måste Δp gå mot oändligheten för att relationen ska gälla.

Man kan vända på det och säga att endast oändligt massiva objekt kan stå still.