Citat:
Ursprungligen postat av West-en
Varför räknas gravitationen till en av de fyra fundamentalkrafterna med sin egen kraftbärande boson? (gravitonen)
Svaret blir nog att man väldigt gärna skulle vilja ha det så, men inte lyckats än.
Den enkla observationen att allt som har massa attraherar allt annat som har massa är tillräckligt för att man ska kunna dra slutsatsen att gravitation är ett mycket speciellt fenomen som borde knna räknas som en fundamental form av växelverkan. Eftersom partikelfysikens standardmodell med sin kvantfältteoretiska beskrivning av tre av fundamentalkrafterna har varit så enormt framgångsrik har man gjort tappra försök att generalisera den till att omfatta gravitation; något som tyvärr inte gått särskilt bra. Det går faktiskt att formulera approximativa teorier för kvantgravitation (s.k. effektiva fältteorier) vid låga energier*, men en fullständig beskriving som inkluderar även höga energier saknas ännu så länge. Gravitonen är alltså än så länge en rent teoretisk spekulation; en hypotetisk partikel som inte observerats i experiment. Den allmänna relativitetsteorins geometriska beskrivning av gravitationen är fortfarande den bästa.
Huruvida gravitationen är som de andra fundamentalkrafterna eller om den är på något sätt "speciell" är ett olöst problem. Det faktum att den allmänna relativitetsteorin är en
bakgrundsoberoende teori medan standardmodellen inte är det, orsakar en hel del huvudvärk hos teoretikerna. Vissa menar att en teori för kvantgravitation måste vara bakgrundsoberoende, medan andra (oftast strängteoretiker) hävdar att den allmänna relativitetsteorins bakgrundsoberoende är en emergent egenskap som inte är av fundamental betydelse. Hur det blir med den här saken får framtiden utvisa.
Nu är det färdigOT:at.
[*]Ett exempel på en effektiv fältteori för kvantgravitation vid låga energier är
kvantfältteori i krökt rumtid; Stephen Hawking utnyttjade denna approximativa teori när han kom fram till att svarta hål bör avge strålning.
