Citat:
Ursprungligen postat av sp1rit
När man inser att inget man kommer någonsin göra kommer påverka verkligegheten i nån betydelsefull utsträckning utan lär sig att bara driva med, då kanske man kan uppnå något av det personer menar med lycka.
Klart att personer kan vara lyckliga från stund till stund, men för att få total lycka måste man sortera bort många medärvda egenskaper och behov, som tex fortplantningsbehovet man har för att sprida sina gener vidare och sätta prägel på nästa generation, och på så sätt undgå döden.
Fruktan för döden (överlevnadsinstinkten) skulle också vara tvungen att försvinna innan du föds/förstår tillräckligt för att greppa konceptet.
Hunter/gatherer-behovet likaså, allt materialistisk måste helt släppas.
Och inte minst gruppbeteendet, du kommer aldrig kunna vara 100% lycklig i en grupp 24/7 resten av livet. Teoretiskt kanske men aldrig praktiskt.
Lycka är ingenting utom en signal som sänds från hjärnan som säger att du har gjort någonting rätt. För att utveckla det lite så skulle man kunna tänka på hjärnan och "du" som två olika individer. "du" är enbart ett skal, en djur som reagerar på dåliga och bra känslor. När någonting bra händer blir du lycklig, vilket medför att du kommer vilja göra samma sak fler gånger och vice versa.
Att sortera bort behov är inget krav för att uppnå lycka utan tvärtom. Vi måste bara lära oss att hitta de "knappar" vi måste trycka på för att bli lyckliga. Genom att sortera bort våra instinkter tar vi bort både de dåliga och bra knapparna. Speciellt hunter-/gatherer- samt fortplantnings-instinkterna.
En person med blankt sinne kan omöjligt uppleva lycka då han inte ens vet vad detta är.