Citat:
Ursprungligen postat av SingleStar
Jag är inte den som vill tro något utan jag vill ha klara fakta. Indicier är tro medan statiska bevis är fakta.
Indicier är också fakta. Exempelvis är det inte något "troende" att CS befunnit sig i Arboga morddagen. Det är en komprometterande omständighet som vid en helhetsbedömning måste vägas in tillsammans med andra komprometterande omständigheter.
Ett DNA-bevis kan knyta CS till mordplatsen – men detta DNA-bevis kan lika gärna härröra från ett tidigare besök i huset. För du tror väl inte att DNA-fragmenten är datummärkta?
DNA-bevis bör man enligt min mening i huvudsak betrakta som stödbevisning.
Helhetsbedömningen (summan av indicierna) ger många gånger en mer rättvis och sanningsenlig bild än ett enskilt s k "bindande" bevis som man aldrig kan utesluta vara falskt, felbedömt eller utplanterat.
Ett bevis kan se ut att vara bindande – men behöver inte vara det.
Poliser (inkl. våldsutredarna) vet ofta inte vad DNA är. Observera också att det är människor som bedömer DNA-analyser (som ofta kan vara mycket komplicerade).
Ett fingeravtryck är ett statiskt bevis och många anser detta t o m vara säkrare än ett DNA-bevis.
En FBI-studie av 100 fingeravtryck som gällt rättegångar om dödligt våld visade att 23 avtryck var fel:
16 var falska/positiva, dvs man kunde här misstänka att polisen till varje pris velat sätta dit gm/gk.
..7 var falska/negativa
Resultat: 7 procent blev friade och 16 procent blev dömda trots att de tidigare friats.
Det finns också studier av domar grundade på DNA-bevis (och här finns big business inom branschen) som visar samma sensmoral.
Pga "den mänskliga faktorn" m m skulle jag vilja påstå att en stark och hållbar indiciekedja är mer värd än ett s k statiskt bevis.