Citat:
Ursprungligen postat av TheZoo
Denna minnesexpert var åklagarens vittne?
Edit "Åklagaren har kallat in en minnesexpert, Sven-Åke Christiansson, att vittna för att stärka mammans uppgifter."
http://nyhetskanalen.se/1.560465/2008/07/30/mamman_moter_tyskan_i_ratten?statisticsTimeRes=DAY
Ja åklagarsidans minnesexpert sågar ju hela E´s vittnesmål. Svd citat
Åklagaren ställer frågor till Sven Åke Christiansson. Hon tar bland annat upp att Arbogamammans uppgifter om var hon ligger i hallen stämmer överens med den tekniska undersökningen som polisen genomfört. Hon tar också upp att Arbogamamman hört sin egen mamma när hon förs till sjukhus. Men några slutsatser går inte att dra av det här, säger Christiansson.
Ännu en gång säger han att det är ”osannolikt” att Arbogamamma fått tillbaka minnen från tillfället hon blev överfallet.
– Det går emot 100 år av publikationer, säger han.
Kl 16.36. Problemet, enligt Christiansson, kan vara att familjen skrivit om det inträffade i bloggar och gett intervjuer – något som kan ha påverkat mammans minnen.
Också det faktum att mamman sett en eller flera bilder på den åtalade vid ett tillfälle innan morden är försvårande, säger Christiansson.
Kan man då inte avgöra vad som är ett äkta och ett falskt minne, frågar han.
Svaret: nej.
– Vi får gå på en rad faktorer, säger han och avslutar sin framställan.
Kl 16.21. Christiansson tar upp att om man tänker mycket på en sak så skapar man egna minnen.
– När man funderat och gjort upp en berättelse så blir det ett minne, säger han.
Christiansson tar ett konkret exempel från förundersökningen: Arbogamamman har i ett förhör pratar om ett kalas och säger att hon inte minns vem som körde hem. I nästa förhör, efter att hon pratat med sin mamma, kan hon dock ge detaljer.
– Är det för att hon påverkats av vad en extern källa sagt? undrar Christiansson.
Han tar också upp uppgifter om att Arbogamamman funderar och tänker mycket på det som hänt – och att detta i sig självt kan skapa felaktiga minnen.
I polisförhören – som varit ”exemplariska” enligt Christiansson – framkommer hur mammans minnen i flera fall börjat som funderingar för att sedan stegras till att bli ett minne. Det handlar bland annat om att det rör sig om kvinnlig förövaren och att mamman öppnade ytterdörren.
– Det kan vara exempel på självgenererande minnen, säger Christiansson.
– Det är sådant vi brottas med i brottsfall. Man vill så gärna minnas något, men hjärnan spelar oss ett spratt ibland.
Enligt Christiansson finns det försvårande omständigheter i tillförlitligheten i Arbogamammans minnen.
– Det ska noteras att hon inte har några minnen som kan verifieras. Till exempel om hennes barn, eller hur hennes sambo kommer till platsen eller när hon åker iväg i ambulansen, säger Christiansson.
Kl 16.00. Fler test gjordes: också dessa visar på att minnet påverkats och att mamman har svårt att komma ihåg ansikten. Däremot känner hon igen ansiktsutryck, säger Christiansson och tar också upp att hon inte har några problem med talet och ordförrådet.
– Problematiken verkar vara nyinlärd information, inte att hämta fram gammal information, säger Christiansson och fortsätter:
– Slutsatsen av de här testen är att hon har väldigt svårt att komma ihåg nyinlärd information.
Han tar också upp hur svårt mamman hade att minnas saker i de första polisförhören.
Enligt Christiansson finns det mycket små möjligheter för en person att ”någonsin minnas” själva skadetillfället om det uppstått en minnesförlust.
– Jag har aldrig sett det, säger han.
Arbogamamma hade enligt Christiansson en ”extremt allvarlig” minnesförlust.
– I sådana fall är det extremt ovanligt att man återhämtar information från skadeförlusten, säger han.
Men Arbogamamman har i detalj berättat om just minnen från skadetillfället – ”något jag inte känner igen från den kliniska litteraturen eller från min verksamhet”, säger Christiansson.
– Det är ett atypiskt syndrom, säger han och frågar vad det beror på.
Bland annat tar han upp att minnen kan påverkas av både vad andra personer säger och vad man läser eller ser, men också över att man tänker att något måste skett på ett särskilt sätt.
– Den beskrivning som XX (Arbogamamman, red anm) ger är så detaljerad att vi inte ens får liknande resultat i experiment. Och då är det hos friska personer. Jag har varit undrande över det här, säger Christiansson och fortsätter:
– Det är viktigt att beakta hur lätt det är att påverka människors minnen i en viss riktning, utan att vi är medvetna om det.
Kl 15.48. Sven Åke Christiansson, professor på Stockholms universitet, inleder med att berätta om sin kompetens. Han berättar också att han kommer att fokusera på det vetenskapliga – och att hans framställan kan låta torr när han pratar om Arbogamammans minneskapacitet och hur minnen kommer tillbaka efter en traumatisk händelse.