Citat:
Stör mig lite på att man hoppar på programmeringen direkt istället för att förstå datorn grundligt istället. Det är ju närmast mystiskt hur man från några plattor och ström kan få fram en bild och möjlighet att ge hela systemet ’instruktioner’ osv. Jag vill liksom inte sätta mig framför en apparat och dra i en massa spakar utan jag vill förstå vad spakarna gör exakt.
Nu mot sommaren har jag hittat en bok i Digitalteknik och ja, Boolesk algebra och grindar och sånt känns som riktiga havsskatter efter att man tvingats på massa ytlig Python...
Vad tycker ni andra som läser/läst Teknisk Fysik?
Nu mot sommaren har jag hittat en bok i Digitalteknik och ja, Boolesk algebra och grindar och sånt känns som riktiga havsskatter efter att man tvingats på massa ytlig Python...
Vad tycker ni andra som läser/läst Teknisk Fysik?
Nja, det varierar beroende på lärosäte och utbildningsprogram. Jag skulle säga att både digitalteknik och programmering förbereder en för kursen i datorteknik. Där får man lära sig hur en dator verkligen fungerar. Ordningen varierar mellan programmering och digitalteknik, men datortekniken kommer alltid alltid sist. Man kan väl säga att man hoppar omkring mellan abstraktionsnivåerna maskinspråk, assemblyspråk och högnivåspråk (stigande ordning). Python är ett högnivåspråk medan digitalteknik avhandlar maskinspråket.
På LiTH (Y): Digitalteknik -> Grundläggande programmering -> Datorteknik
På LTH (E och D, F om man väljer dessa kurser): Grundläggande programmering -> Digitalteknik -> Datorteknik
På KTH (D): Grundläggande programmering -> kombinerad kurs i digital- och datorteknik (kursen "Datorteknik och komponenter")
På både LiTH och LTH bör man ha klarat både digitalteknik och programmering innan man ger sig i kast med datortekniken. Helt rimligt i min mening.