Svår depression - Vilken medicin?

Och vad är problemet då ? Varför deppar du ?

Jag fick fick min svåra depression botad av ECT o mediciner, främst Efexor.

BTW. Flyttar till Psykologi och psykiatri...

Bensodiazepiner skrivs väll ut mot depression, kanske inte i sverige och inte som ensam medicin?
http://www.library.nhs.uk/mentalheal...x?resID=239681
http://www.pubmedcentral.nih.gov/art...?artid=1463500
(Nu kan artiklarna ha några år på nacken men det visar iaf att benso (HAR) skrivits ut mot även depression.
Bensodiazepiner har hjälpt mig när jag hade depression för några år sedan, SSRI ville jag inte gå på.
Samt TS frågade efter något att överdosera för lite "good-feelings" och där sitter väll benso som handen i handsken right? Inte SSRI och liknande.

Vad jag har förstått så är seroxat (paroxetin) den ssri som överlag är effektivast mot depression, dock lär den också vara svårast att nedtrappa.
Men framför allt så är det individuellt vad som fungerar bäst för en själv.

Svåra depressioner ska inte behandlas med SSRI då det inte är lika potenta. Det troliga är väl att doktorn skriver ut en tricyklisk eller liknande. Dock ska man vara medveten att du kanske inte har en riktigt svår depression med medicinska mått och alltså kan gå bra att behandla med SSRI.

Om du är helt otränad så börja med att jogga en km varje dag i en vecka, öka därefter till två km för att sedan springa tre km varje dag. Mycket bättre än mediciner.

Jobba även hårt på att få in fasta rutiner och sköta din sömn.

Sköter man sin sömn, anstränger sig hårt nästan alla dagar i veckan och äter någorlunda bra så blir du immun mot depression.

Men är du helt bortkollrad? Är man deprimerad och knappt ser någon mening med livet så är man väl knappast inspirerad eller har ork/vilja till någon motion? Det är helt sant att motion är en bra medicin mot depp, men det går inte att säga åt någon som är svårt deprimerad att börja röra på sig som om det vore det enklaste någonsin. Är man svårt deprimerad orkar man knappt ta sig ur sängen varje dag, hur i hela fridens tror du då man orkar ta på sig löparskorna och jogga?

Ja, det låter ju jättefint, men det krävs ett någorlunda starkt psyke för att göra allt detta, och det har man inte om man är svårt deprimerad.

Skrev jag att det var lätt? jag skrev vad som behövs göras, depression är något som finns i tankarna, så länge personen håller på och gräver ner sig med tankarna så kommer depressionstadiet och kvarstå.

Man har ju ett val, fortsätta vara deprimerad eller göra något åt det.

Så länge tankarna går åt hållet "guuuuuuuuud vad jag mår dåligt" så lär det inte bli någon bättring.
Tänker man snarare "nä nu jävlar" så ser utsikterna bättre ut.

Jag antar att TS kan handla mat, för att handla mat krävs att man tar sig till affären och därmed kan TS röra på sig.

Gosh du blandar ihop deppighet med en riktig depression. De djupa melankoliska depressionerna som svarar bäst på läkemedel är de som uppkommer utan känd orsak. Det går alltså inte att förklara varför personen drabbats av en depression.

Symptomen kan ofta vara alarmerande med rejäl viktnedgång liknande anorexia, självmordsförsök och fullständig apati. Alltså inte detsamma du kände som sjuåring när dina föräldrar glömde ge dig en veckopeng. Läs på mer så kommer du även att visa mer respekt mot de drabbade istället för generaliseringar om att dom ska rycka upp sig.

Kan tilläggas att en läkare som missar att lägga in och behandla en djupt deprimerad person som senare suiciderar kommer garantaras att fällas av HSAN.

Nej jag blandar inte ihop, och vad jag vet så gjordes nyligen en väldigt stor sammanställning angående undersökningar vad gäller diverse mediciner för psykiska åkommor där man fann att de var likvärdigt med sockerpiller.

Problemet idag är att man tillåts vara deprimerad, så fort någon säger till vad som behövs göras så kommer det genast en hel drös människor som förklarar hur fel de har, det enda de har och komma med själva är "peta i dig mediciner" vilket bevisligen har mycket liten effekt.

Du har fel, det var SSRI som var likvärdiga med placebo och de används för att behandla depressioner som inte är grava. Visst kan det vara så att vissa personer får diagnosen depression allt för lättvindigt när de inte ens har detta och då hjälper det givetvis inte att behandla med något. Det handlar då snarare om en feldiagnostisering. Grava depressioner svarar bra på behandling med ECT och läkemedel och räddar liv där, att du sedan läst aftonbladet och sedan uttalar dig som en expert är tragiskt.

Enligt min erfarenhet kan mediciner göra nytta om man lyckas hitta rätt medicin för sina egna behov. Däremot så skulle jag tro att endast mediciner aldrig hjälper, det kräver mycket arbete av en själv också, precis som Gosh är inne på.

Sen, sitter man och vill ha mediciner för att kunna överdosera för "härliga effekter" så är nog kanske inte depressionen det värsta problemet...