Citat:
Ursprungligen postat av i.b.m
Om man skall se lite mer lättsinnigt på frågan så har vi ett matteproblem här
Om vi under 11 år satt 40000 personer i fotbojor och därmed sparat 2 miljarder kronor, hur mycket pengar kunde vi då spara per år om samtliga som bor i sverige skulle tvingas bära fotbojor

Tja... Med tanke på att de övriga drygt nio miljoner medborgare i Sverige inte hade kostat fångvården en spänn, så hade det blivit svindyrt att sätta fotboja på kreti och pleti och pletis granne.
MEN anledningen till att fotboje-försöket är så bra, är för att det är billigare än att hålla folk inlåsta, samt att det bevisligen är färre återfallsförbrytare bland fotboje-folket än de som åker in på anstalt.
Anledningarna är säkerligen fler än en enda variabel. En stor orsak är att de som får fotboja är folk som med tämligen enkla medel kan styra upp sina egna liv, bara de tvingas ta sig själva i kragen. En annan är att dessa med fotboja inte låses in tillsammans med annat pack som "lär dem allt de kan", och som får agera förebild för hur man skall leva utanför anstalten.
Personligen kan jag tänka mig att leva med fotboja kan upplevas som VÄRRE än att spendera en månad eller två på anstalt. Det är lätt att ljuga för bekanta och grannar om att du skall "åka iväg till Norge" i två månader, eller kanske fått ett vikariat i Skövde.
Får du en fotboja så får du ett utegångsförbud med exakt antal minuter för att ta dig direkt till arbetsplatsen, stanna kvar där hela arbetsdagen, och sedan exakt tid för hemfärd.
Du får förklara för kollegorna att du inte kan hänga med ut och käka på lunchen. Inget afterjobb. Inga pokerkvällar med vännerna. Du blir din egen nitiske väktare som ger dig själv utegångsförbud och en sjuklig punktlighet som ofelbart leder till bestraffning vid överträdelse.
På en anstalt kan du koppla av och jiddra med vakter och andra interner. Tänja på gränser och bete dig allmänt oansvarigt. Folk säger till dig när du gör fel, och folk finns där för att hålla koll att du gör rätt. Med fotboja är det du själv som tvingas agera sträng vakt och lydande vaktad.
Du upplever dessutom dagligen hur det skulle ha -kunnat- vara om du inte hade fotbojan. Du får köttstycket draget under näsan på dig varje dag, men tvingas själv ha den självkontrollen att du håller munnen stängd, och ett öga på klockan så att du inte missar en av dagens alla minutiöst inpassade måsten.
Det är därför som det finns fångar som aldrig någonsin skulle acceptera att straffas med fotboja. De anser att det hade varit värre än att sitta av tiden på anstalt.
Det säger ganska mycket både om fotbojan, och om livet på anstalt i Sverige.