2008-03-10, 09:30
#1
Efter lite prat om det utbredda gänget MS13 här på forumet, samt i viss mån MS18, tänkte jag dela med mig av en verklighetsbaserad berättelse om en vanlig gängmedlem, varken skjutgalen eller livsfarlig, som jag träffade på och pratade med för ett par år sedan.
Jag hade för en tid sedan, av en mindre tillfällighet, ett intressant samtal med en ung man som bodde borta i Centralamerika. Efter att ha blivit introducerade för varandra och lite lätt inledande kallprat drog jag slutsatsen om att han, vilket jag egentligen redan misstänkte på sättet hans bekanta dessförinnan hade presenterat honom som (han var på "besök" i Sverige), utan tvekan var gängmedlem i sitt hemland. Killar i hans ålder som bodde i Centralamerika, hade sina luffarprickar och som var på besök i Sverige under en kortare period får man helt enkelt dra vissa slutsatser om. Han hade en mindre flackande blick, inget man dock som vanlig person lägger större notis om. Med tanke på att han inte kände någon i Sverige förutom sin oerhört fyrkantiga och konservativa värdfamilj, visade det sig lite senare att han hade börjat få mindre abstinensproblem i brist på droger. Han var väldigt trevlig och inte speciellt tuff som man kan tro att alla latinogangsters ska vara. Att vara Latino i USA är inte detsamma som att vara Mexikan (Chicano).
Oftast blandar folk ihop dessa unga mäns förhållningssätt med de typiskt svarta grabbarna (som är kända för att röka crack, ha kroppar som vandrande pinnar eller som grova stenhuggare, skrika högt i grupp, lyssna på Rap/Hiphop, skapa stor uppmärksamhet med synliga vapen och sälja droger vid högstadieskolor) i diverse kända gäng i USA. Den största skillnaden mellan svarta och latinamerikanska gäng i Amerika (Latinamerika och USA) är de ekonomiska förutsättningarna. Då etniska grupper i USA fortfarande i stor utsträckning bor var för sig så är inte svarta speciellt kända för att ha något större antal egna affärer i sina svarta kvarter. Det är ingen speciell affärsruljans i Compton, som det är i Östra L.A. Det är ett helt annat liv och rörelse i de latinamerikanska kvarteren med torghandel, burritostånd, direktförsäljare, skoputsare, biltvättar mm. I typiskt svarta kvarter finns på sin höjd en sprithörna och en livsmedelsbutik som troligtvis ägs av en korean (jo, det är så faktiskt fortfarande). Svarta har inget större rykte om sig för att bedriva beskyddarverksamhet hos dessa handlare. Langning och drömmar som rika musikartister är deras melodi. MS är främst enligt mig ett lokalt gäng som drar in pengar av lokala handlare, försäljare och missbrukare mm. Man har en annan syn på sitt gäng och sin ”rörelse”. Precis som traditionell maffia handlar det om kontroll av kvarteret, snarare än att vara allmänt glad i skjutjärn och springa runt i färger och fysiskt försvara en gata man är uppväxt på. MS strävar efter att kontrollera sitt lokala områdes ekonomi, politik och försvar. MS är framför allt ett traditionellt lokalt gatugäng som använder sig av maffiametoder.
Hur som helst, i Centralamerika finns det bara två gäng MS13 och MS18 varav det förstnämnda är det största. MS står för Mara Salvatrucha. Mara betyder gäng och Salvatrucha är de sk krigarmyrorna som lever i El Salvador. Ni som är intresserade av MS har hört talas om de brutala attacker som riktats mot både myndigheter och allmänheten i Centralamerika. Där höll gängen ett tag fullständigt på att ta över statens våldsmonopol. Precis som i Brasilien har man i El Salvador och i övriga Centralamerika varit tvungna att tillfälligt sätta in militär mot gängen. Han berättade för mig hur hans gäng, och övriga lokala gäng i regionen, fick tag på vapen och hur/varifrån dom smugglades in i landet. Vapnen kom framför allt från diverse gerillor i Sydamerika. Han nämnde själv inte specifika gerillor men att det så kända FARC skulle vara en av dom får antas. Jag frågade mig fram försiktigt under kvällen och fick svar på de frågor jag ställde. Jag var mest intresserad av honom som person (inte som gängmedlem) och det han berättade föll för honom helt naturligt. Allt detta vet myndigheterna i Centralamerika och Washington om. Det har sedan en längre tid pågått en större kampanj i Colombia kontra gerillor, högermiliser och andra knarkligor, med stöd från USA. Colombia är det land som får, efter Israel, störst ekonomiskt stöd av USA. Pengarna går främst till vapen för att bekämpa dessa autonoma vapengrupper och resten går rakt ner i fickorna på politikerna. Man kan tänka sig att en stor del av knarket som säljs av MS i Centralamerika (och kanske också USA) kommer från Colombia. MS13 gör affärer med gerillorna i Sydamerika, och detta vet Washington om därav dessa stora åtgärder. Bland annat.
För honom var gängtillhörigheten inte ett val om att vilja eller inte. Han brydde sig inte om vad som hände i andra gäng utan det som berörde honom var det han upplevde. Det handlade om gänget eller döden. Det var bara så och med tanke på hans föräldrar och familj så hade han fortfarande något som var värt att leva för. Han hade som redan sagts vissa drogproblem, var slank och inte speciellt muskulöst byggd, fattig och hade oturen att växa upp i fel kvarter. Han hade dock en välvårdad frisyr och en enkel klocka på vänsterarmen. Han hade ett trevligt yttre överhuvudtaget. Att tänka sig honom i ett brutalt gäng som MS var svårt ju längre samtalet fortgick. Detta säger bara om hur pass oerfarna vi i Sverige egentligen är av gängkulturen i Amerika. Jag har besökt samtliga större svenska förorter och jag kan bara konstatera att det inte finns något liknande gäng som de i Amerika. De som utgör sig för att tillhöra diverse lösa grupperingar som skrämmer upp rädda svenskar i villaområden, hade troligtvis inte klarat sig en vecka i ett MS-kontrollerat område i Centralamerika.
Det kom fram att han var beroende av huvudsakligen två saker; lättare droger och gänget. Gänget säkrade kvarterets lugn och lag. De man fruktade var polisen som vissa nätter kom i patruller och sköt i området. Jag har själv, utan att vara i kontakt med vare sig gängkultur eller kulturen i just det land han kom ifrån, varit med om liknande polisiära stormningar av fattigkvarter i vissa länder i Latinamerika. Det är så man gör där för att hålla buset i schack och plocka dom man kan. Som medlem fick man också tillgång till lojala, mat och pengar. Våld och droger är bara en bieffekt av gänglivet. Han ville lämna allt det där, men att ta sin ryggsäck och bara flytta till grannstaden var ingen lösning. Hans familj hade då blivit bestraffad eller dödad. Där man föds, växer man också upp och dör. Samma cykel pågår i utsatta områden i USA. Efter lite mer drickande började han berätta att han inte ville stanna kvar i Sverige utan ville helst så snabbt som möjligt återvända till sitt hemland. Han trivdes inte alls i Sverige och tyckte att han levde i någon form av fantasivärld. Att komma från ett område där det åtminstone veckovis pågår skottlossning och ständigt händer nya saker, kan vilken utsatt förort som helst i Sverige (hur ”ruskig” den än må vara) kännas som ett paradis. Man kan förstå att gänglivet fungerar som en drog. Man vill klara sig utan det, men vågar/orkar inte med tanke på det tomrum som uppstår och dödshot över sin familj man då har. Med tanke på hans ändå artiga inställning och hans allmänbildning om sitt land erbjöd jag honom att åka och hälsa på mig innan han reste tillbaka. Han verkade vara hyfsat intresserad. De som bestämde hans resor, hade hand om hans ekonomi och var han fick vistas var han värdfamilj. Tyvärr ringde han aldrig.
Egna uppfattningar om gänget. Att han skulle ha full koll på ev. MS-grupperingar här i Europa, bedömer jag som en omöjlighet. Myndigheter har mer koll på MS13 än vad den vanlige ”soldaten” i det lokala gänget har. Att man pratar om hur MS13 smugglar in människor till USA vid den mexikanska gränsen är ett påhitt av myndigheter för att kunna genomföra hårdare flyktings- och immigrationsregler. Enligt mig är MS13 (MS18) ett förhållandevis platt nätverk som består av lokala självgående gäng, ledda av lokala ledare som i sin tur svarar för regionala ledare. Dessa regionala ledare utgör kontaktnätet för MS13. De samordnar vapen, knark och pengar. De står för de stora affärerna med de utländska och inhemska aktörerna. Att det skulle finnas en enda ledare i toppskiktet anser jag vara ett påhitt av nyckelpersoner i nätverket för att spä på myten om en gudomlig ledare som styr hela MS13.
Jag hade för en tid sedan, av en mindre tillfällighet, ett intressant samtal med en ung man som bodde borta i Centralamerika. Efter att ha blivit introducerade för varandra och lite lätt inledande kallprat drog jag slutsatsen om att han, vilket jag egentligen redan misstänkte på sättet hans bekanta dessförinnan hade presenterat honom som (han var på "besök" i Sverige), utan tvekan var gängmedlem i sitt hemland. Killar i hans ålder som bodde i Centralamerika, hade sina luffarprickar och som var på besök i Sverige under en kortare period får man helt enkelt dra vissa slutsatser om. Han hade en mindre flackande blick, inget man dock som vanlig person lägger större notis om. Med tanke på att han inte kände någon i Sverige förutom sin oerhört fyrkantiga och konservativa värdfamilj, visade det sig lite senare att han hade börjat få mindre abstinensproblem i brist på droger. Han var väldigt trevlig och inte speciellt tuff som man kan tro att alla latinogangsters ska vara. Att vara Latino i USA är inte detsamma som att vara Mexikan (Chicano).
Oftast blandar folk ihop dessa unga mäns förhållningssätt med de typiskt svarta grabbarna (som är kända för att röka crack, ha kroppar som vandrande pinnar eller som grova stenhuggare, skrika högt i grupp, lyssna på Rap/Hiphop, skapa stor uppmärksamhet med synliga vapen och sälja droger vid högstadieskolor) i diverse kända gäng i USA. Den största skillnaden mellan svarta och latinamerikanska gäng i Amerika (Latinamerika och USA) är de ekonomiska förutsättningarna. Då etniska grupper i USA fortfarande i stor utsträckning bor var för sig så är inte svarta speciellt kända för att ha något större antal egna affärer i sina svarta kvarter. Det är ingen speciell affärsruljans i Compton, som det är i Östra L.A. Det är ett helt annat liv och rörelse i de latinamerikanska kvarteren med torghandel, burritostånd, direktförsäljare, skoputsare, biltvättar mm. I typiskt svarta kvarter finns på sin höjd en sprithörna och en livsmedelsbutik som troligtvis ägs av en korean (jo, det är så faktiskt fortfarande). Svarta har inget större rykte om sig för att bedriva beskyddarverksamhet hos dessa handlare. Langning och drömmar som rika musikartister är deras melodi. MS är främst enligt mig ett lokalt gäng som drar in pengar av lokala handlare, försäljare och missbrukare mm. Man har en annan syn på sitt gäng och sin ”rörelse”. Precis som traditionell maffia handlar det om kontroll av kvarteret, snarare än att vara allmänt glad i skjutjärn och springa runt i färger och fysiskt försvara en gata man är uppväxt på. MS strävar efter att kontrollera sitt lokala områdes ekonomi, politik och försvar. MS är framför allt ett traditionellt lokalt gatugäng som använder sig av maffiametoder.
Hur som helst, i Centralamerika finns det bara två gäng MS13 och MS18 varav det förstnämnda är det största. MS står för Mara Salvatrucha. Mara betyder gäng och Salvatrucha är de sk krigarmyrorna som lever i El Salvador. Ni som är intresserade av MS har hört talas om de brutala attacker som riktats mot både myndigheter och allmänheten i Centralamerika. Där höll gängen ett tag fullständigt på att ta över statens våldsmonopol. Precis som i Brasilien har man i El Salvador och i övriga Centralamerika varit tvungna att tillfälligt sätta in militär mot gängen. Han berättade för mig hur hans gäng, och övriga lokala gäng i regionen, fick tag på vapen och hur/varifrån dom smugglades in i landet. Vapnen kom framför allt från diverse gerillor i Sydamerika. Han nämnde själv inte specifika gerillor men att det så kända FARC skulle vara en av dom får antas. Jag frågade mig fram försiktigt under kvällen och fick svar på de frågor jag ställde. Jag var mest intresserad av honom som person (inte som gängmedlem) och det han berättade föll för honom helt naturligt. Allt detta vet myndigheterna i Centralamerika och Washington om. Det har sedan en längre tid pågått en större kampanj i Colombia kontra gerillor, högermiliser och andra knarkligor, med stöd från USA. Colombia är det land som får, efter Israel, störst ekonomiskt stöd av USA. Pengarna går främst till vapen för att bekämpa dessa autonoma vapengrupper och resten går rakt ner i fickorna på politikerna. Man kan tänka sig att en stor del av knarket som säljs av MS i Centralamerika (och kanske också USA) kommer från Colombia. MS13 gör affärer med gerillorna i Sydamerika, och detta vet Washington om därav dessa stora åtgärder. Bland annat.
För honom var gängtillhörigheten inte ett val om att vilja eller inte. Han brydde sig inte om vad som hände i andra gäng utan det som berörde honom var det han upplevde. Det handlade om gänget eller döden. Det var bara så och med tanke på hans föräldrar och familj så hade han fortfarande något som var värt att leva för. Han hade som redan sagts vissa drogproblem, var slank och inte speciellt muskulöst byggd, fattig och hade oturen att växa upp i fel kvarter. Han hade dock en välvårdad frisyr och en enkel klocka på vänsterarmen. Han hade ett trevligt yttre överhuvudtaget. Att tänka sig honom i ett brutalt gäng som MS var svårt ju längre samtalet fortgick. Detta säger bara om hur pass oerfarna vi i Sverige egentligen är av gängkulturen i Amerika. Jag har besökt samtliga större svenska förorter och jag kan bara konstatera att det inte finns något liknande gäng som de i Amerika. De som utgör sig för att tillhöra diverse lösa grupperingar som skrämmer upp rädda svenskar i villaområden, hade troligtvis inte klarat sig en vecka i ett MS-kontrollerat område i Centralamerika.
Det kom fram att han var beroende av huvudsakligen två saker; lättare droger och gänget. Gänget säkrade kvarterets lugn och lag. De man fruktade var polisen som vissa nätter kom i patruller och sköt i området. Jag har själv, utan att vara i kontakt med vare sig gängkultur eller kulturen i just det land han kom ifrån, varit med om liknande polisiära stormningar av fattigkvarter i vissa länder i Latinamerika. Det är så man gör där för att hålla buset i schack och plocka dom man kan. Som medlem fick man också tillgång till lojala, mat och pengar. Våld och droger är bara en bieffekt av gänglivet. Han ville lämna allt det där, men att ta sin ryggsäck och bara flytta till grannstaden var ingen lösning. Hans familj hade då blivit bestraffad eller dödad. Där man föds, växer man också upp och dör. Samma cykel pågår i utsatta områden i USA. Efter lite mer drickande började han berätta att han inte ville stanna kvar i Sverige utan ville helst så snabbt som möjligt återvända till sitt hemland. Han trivdes inte alls i Sverige och tyckte att han levde i någon form av fantasivärld. Att komma från ett område där det åtminstone veckovis pågår skottlossning och ständigt händer nya saker, kan vilken utsatt förort som helst i Sverige (hur ”ruskig” den än må vara) kännas som ett paradis. Man kan förstå att gänglivet fungerar som en drog. Man vill klara sig utan det, men vågar/orkar inte med tanke på det tomrum som uppstår och dödshot över sin familj man då har. Med tanke på hans ändå artiga inställning och hans allmänbildning om sitt land erbjöd jag honom att åka och hälsa på mig innan han reste tillbaka. Han verkade vara hyfsat intresserad. De som bestämde hans resor, hade hand om hans ekonomi och var han fick vistas var han värdfamilj. Tyvärr ringde han aldrig.
Egna uppfattningar om gänget. Att han skulle ha full koll på ev. MS-grupperingar här i Europa, bedömer jag som en omöjlighet. Myndigheter har mer koll på MS13 än vad den vanlige ”soldaten” i det lokala gänget har. Att man pratar om hur MS13 smugglar in människor till USA vid den mexikanska gränsen är ett påhitt av myndigheter för att kunna genomföra hårdare flyktings- och immigrationsregler. Enligt mig är MS13 (MS18) ett förhållandevis platt nätverk som består av lokala självgående gäng, ledda av lokala ledare som i sin tur svarar för regionala ledare. Dessa regionala ledare utgör kontaktnätet för MS13. De samordnar vapen, knark och pengar. De står för de stora affärerna med de utländska och inhemska aktörerna. Att det skulle finnas en enda ledare i toppskiktet anser jag vara ett påhitt av nyckelpersoner i nätverket för att spä på myten om en gudomlig ledare som styr hela MS13.
