2008-03-03, 20:58
#1
Personliga reflektioner kring samhällsfilosoferna Rawls och Nozick, samt begreppen frihet och rättvisa
John Rawls talade om den ”ursprungliga positionen”, ett experiment man skulle använda för att undersöka hur man vill att det rättvisa samhället ska se ut. Förutsättningen var att ingen människa på förhand skulle veta vilken position de skulle få i detta samhälle och utifrån denna fullständiga ovetskap fundera över vilken typ av samhälle som vore mest rättvist. När man inte har någon aning om vilken roll man kommer få i ett samhälle vill man nog gärna se till att detta samhälle ska vara så bra som möjligt för alla sina medborgare. Ingen vill ju leva i total misär och då kommer man antagligen i experimentet ”den ursprungliga positionen” heller inte skapa ett samhälle som innehåller misär, för någon av sina medlemmar, utan där alla i alla fall har det någorlunda drägligt.
Dock kan man tänka sig att man ändå vill ha någon sorts skillnad mellan de olika samhällsskikten i detta samhälle. Dessa skillnader (möjligen sociala och ekonomiska) gör att människor hela tiden har någon sorts strävan efter att bättra sin egen situation. Om alla ändå hela tiden har det precis lika bra kan det ta död på denna strävan. Människor kanske känner likgiltighet för att göra bra ifrån sig på sitt arbete och att det ändå gör detsamma, i ett sådant läge. Skillnaderna mellan olika samhällsskikt i samhället kan anses föra samhället framåt och utveckla det. Förvisso kan även människor ta till vad man får kalla ”olämpliga” metoder i strävan efter framgång i samhälle där ojämlikheten är närvarande. I ett ojämlikt samhälle kan det tänkas att människor i större utsträckning gör ekonomiska brott (stöld, bankrån) och sådant än i ett samhälle där alla ändå har det lika bra. Att strävan efter framgång skulle kunna ta sig detta uttryck är inte helt omöjligt.
Det här med att samhället ska vara av sådan typ att alla har det så bra som möjligt (eller snarare att de sämst ställda har det så bra som möjligt), men att det ändå finns en viss skillnad mellan folk och folk, kallar Rawls för differensprincip. Hela det här experimentet med ”den ursprungliga positionen” är till för att människor ska fundera ut vilket samhälle som vore det bästa möjliga. Det är såhär han anser att man ska komma fram till det goda samhällets utformning. I det här experimentet tror även Rawls att människor kommer tillämpa något som han kallar för frihetsprincip, dvs. att friheten för alla människor kommer vara så stor som bara är möjligt utan att inskränka på någon annan människas frihet. Om man är fri att göra vad som helst inskränker man ju ofrånkomligen på andra människors frihet. Exempelvis om alla har frihet att döda folk (och frihet att göra precis vad som helst) och verkligen gör det, så bryter man mot dessa människors frihet från att bli dödade av någon. Det går inte ihop.
Det finns både en negativ och en positiv tolkning av friheten och rättigheterna. Den positiva definitionen är ungefär att ”jag har rätt till mitt liv” och jag väljer att tolka det som så att Rawls är anhängare av denna definition. Någon som däremot är anhängare av den negativa definitionen av friheter och rättigheter (”jag har rätt att inte bli dödad”) är Robert Nozick, vilken för övrigt anser att Rawls’ differensprincip (som gynnar de sämst ställda) är orättvis, av den anledningen att den missgynnar de som har det bra ställt. De tvingas göra uppoffringar (av sina tillgångar och därigenom delar av sin frihet) för att de som har det sämst ställt ska gynnas. Den negativa definitionen av friheter och rättigheter innebär att man anser att ingen har rätt att ta någonting man äger, oavsett om det leder till nackdelar för andra.
Nozick anser att skatt är stöld, för hela skattesystemet bryter mot rättigheten till egendom som man själv har förvärvat. Man ska få ge bort sina pengar eller tillgångar frivilligt, om man vill. I Nozicks idealsamhälle ska staten vara minimal och inkräkta på individernas liv så lite som möjligt, alla ska få sköta sig själva. I denna ”ministat” har individerna fullständig frihet, ingen har rätt att inskränka deras frihet och alla människor sköter sig själva utan inblandning från annat håll. När man på det här viset exempelvis slipper betala skatt så får alla mer pengar att röra sig med, men det kommer å andra sidan inte finnas något socialt skyddsnät, vilket kan leda till rejäla kostnader om man skulle råka ut för någon fysisk skada eller så.
Enligt Nozick, som har en negativ definition av både friheter och rättigheter, är det ett brott mot både friheterna och rättigheterna att staten tar ut skatt av sina invånare. Ingen har rätt att ta pengar av några annan (på något som helst vis, alltså inte heller genom skattesystemet). Nozicks samhälle skulle innebära den fullständiga friheten för varje individ, men innebär som sagt även en del problem, exempelvis att det leder till enorma ekonomiska skillnader i samhället och framförallt gynnar de som redan har det väldigt gott ställt. För de som nu har det väldigt gott ställt är det dock ingenting fel med det här.
Nozick anser att alla individer ska ha så stor frihet och så stora rättigheter som möjligt, men detta kan bli svårt eftersom alla inte lever på samma villkor. För att friheten ska vara hundraprocentig krävs en del förutsättningar. Exempelvis är handikappade människor eller spädbarn inkapabla till att göra vad de vill, de är hindrade från detta enbart på grund av sin fysiska situation. En rullstolsbunden har inte samma möjligheter till frihet som andra människor, lever inte på samma villkor. För att en sådan person ska kunna få större frihet kan det krävas att någon annan människa offrar en del av sin frihet. Handikappade människor brukar ha personliga assistenter för att deras liv ska underlättas. Det kan handla om att ta med dem på aktiviteter och sådant, exempelvis en fotbollsmatch. För att den handikappade ska kunna gå på en fotbollsmatch kan det krävas att någon annan människa får offra en del av sin fritid (och därigenom sin frihet) för att ta dem dit och därifrån (eftersom de handikappade själva har rörelsehinder).
Det måste även nämnas att det finns en moralfilosofisk teori som kallas utilitarism som går ut på att maximera den totala lyckosumman, göra det så bra som möjligt för så många som möjligt och vilken både Rawls och Nozick motsätter sig, men av lite olika anledningar. Nozick anser att utilitarismen kränker individernas rättigheter. Utilitarismen kan innebära att man bryter mot Nozicks teori om att ingen har rätt att ta någon annans pengar, utifall det kan innebära lycka för så många som möjligt. Att ta pengar från sådana som har det gott ställt och dela ut till dem som har det dåligt ställt bryter mot Nozicks idéer, men kan mycket väl bli kontentan av en utilitaristisk politik. Rawls’ kritik av utilitarismen grundar sig i att alla individer ska tillgodoses, inte bara majoriteten, det stora flertalet. Utilitarismen kan innebära att vissa människor blir mycket dåligt behandlade bara för att majoriteten blir lyckliga av det.
En filosof vars tankar skiljer sig från både Rawls’ och Nozicks är Karl Marx, som fått ”marxismen” uppkallad efter sig. Marx tar avstånd från de här idéerna om att alla människor har rätt till privat egendom och har rätt att äga allt det som de förvärvar. Marxismen innebär gemensamt ägande, att individerna inte äger, utan istället kollektivet. Marx tror inte på differensprincipen eller att det ska finnas några ekonomiska skillnader mellan olika människor i det goda samhället. Det goda samhället enligt Marx innebär alltså en del inskränkningar i den individuella friheten, för att tillgångar ska förflyttas från dem som har det bra till dem som har det dåligt (med vilka metoder som helst). Det kan man även se genom att ta en titt på de regimer där marxismen tillämpats under historien; man har brutit mot de definitioner av friheter och rättigheter som Rawls och Nozick har. Man skulle kunna se marxismen som utilitaristisk på det viset; att människor har behandlats mycket illa bara för det stora flertalets lycka.
John Rawls talade om den ”ursprungliga positionen”, ett experiment man skulle använda för att undersöka hur man vill att det rättvisa samhället ska se ut. Förutsättningen var att ingen människa på förhand skulle veta vilken position de skulle få i detta samhälle och utifrån denna fullständiga ovetskap fundera över vilken typ av samhälle som vore mest rättvist. När man inte har någon aning om vilken roll man kommer få i ett samhälle vill man nog gärna se till att detta samhälle ska vara så bra som möjligt för alla sina medborgare. Ingen vill ju leva i total misär och då kommer man antagligen i experimentet ”den ursprungliga positionen” heller inte skapa ett samhälle som innehåller misär, för någon av sina medlemmar, utan där alla i alla fall har det någorlunda drägligt.
Dock kan man tänka sig att man ändå vill ha någon sorts skillnad mellan de olika samhällsskikten i detta samhälle. Dessa skillnader (möjligen sociala och ekonomiska) gör att människor hela tiden har någon sorts strävan efter att bättra sin egen situation. Om alla ändå hela tiden har det precis lika bra kan det ta död på denna strävan. Människor kanske känner likgiltighet för att göra bra ifrån sig på sitt arbete och att det ändå gör detsamma, i ett sådant läge. Skillnaderna mellan olika samhällsskikt i samhället kan anses föra samhället framåt och utveckla det. Förvisso kan även människor ta till vad man får kalla ”olämpliga” metoder i strävan efter framgång i samhälle där ojämlikheten är närvarande. I ett ojämlikt samhälle kan det tänkas att människor i större utsträckning gör ekonomiska brott (stöld, bankrån) och sådant än i ett samhälle där alla ändå har det lika bra. Att strävan efter framgång skulle kunna ta sig detta uttryck är inte helt omöjligt.
Det här med att samhället ska vara av sådan typ att alla har det så bra som möjligt (eller snarare att de sämst ställda har det så bra som möjligt), men att det ändå finns en viss skillnad mellan folk och folk, kallar Rawls för differensprincip. Hela det här experimentet med ”den ursprungliga positionen” är till för att människor ska fundera ut vilket samhälle som vore det bästa möjliga. Det är såhär han anser att man ska komma fram till det goda samhällets utformning. I det här experimentet tror även Rawls att människor kommer tillämpa något som han kallar för frihetsprincip, dvs. att friheten för alla människor kommer vara så stor som bara är möjligt utan att inskränka på någon annan människas frihet. Om man är fri att göra vad som helst inskränker man ju ofrånkomligen på andra människors frihet. Exempelvis om alla har frihet att döda folk (och frihet att göra precis vad som helst) och verkligen gör det, så bryter man mot dessa människors frihet från att bli dödade av någon. Det går inte ihop.
Det finns både en negativ och en positiv tolkning av friheten och rättigheterna. Den positiva definitionen är ungefär att ”jag har rätt till mitt liv” och jag väljer att tolka det som så att Rawls är anhängare av denna definition. Någon som däremot är anhängare av den negativa definitionen av friheter och rättigheter (”jag har rätt att inte bli dödad”) är Robert Nozick, vilken för övrigt anser att Rawls’ differensprincip (som gynnar de sämst ställda) är orättvis, av den anledningen att den missgynnar de som har det bra ställt. De tvingas göra uppoffringar (av sina tillgångar och därigenom delar av sin frihet) för att de som har det sämst ställt ska gynnas. Den negativa definitionen av friheter och rättigheter innebär att man anser att ingen har rätt att ta någonting man äger, oavsett om det leder till nackdelar för andra.
Nozick anser att skatt är stöld, för hela skattesystemet bryter mot rättigheten till egendom som man själv har förvärvat. Man ska få ge bort sina pengar eller tillgångar frivilligt, om man vill. I Nozicks idealsamhälle ska staten vara minimal och inkräkta på individernas liv så lite som möjligt, alla ska få sköta sig själva. I denna ”ministat” har individerna fullständig frihet, ingen har rätt att inskränka deras frihet och alla människor sköter sig själva utan inblandning från annat håll. När man på det här viset exempelvis slipper betala skatt så får alla mer pengar att röra sig med, men det kommer å andra sidan inte finnas något socialt skyddsnät, vilket kan leda till rejäla kostnader om man skulle råka ut för någon fysisk skada eller så.
Enligt Nozick, som har en negativ definition av både friheter och rättigheter, är det ett brott mot både friheterna och rättigheterna att staten tar ut skatt av sina invånare. Ingen har rätt att ta pengar av några annan (på något som helst vis, alltså inte heller genom skattesystemet). Nozicks samhälle skulle innebära den fullständiga friheten för varje individ, men innebär som sagt även en del problem, exempelvis att det leder till enorma ekonomiska skillnader i samhället och framförallt gynnar de som redan har det väldigt gott ställt. För de som nu har det väldigt gott ställt är det dock ingenting fel med det här.
Nozick anser att alla individer ska ha så stor frihet och så stora rättigheter som möjligt, men detta kan bli svårt eftersom alla inte lever på samma villkor. För att friheten ska vara hundraprocentig krävs en del förutsättningar. Exempelvis är handikappade människor eller spädbarn inkapabla till att göra vad de vill, de är hindrade från detta enbart på grund av sin fysiska situation. En rullstolsbunden har inte samma möjligheter till frihet som andra människor, lever inte på samma villkor. För att en sådan person ska kunna få större frihet kan det krävas att någon annan människa offrar en del av sin frihet. Handikappade människor brukar ha personliga assistenter för att deras liv ska underlättas. Det kan handla om att ta med dem på aktiviteter och sådant, exempelvis en fotbollsmatch. För att den handikappade ska kunna gå på en fotbollsmatch kan det krävas att någon annan människa får offra en del av sin fritid (och därigenom sin frihet) för att ta dem dit och därifrån (eftersom de handikappade själva har rörelsehinder).
Det måste även nämnas att det finns en moralfilosofisk teori som kallas utilitarism som går ut på att maximera den totala lyckosumman, göra det så bra som möjligt för så många som möjligt och vilken både Rawls och Nozick motsätter sig, men av lite olika anledningar. Nozick anser att utilitarismen kränker individernas rättigheter. Utilitarismen kan innebära att man bryter mot Nozicks teori om att ingen har rätt att ta någon annans pengar, utifall det kan innebära lycka för så många som möjligt. Att ta pengar från sådana som har det gott ställt och dela ut till dem som har det dåligt ställt bryter mot Nozicks idéer, men kan mycket väl bli kontentan av en utilitaristisk politik. Rawls’ kritik av utilitarismen grundar sig i att alla individer ska tillgodoses, inte bara majoriteten, det stora flertalet. Utilitarismen kan innebära att vissa människor blir mycket dåligt behandlade bara för att majoriteten blir lyckliga av det.
En filosof vars tankar skiljer sig från både Rawls’ och Nozicks är Karl Marx, som fått ”marxismen” uppkallad efter sig. Marx tar avstånd från de här idéerna om att alla människor har rätt till privat egendom och har rätt att äga allt det som de förvärvar. Marxismen innebär gemensamt ägande, att individerna inte äger, utan istället kollektivet. Marx tror inte på differensprincipen eller att det ska finnas några ekonomiska skillnader mellan olika människor i det goda samhället. Det goda samhället enligt Marx innebär alltså en del inskränkningar i den individuella friheten, för att tillgångar ska förflyttas från dem som har det bra till dem som har det dåligt (med vilka metoder som helst). Det kan man även se genom att ta en titt på de regimer där marxismen tillämpats under historien; man har brutit mot de definitioner av friheter och rättigheter som Rawls och Nozick har. Man skulle kunna se marxismen som utilitaristisk på det viset; att människor har behandlats mycket illa bara för det stora flertalets lycka.
