2008-02-22, 11:13
#1
Vet inte om detta är något nytt.. flashback har antagligen redan rett ut och sett detta..
Från SvD
Så, hela projektet 9A är ännu ett "invandrare kan också vara duktiga" projekt från 1975-SVT. Oväntat.
Från SvD
Klass 9A inte så dålig
Publicerat: 21 februari 2008, 13:07
Från usla betyg till tredje bäst i Sverige? Sveriges television marknadsför serien "Klass 9A" med att eleverna hade usla betyg innan de så kallade superlärarna anlände. Men det stämmer inte visar de betyg som SvD.se begärt ut.
Textstorlek:
Normal text
Större text
Störst text
Skriv ut
Kommentarer (128 st)
Blogglänkar (15 st)
Läs mer
Vad tycker du? Diskutera!
Experiment klass 9A fångar skoldebatten
Lärarna ska rekryteras ur eliten
Läsarna tycker - så blir skolan bättre
"Från usla betyg till tredje bäst i Sverige?" – så inleder SVT sin presentation av dokumentärserien Klass 9A på sin hemsida. Men nu menar kritiker att bilden inte stämmer.
– SVT skapar en bild av det att här är en problemklass. Men det är det inte. Faktum är att de här eleverna redan hade relativt bra betyg, men det är inte SVT tydliga med, säger Patrick Reslow, moderat och vice ordförande i utbildningsnämnden i Malmö.
I inledningen till första avsnittet får tittaren veta att Johannesskolan är Malmös sämsta skola. Speakerrösten berättar att den dessutom hamnar nästan i botten på listan över dåliga skolor i Sverige enligt Skolverket – en tiondeplats.
Under de två senaste åren har drygt 40 procent av niondeklassarna på skolan gått ut utan fullständiga betyg i kärnämnena och därmed blivit hänvisade till det individuella programmet på gymnasiet.
Siffrorna är helt korrekta – men stämmer inte in på klass 9A.
SvD.se har tittat på de betyg eleverna fick innan inspelningen började. De betygen gäller årskurs åtta då eleverna ännu inte gjort de nationella proven, vilket gör att de inte är helt jämförbara med slutbetygen i nian. Trots det ger betygen en bild av att klassen presterade bättre än det tidigare genomsnittet på skolan.
Vårterminen 2007, alltså terminen innan serien började spelas in, blev 17 av 20 av klassens elever godkända i kärnämnena engelska, svenska och matematik.
Det gör att 15 procent av eleverna inte skulle haft behörighet att söka till gymnasiet om betygen gällde årskurs nio – långt under de 40 procent som nämns i seriens inledning, men något högre än rikssnittet på 10,9 procent.
Tio av 20 elever hade väl godkänt eller mycket väl godkänt i engelska, sju elever väl godkänt eller bättre i matematik och fem elever väl godkänt eller bättre i svenska.
– Att just den här klassen skulle ha samma stora problem som resten av Johannesskolan stämmer inte. Det handlar nog mer om dramaturgi och falsk marknadsföring från SVT:s sida, även om det fanns problem i klassen, säger Bo Sundqvist, ordförande för Lärarnas riksförbunds Malmöavdelning.
Enligt honom är problemen betydligt större i andra klasser i Malmö.
– Vi har både klasser där ingen av eleverna får icke-godkänt i kärnämnena till klasser där uppemot 50 procent får det.
På SVT medger man nu att det är problematiskt att skriva att eleverna hade usla betyg. "Det är inget ord jag själv använder", uppger projektledaren Johan Grafström och säger att det olyckligt att det står så på SVT:s hemsida.
Efter att SvD.se ställt frågor ändras också formuleringen i presentationen av serien från "usla betyg" till "låga betyg". Fortfarande finns dock formuleringen kvar på vissa sidor på SVT:s hemsida.
– Vi har aldrig sagt att det här är Sveriges sämsta klass, bara att det är en av Sveriges sämsta skolor, säger Johan Grafström.
Är det inte problematiskt att inte det framgår tydligare?
– Vi har alltid varit tydliga med att siffrorna gäller skolan, inte klassen. Sedan har tyvärr media dragit egna slutsatser och skriver att det handlar om den sämsta klassen i Sverige, men det har vi aldrig sagt.
Betygen som seriens skapare utgick från i planeringen av serien gäller höstterminen 2006. De var också sämre än betygen terminen efter – på hösten hade fem av 21 elever icke-godkänt i kärnämnena.
Johan Grafström värjer sig dock mot ett allt för stort fokus på betygen. Det diagnostiska prov som eleverna fick i början av terminen visade på stora kunskapsluckor, säger han.
– Egentligen spelar det ingen roll hur många som har mvg eller inte. Att inte veta var London ligger är en gåta, oavsett om man faktiskt inte vet det eller är rädd för att säga fel. Det visar både på de stora kunskapsblottor som fanns i klassen och problemen med självförtroendet.
När tv-serien pressvisades i slutet av januari uppmärksammade Sydsvenskan elevernas betyg. Då framkom också uppgifter om att ett pilotavsnitt spelats in på Rosengårdsskolan – något som fått debattörer på diskussionsforum och bloggar att misstänka att superlärarna inte lyckades där.
Men Johan Grafström avvisar bestämt att man inte fortsatte med inspelningen på Rosengårdsskolan på grund av för stora problem.
– Nej, absolut inte. Det handlade inte om ett pilotavsnitt. Vi var där i två dagar och spelade in tio minuter. Vi hade bara två lärare på plats, och det handlade mer om att lära oss hur vi skulle spela in serien. Det var aldrig aktuellt att spela in hela programmet där.
Tobias Olsson
08-13 58 14
tobias.olsson@svd.se
Publicerat: 21 februari 2008, 13:07
Från usla betyg till tredje bäst i Sverige? Sveriges television marknadsför serien "Klass 9A" med att eleverna hade usla betyg innan de så kallade superlärarna anlände. Men det stämmer inte visar de betyg som SvD.se begärt ut.
Textstorlek:
Normal text
Större text
Störst text
Skriv ut
Kommentarer (128 st)
Blogglänkar (15 st)
Läs mer
Vad tycker du? Diskutera!
Experiment klass 9A fångar skoldebatten
Lärarna ska rekryteras ur eliten
Läsarna tycker - så blir skolan bättre
"Från usla betyg till tredje bäst i Sverige?" – så inleder SVT sin presentation av dokumentärserien Klass 9A på sin hemsida. Men nu menar kritiker att bilden inte stämmer.
– SVT skapar en bild av det att här är en problemklass. Men det är det inte. Faktum är att de här eleverna redan hade relativt bra betyg, men det är inte SVT tydliga med, säger Patrick Reslow, moderat och vice ordförande i utbildningsnämnden i Malmö.
I inledningen till första avsnittet får tittaren veta att Johannesskolan är Malmös sämsta skola. Speakerrösten berättar att den dessutom hamnar nästan i botten på listan över dåliga skolor i Sverige enligt Skolverket – en tiondeplats.
Under de två senaste åren har drygt 40 procent av niondeklassarna på skolan gått ut utan fullständiga betyg i kärnämnena och därmed blivit hänvisade till det individuella programmet på gymnasiet.
Siffrorna är helt korrekta – men stämmer inte in på klass 9A.
SvD.se har tittat på de betyg eleverna fick innan inspelningen började. De betygen gäller årskurs åtta då eleverna ännu inte gjort de nationella proven, vilket gör att de inte är helt jämförbara med slutbetygen i nian. Trots det ger betygen en bild av att klassen presterade bättre än det tidigare genomsnittet på skolan.
Vårterminen 2007, alltså terminen innan serien började spelas in, blev 17 av 20 av klassens elever godkända i kärnämnena engelska, svenska och matematik.
Det gör att 15 procent av eleverna inte skulle haft behörighet att söka till gymnasiet om betygen gällde årskurs nio – långt under de 40 procent som nämns i seriens inledning, men något högre än rikssnittet på 10,9 procent.
Tio av 20 elever hade väl godkänt eller mycket väl godkänt i engelska, sju elever väl godkänt eller bättre i matematik och fem elever väl godkänt eller bättre i svenska.
– Att just den här klassen skulle ha samma stora problem som resten av Johannesskolan stämmer inte. Det handlar nog mer om dramaturgi och falsk marknadsföring från SVT:s sida, även om det fanns problem i klassen, säger Bo Sundqvist, ordförande för Lärarnas riksförbunds Malmöavdelning.
Enligt honom är problemen betydligt större i andra klasser i Malmö.
– Vi har både klasser där ingen av eleverna får icke-godkänt i kärnämnena till klasser där uppemot 50 procent får det.
På SVT medger man nu att det är problematiskt att skriva att eleverna hade usla betyg. "Det är inget ord jag själv använder", uppger projektledaren Johan Grafström och säger att det olyckligt att det står så på SVT:s hemsida.
Efter att SvD.se ställt frågor ändras också formuleringen i presentationen av serien från "usla betyg" till "låga betyg". Fortfarande finns dock formuleringen kvar på vissa sidor på SVT:s hemsida.
– Vi har aldrig sagt att det här är Sveriges sämsta klass, bara att det är en av Sveriges sämsta skolor, säger Johan Grafström.
Är det inte problematiskt att inte det framgår tydligare?
– Vi har alltid varit tydliga med att siffrorna gäller skolan, inte klassen. Sedan har tyvärr media dragit egna slutsatser och skriver att det handlar om den sämsta klassen i Sverige, men det har vi aldrig sagt.
Betygen som seriens skapare utgick från i planeringen av serien gäller höstterminen 2006. De var också sämre än betygen terminen efter – på hösten hade fem av 21 elever icke-godkänt i kärnämnena.
Johan Grafström värjer sig dock mot ett allt för stort fokus på betygen. Det diagnostiska prov som eleverna fick i början av terminen visade på stora kunskapsluckor, säger han.
– Egentligen spelar det ingen roll hur många som har mvg eller inte. Att inte veta var London ligger är en gåta, oavsett om man faktiskt inte vet det eller är rädd för att säga fel. Det visar både på de stora kunskapsblottor som fanns i klassen och problemen med självförtroendet.
När tv-serien pressvisades i slutet av januari uppmärksammade Sydsvenskan elevernas betyg. Då framkom också uppgifter om att ett pilotavsnitt spelats in på Rosengårdsskolan – något som fått debattörer på diskussionsforum och bloggar att misstänka att superlärarna inte lyckades där.
Men Johan Grafström avvisar bestämt att man inte fortsatte med inspelningen på Rosengårdsskolan på grund av för stora problem.
– Nej, absolut inte. Det handlade inte om ett pilotavsnitt. Vi var där i två dagar och spelade in tio minuter. Vi hade bara två lärare på plats, och det handlade mer om att lära oss hur vi skulle spela in serien. Det var aldrig aktuellt att spela in hela programmet där.
Tobias Olsson
08-13 58 14
tobias.olsson@svd.se
Så, hela projektet 9A är ännu ett "invandrare kan också vara duktiga" projekt från 1975-SVT. Oväntat.