1. Samhälle
  2. Juridik

Byggningabalk

Svara
  • 1
  • 2
2025-10-20, 21:54
  #13
wiosk98
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Iknowafewthings
Betydelsen av lagstiftningen är kraftigt begränsad, vissa av bestämmelserna innehåller allmänna rättsprinciper som kan ge viss effekt idag och det brukar uppges som anledningen till att den inte har upphävts. I många fall finns mer specificerade regler i annan lagstiftning som har företräde framför balken.

Det hindrar dock inte att balken åberopas i ärenden, vid en sökning i en rättsdatabas får jag upp relativt många träffar, främst i mark- och miljömål. Ofta behandlas inte invändningarna i någon större del i avgörandena men Länsstyrelsen brukar resonera lite kring invändningarna.

Två citat:
Vänersborgs tingsrätt mål P 1688-15, från Länsstyrelsens överklagade beslut:


Växjö tingsrätt mål P 4250-16, från Länsstyrelsens överklagade beslut:


I inget av fallen upphävdes besluten.

Ofta tas 12 kap. om "Huru svin må i ollonskog släppas" upp som en rolig grej i samband med juridiska utbildningar.
Tack för svaret. Tycker att det är roligt att den finns kvar eftersom det är roligt med historia. Lite tråkigt dock att det inte finns några vägledande fall som har Byggningabalken (1736:0123 1) som lagrum. Alla "1736:0123" (och även "1736:123" som nog är ett misstag) på Domstolsverkets hemsida har Handelsbalken (1736:0123 2) som lagrum.
https://rattspraxis.etjanst.domstol....%2522desc%2522

Jag skrev ett litet script som använder deras API för att verifiera detta och så är det. API:n i fråga:
https://www.dataportal.se/datasets/601_3755

Citat:
Ursprungligen postat av derfilo999
Den gäller såvida dess bestämmelser inte har ersatts av nyare lagar, vilket troligen är fallet för de flesta av paragraferna.
Om jag minns rätt från JÖKEN så är en av tumreglerna att nyare författningar "går före" äldre och det finns väl inga äldre fortfarande gällande lagar än Byggningabalken och Handelsbalken. Så så är det nog.
Citera
2025-10-22, 08:53
  #14
Mr.RedHat
Medlem
Mr.RedHats avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Om jag minns rätt från JÖKEN så är en av tumreglerna att nyare författningar "går före" äldre och det finns väl inga äldre fortfarande gällande lagar än Byggningabalken och Handelsbalken. Så så är det nog.
Lex posterior
__________________
Senast redigerad av Mr.RedHat 2025-10-22 kl. 08:56.
Citera
2025-10-24, 20:47
  #15
wiosk98
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Mr.RedHat
Lex posterior
Ja. Bläddrar lite i min gamla kursbok och det står lex posterior derogat priori som du säger. Tror också att lex specialis derogat legi generali (dvs. att en mer specifik regel gäller över en mer generell regel) är relevant för Byggningabalken. Reglerna i Byggningabalken är nog sällan dom mest specifika.
Citera
2025-10-24, 20:59
  #16
Mr.RedHat
Medlem
Mr.RedHats avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Ja. Bläddrar lite i min gamla kursbok och det står lex posterior derogat priori som du säger. Tror också att lex specialis derogat legi generali (dvs. att en mer specifik regel gäller över en mer generell regel) är relevant för Byggningabalken. Reglerna i Byggningabalken är nog sällan dom mest specifika.
Ja det låter rimligt. Min latin är lite sådär

Har för mig samtliga från samlingslagarna (tidigare landskapslagarna) från 1736 är lex generalis i någon mening. Finns kanske vissa lagrum som är undantag och utgör lex specialis.

Du hittar dem här: https://sv.wikisource.org/wiki/Sweriges_Rikes_Lag

Denna är guld!
Kod: 
GIör mannen hor, och wil hustrun ej förlåta honom brott sitt, och hafwer hon ej haft sängelag med honom, sedan thet henne kunnigt blef; tå må skilnad i ächtenskapet ske, och hafwe han til henne förwärkadt hälften af sin giftorätt i boet. Giör hustrun thet; ware lag samma, thertil miste hon ock sin morgongåfwo. Hafwa the begge hor giordt, och enthera med then andra förut ej blifwit förlikt; tå må theras ächtenskap ej skiljas.

Nästan synd att vi inte längre tillämpar skuldprincipen vid äktenskapsskillnad. Man blir så upprymd bara av att läsa ålderdomlig text
Fast med denna stavningen ser det ut som att någon som läspar försöker bokstavera ut lite domstolssvenska.
Citera
2025-10-24, 21:20
  #17
Neksnor
Moderator
Neksnors avatar
Kapitel 21, Om bi aktualiserades för något år sedan i Landvetter.
https://www.gp.se/nyheter/goteborg/a...6-2f590fa0e702
Jag vet inte hur det slutade men polisen verkade inte helt van vid sådana ärenden. Ur artikeln:
Citat:
Det är Länsstyrelsen som utför bitillsyn i Västra Götaland och där bekräftar man att uppfattningen i biodlar-gemenskapen är att man förlorar rätten till en bortflugen svärm. Huruvida det finns lagstöd för det känner man dock inte till.

Polisen bekräftar att en anmälan om stulna bin är gjord och att utredningen fortfarande pågår.

– Det är ju ett lite udda fall i vissa delar, så därför finns det väl anledning att titta på det, säger Fredrik Svedemyr, presstalesperson vid polisen i Polisregion Väst.
I artikeln citeras huvuddelen av 21 kapitlets 2 paragraf vilket följs av:
Citat:
I en kommentar till dagens moderna Brottsbalk är lydelsen i gamla Byggningabalken översatt till:
”Bin som hittas på egna ägor får behållas. Bin som hittas inom annans hägnad är stöldobjekt, liksom bin i träd som märkts.”

Att man behåller ordet balk i namnet är väl också en gammal tradition som handlar om stora centrala lagasamlingar? I dagsläget är väl brottsbalken* det mest kända exemplet?

*
Citat:
Brott är en gärning som är beskriven i denna balk...
Citera
2025-10-25, 07:35
  #18
Mr.RedHat
Medlem
Mr.RedHats avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Neksnor
Att man behåller ordet balk i namnet är väl också en gammal tradition som handlar om stora centrala lagasamlingar? I dagsläget är väl brottsbalken* det mest kända exemplet?
Nu minns jag inte när landskapslagarna försvann helt i Sverige. Men vill minnas att det framgår rättshistorik i denna boken *klick*, om man är intresserad (finns i överflöd på second hand. Åk till campusbokhandeln i en stad där det finns en juristutbildning så finns den garanterat gratis).
Men "balkarna" har att göra med att man behöll en existerande struktur när man systematiserade landskapslagarna, varav många även bestod i muntlig tradition från lagman till lagman.

Ordet balk kommer från "bjälka". Dvs varje lag hade sitt område och som helhet utgjorde alla lagar en bärande struktur. I Tyskland säger man "bücher" och i anglosaxisk är det "acts".
Code civil des Français(Code Napoléon) valde hellre att härma romersk rätt:
1. Des personnes - om personer och familj.
2. Des biens et des différentes modifications de la propriété - om egendom och äganderätt.
3. Des différentes manières dont on acquiert la propriété - om hur man förvärvar egendom.

Jag skulle bli knäpp om man skulle ändra Rättegångsbalken till "Lagen om rättegångar". Så ordet balk har bara behållits, och därutöver även använts på en del nyare lagar (ex Miljöbalken).
__________________
Senast redigerad av Mr.RedHat 2025-10-25 kl. 07:57.
Citera
2025-10-25, 21:37
  #19
wiosk98
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Mr.RedHat
Ja det låter rimligt. Min latin är lite sådär

Har för mig samtliga från samlingslagarna (tidigare landskapslagarna) från 1736 är lex generalis i någon mening. Finns kanske vissa lagrum som är undantag och utgör lex specialis.

Du hittar dem här: https://sv.wikisource.org/wiki/Sweriges_Rikes_Lag

Denna är guld!
Kod: 
GIör mannen hor, och wil hustrun ej förlåta honom brott sitt, och hafwer hon ej haft sängelag med honom, sedan thet henne kunnigt blef; tå må skilnad i ächtenskapet ske, och hafwe han til henne förwärkadt hälften af sin giftorätt i boet. Giör hustrun thet; ware lag samma, thertil miste hon ock sin morgongåfwo. Hafwa the begge hor giordt, och enthera med then andra förut ej blifwit förlikt; tå må theras ächtenskap ej skiljas.

Nästan synd att vi inte längre tillämpar skuldprincipen vid äktenskapsskillnad. Man blir så upprymd bara av att läsa ålderdomlig text
Fast med denna stavningen ser det ut som att någon som läspar försöker bokstavera ut lite domstolssvenska.
Intressant att läsa. Jag har läst Byggningabalken och Handelsbalken men inte dom andra lagarna från 1734 års lag. Många namn man känner igen: Ärvdabalken och Ärvdabalken (1958:637), Jordabalken och Jordabalken (1970:994), Utsökningsbalken och Utsökningsbalken (1981:774) osv. Hade varit roligt om man haft kvar dom gamla lagarna från 1734 och gjort en massa paragrafändringar... istället för att helt ersätta dom med nya lagar. Tycker att det är roligt att ha den där historiska kopplingen.

En annan sak jag tyckte var lite intressant är "XV. Cap." i gamla Jordabalken "Om urminnes häfd."

Kod: 
1. §. THet är urminnes häfd: ther man någon fast egendom eller rättighet i så lång tid oqwald och ohindrad besuttit, nyttiadt och brukadt hafwer, at ingen minnes, eller af sanna sago wet, huru hans förfäder, eller fångamän först thertil komne äro.

Det finns inte kvar i den nya JB men enligt "Lag (1970:995) om införande av nya jordabalken — 6 §" gäller den fortfarande för fall före nya JB ikraftträdande som var 1972. Det skriver dom även om här: https://www.familjensjurist.se/fraga...urminnes-havd/

Kod: 
Lag (1970:995) om införande av nya jordabalken

Allmänna bestämmelser
1 §   Den nu antagna jordabalken samt denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Bestämmelser angående vissa äldre rättsinstitut
6 §   Genom nya balken inskränkes ej den rätt som före balkens ikraftträdande tillkommit någon på grund av urminnes hävd.

Lite krångligt tycker jag. Nu måste man leta runt i den nya JB och "Lag (1970:995) om införande av nya jordabalken" för att se vad som gäller. Hade det inte varit bättre att bara ha kvar den gamla JB och gjort en massa paragrafändringar istället?

Citat:
Ursprungligen postat av Neksnor
Kapitel 21, Om bi aktualiserades för något år sedan i Landvetter.
https://www.gp.se/nyheter/goteborg/a...6-2f590fa0e702
Jag vet inte hur det slutade men polisen verkade inte helt van vid sådana ärenden. Ur artikeln:

I artikeln citeras huvuddelen av 21 kapitlets 2 paragraf vilket följs av:


Att man behåller ordet balk i namnet är väl också en gammal tradition som handlar om stora centrala lagasamlingar? I dagsläget är väl brottsbalken* det mest kända exemplet?

*
Roligt. Hoppas att dom överklagar något sådant fall till HD så att Byggningabalken kan få ett vägledande rättsfall.
Citera
2025-10-26, 01:15
  #20
Neksnor
Moderator
Neksnors avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
...
Lite krångligt tycker jag. Nu måste man leta runt i den nya JB och "Lag (1970:995) om införande av nya jordabalken" för att se vad som gäller. Hade det inte varit bättre att bara ha kvar den gamla JB och gjort en massa paragrafändringar istället?
...
Jag är inte på något sätt juridiskt skolad, men jag tycker att det är en ful lösning. Man borde kunna ersätta den med antingen ändringar av gamla JB, genom att inleda nya JB med "denna lag ersätter helt jordabalken i 1734 års lag ..." fast med lämplig juridisk formulering. Det sistnämnda borde kunna göras genom att antingen hänvisa till vissa fortfarande gällande delar av äldre JB eller genom att helt enkelt klippa och klistra relevanta delar till den nya.
Citera
2025-10-26, 02:57
  #21
Mr.RedHat
Medlem
Mr.RedHats avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Lite krångligt tycker jag. Nu måste man leta runt i den nya JB och "Lag (1970:995) om införande av nya jordabalken" för att se vad som gäller. Hade det inte varit bättre att bara ha kvar den gamla JB och gjort en massa paragrafändringar istället?
Inte om du tittar på 2 § SFS (1970:995) så ser du att det blir det enklare att stifta två lagar istället för att revidera en uråldrig lag att även täcka andra uråldriga lagar. Efter ett tag behöver man göra en liten översyn när lagen blir spretig.

Kod: 
2 §   Genom nya balken upphäves med den begränsning som följer av denna lag

jordabalken i 1734 års lag,
förordningen den 10 april 1810 angående lagfart med förpantad fast egendom, när pantägaren ej är till namn eller vistelseort bekant, samt om frälseräntas förvärvande och lagfart därå,
förordningen den 1 maj 1810 angående förbud att, vid köp eller skifte av fastighet, förbehålla sig att egendomen framdeles återvinna,
förordningen (1835:16 s. 1) angående hembud av frälseränta till den, som skattejorden äger, när frälseräntan säljes utom börd,
förordningen (1857:60) angående vad i testamente givas må, så ock om gåva av fast egendom,
förordningen (1875: 42 s. 1) angående lagfart å fång till fast egendom,
förordningen (1875:42 s. 12) angående inteckning i fast egendom,
förordningen (1875:42 s. 35) angående särskilda protokoll över lagfarter, inteckningar och andra ärenden,
förordningen (1880:36), innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs,
förordningen (1881:17 s. 1) om tjuguårig hävd,
lagen (1884:32 s. 3) angående utsträckt tillämpning av de i förordningen den 15 oktober 1880 meddelade särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning av järnväg, så ock i fråga om förvaltning av järnväg under konkurs,
lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom,
lagen (1907:36 s. 25) om servitut,
lagen (1907:36 s. 27) om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt,
lagen (1920:474) med vissa bestämmelser om registrering av elektriska anläggningar samt om rätt till elektrisk kraft m.m.,
lagen (1932:170) med särskilda bestämmelser om handläggning av inskrivningsärenden,
lagen (1932:230) med särskilda bestämmelser om äldre ägogränser,
lagen (1934:255) angående anteckning om innehav av fordringshandling på grund varav inteckning beviljats i fast egendom m.m.,
lagen (1943:884) om arrendators förköpsrätt,
lagen (1946:147) med särskilda bestämmelser om arrende av viss kommunal jord,
lagen (1952:95) om ogiltighet av sämjedelning av jord inom vissa delar av Kopparbergs län,
lagen (1953:422) om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt,
lagen (1962:166) angående förbud mot sämjedelning av fast egendom,
lagen (1966:453) om vad som är fast egendom,
vad som i annan författning strider mot nya balken eller denna lag.


Kan lova att nästa stora lag som kommer genomgå en strukturell förändring är Brottsbalken. Skulle gissa att man kommer samla en del speciallagstiftning i en och samma lag (exempelvis narkotikabrott, penningtvättsbrott m.m.) när man orkar göra en översyn.

Men lär nog bli först när knapptryckarna i plenisalen tröttnar på kriminalpolitik och slutar slakta balken med bokstavsparagrafer.
__________________
Senast redigerad av Mr.RedHat 2025-10-26 kl. 03:01.
Citera
2025-10-26, 09:51
  #22
wiosk98
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Neksnor
Jag är inte på något sätt juridiskt skolad, men jag tycker att det är en ful lösning. Man borde kunna ersätta den med antingen ändringar av gamla JB, genom att inleda nya JB med "denna lag ersätter helt jordabalken i 1734 års lag ..." fast med lämplig juridisk formulering. Det sistnämnda borde kunna göras genom att antingen hänvisa till vissa fortfarande gällande delar av äldre JB eller genom att helt enkelt klippa och klistra relevanta delar till den nya.
Jag är inte heller särskilt juridiskt skolad, har läst JÖKEN men inget mer. Det kanske är mindre praktiskt att ha en massa lagar som ändrar i en existerade balk, men jag tycker att det är roligt att ha den där historiska förankringen. Att t.ex. kunna säga att den gällande Jordabalken utfärdades på 1700-talet är häftigare än att den utfärdades på 70-talet. Det tycker jag åtminstone. Hursomhelst är det roligt att vi åtminstone har kvar Byggningabalken och Handelsbalken.

Citat:
Ursprungligen postat av Mr.RedHat
Inte om du tittar på 2 § SFS (1970:995) så ser du att det blir det enklare att stifta två lagar istället för att revidera en uråldrig lag att även täcka andra uråldriga lagar. Efter ett tag behöver man göra en liten översyn när lagen blir spretig.
Jaha, så är det kanske från ett rent praktiskt perspektiv. Jag har som sagt bara läst JÖKEN och det verkar som att du är jurist, så du har säkert mer insikt om just detta. Lite tråkigt dock tycker jag eftersom det är roligt att ha kvar gamla balkar eftersom det ger en starkare historisk koppling.

Citat:
Ursprungligen postat av Mr.RedHat
Kan lova att nästa stora lag som kommer genomgå en strukturell förändring är Brottsbalken. Skulle gissa att man kommer samla en del speciallagstiftning i en och samma lag (exempelvis narkotikabrott, penningtvättsbrott m.m.) när man orkar göra en översyn.

Men lär nog bli först när knapptryckarna i plenisalen tröttnar på kriminalpolitik och slutar slakta balken med bokstavsparagrafer.
Du menar alltså att dom kanske kommer ersätta Brottsbalken med en helt ny version av Brottsbalken? Skapar inte detta en massa problem med lagrummen för vägledande rättsfall? Det finns drygt 1500 vägledande rättsfall som alla har lagrum i Brottsbalken. Om man skapar "nya Brottsbalken" så blir det väl svårare för folk att kunna använda dessa vägledande rättsfall? Kanske inte för jurister men för vanligt folk som försöker förstå sig på lagen.
Citera
2025-10-26, 10:42
  #23
Mr.RedHat
Medlem
Mr.RedHats avatar
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Du menar alltså att dom kanske kommer ersätta Brottsbalken med en helt ny version av Brottsbalken? Skapar inte detta en massa problem med lagrummen för vägledande rättsfall? Det finns drygt 1500 vägledande rättsfall som alla har lagrum i Brottsbalken. Om man skapar "nya Brottsbalken" så blir det väl svårare för folk att kunna använda dessa vägledande rättsfall? Kanske inte för jurister men för vanligt folk som försöker förstå sig på lagen.
Nejdå. Det är därför man har övergångsbestämmelser och förarbeten till lagarna . Därefter tillkommer lagkommentarer som professorer och avdankade domare författar som ger bättre översyn.

Brukar inte nödvändigtvis vara att varje lagrum ändras i sak. Utan bara att de får ett nytt kaptel eller paragraf. Så tidigare prejudikat blir inte inaktuella bara för tidigare lagstiftning formellt upphör. Snarare vägledande fortfarande i den mån lagstiftaren avser att tidigare lag alltjämt ska bestå.

För Brottsbalken gäller dessutom legalitetsprincipen i mycket hög grad vilket innebär förbud mot retroaktiv lagstiftning. Så sällan man behöver backa i lagtexten som dömande tingsrätt. Hovrätter och HD har en lite annan roll och tittar ibland på rättshistorik/teleologi när lagens ordalydelse inte räcker till vid tillämpningen.
__________________
Senast redigerad av Mr.RedHat 2025-10-26 kl. 10:56.
Citera
2025-10-28, 21:54
  #24
wiosk98
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Mr.RedHat
Nejdå. Det är därför man har övergångsbestämmelser och förarbeten till lagarna . Därefter tillkommer lagkommentarer som professorer och avdankade domare författar som ger bättre översyn.

Brukar inte nödvändigtvis vara att varje lagrum ändras i sak. Utan bara att de får ett nytt kaptel eller paragraf. Så tidigare prejudikat blir inte inaktuella bara för tidigare lagstiftning formellt upphör. Snarare vägledande fortfarande i den mån lagstiftaren avser att tidigare lag alltjämt ska bestå.

För Brottsbalken gäller dessutom legalitetsprincipen i mycket hög grad vilket innebär förbud mot retroaktiv lagstiftning. Så sällan man behöver backa i lagtexten som dömande tingsrätt. Hovrätter och HD har en lite annan roll och tittar ibland på rättshistorik/teleologi när lagens ordalydelse inte räcker till vid tillämpningen.
Ok, tack för svaret.
Citera
Svara
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in