Byggningabalk

Är väldigt nyfiken på byggningabalken i lagboken. Gäller den fortfarande och hur kommer det sig att den isåfall gör det?
Att paragrafer som:
8§ Hund, eller annat djur, som vilt varder, skall ägaren strax instänga, eller döda, då han det veta får. Gör han det ej; böte tio daler.
Finns kvar måste ju bara röra till?

Har noll koll på juridik så hoppas att nån som är duktig på detta kan ge mig ett svar.

Byggningabalken är inte upphävd, men den får nog anses vara obsolet - d.v.s. även om den gäller som lag, så tillämpas den inte längre.

Läs även detta: http://sv.wikipedia.org/wiki/Byggningabalken

Den gäller naturligtvis i de delar som den inte blivit upphävd.
Nej, den regeln är obsolet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Obsolet

Tack för svaren!
Det jag undrar är dock varför regeringen inte tar bort hela balken? Läser man igenom den så kan man nog med lite sunt förnuft säga att inte en enda paragraf kan användas idag.
Och är det inte ganska viktigt att ha en "clean" lagsamling för att undvika onödigt krångel i tolkning av lagen?

För att regeringen inte kan upphäva lagar.
Onödigt krångel för vem? Folk som tror att obsoleta paragrafer i byggningabalken fortfarande har praktisk betydelse?

Okey! Så vem kan? eller kan lagar inte upphävas?


Ska försöka förklara så att du förstår.
Tänk dig ett arkiv med 100000 papper, varav alla är blanka utom ett någonstans bland dem som har text, du behöver det med text. Skulle du inte hittat det snabbare om man förvarat pappret med text för sig, och slängde bort de tomma arken som inte fyller någon funktion?

Detta var ju då kanske inte så lite överdrivet, men för mig är det uppenbart att städa bort gammalt som inte längre finns nån användning för. För att ja, desto mer onödigt desto svårare blir det att hålla nån ordning på det som är av vikt.
Men om lagar inte kan hävas blir det ju lite svårt förstås.

Skolkat för mycket från samhällskunskapen? Riksdagen stiftar och upphäver lagar.
Nu är ju inte lagstiftningen sådan att den är helt och hållet osorterad, okommenterad och ostrukturerad. Det finns olika lagsamlingar, register, handböcker, lagkommentarer, förarbeten, rättsfallssamlingar, etc, som gör det hyfsat enkelt att orientera sig i gällande rätt. Att delar av 1734 års lag fortfarande formellt är giltiga men är obsoleta är inget praktiskt problem.

Har du aldeles rätt i, ursäkta mig! Behöver lite repetition.


Nej men även om det självklart går att arbeta runt det så tycker jag att det verkar onödigt. Jag antar att det finns predjukat som säger att lagarna är obsoleta? Istället för att behöva leta fram dem så borde lagarna helt enkelt strykas.
Hur som helst så är det ju bara min åsikt, och jag har fått svar på min fråga. Tack för hjälpen!

Att Byggningabalken finns kvar har sin förklaring i vad som skulle kunna kallas nostalgiska skäl. Det är en av de få kvarvarande lagarna från den ursprungliga 1734-års lag. Av samma skäl finns även de s.k. Domarreglerna från 1540 kvar i lagboken. De finns med av hävd och tradition men tillämpas inte som gällande lag, vilket man enkelt kan förstå. Som exempelt anger jag ett par saxade bestämmelser från Domarreglerna:

- Hött är med intet bött, dock icke på alla rum

- Den icke haver fä, han böte med kropp.

Följande regler bör dock fortfarande stämma till eftertanke:

- Det är icke allt sant som sanning är likt

- Efter ens tal skall ingen dömas, och

- Den sin frihet missbrukar, är värd att mista henne.

Byggningabalk (1736:0123 1) används väl inte i rättspraxis längre? Stämmer detta?

På Domstolsverkets hemsida (domstol.se) så har dom bara "1736:0123" och det refererar bara till Handelsbalk (1736:0123 2) så vitt jag kan se.

Här kan ni se alla rättsfall för "1736:0123":
https://rattspraxis.etjanst.domstol....0123%2522%255D

Till exempel:
https://rattspraxis.etjanst.domstol....2-9f7852dd25aa

Betydelsen av lagstiftningen är kraftigt begränsad, vissa av bestämmelserna innehåller allmänna rättsprinciper som kan ge viss effekt idag och det brukar uppges som anledningen till att den inte har upphävts. I många fall finns mer specificerade regler i annan lagstiftning som har företräde framför balken.

Det hindrar dock inte att balken åberopas i ärenden, vid en sökning i en rättsdatabas får jag upp relativt många träffar, främst i mark- och miljömål. Ofta behandlas inte invändningarna i någon större del i avgörandena men Länsstyrelsen brukar resonera lite kring invändningarna.

Två citat:
Vänersborgs tingsrätt mål P 1688-15, från Länsstyrelsens överklagade beslut:

Växjö tingsrätt mål P 4250-16, från Länsstyrelsens överklagade beslut:

I inget av fallen upphävdes besluten.

Ofta tas 12 kap. om "Huru svin må i ollonskog släppas" upp som en rolig grej i samband med juridiska utbildningar.

Den gäller såvida dess bestämmelser inte har ersatts av nyare lagar, vilket troligen är fallet för de flesta av paragraferna.