Fråga ang. folkhögskola

Sitter i tankarna och funderar om jag ska börja på folkhögskola. Fast grejen är att jag redan har betyg i en del ämnen från gymnasiet redan och i folkhögskola går man ju som en gemensam klass. Betyder det att jag kommer få rulla tummarna medans dom andra läser ämnena jag har betyg i? Vill ju självklart utbilda mig snabbt så jag har det överstökat.Har ingen aning om hur det ska gå till, hade gärna ringt en folkhögskola men det ju helg nu och vill gärna veta så fort som möjligt.

Tacksam för svar.

Om du ska ha studie stöd från csn måste du ha ihop ett antal timmar, som redan är ihopsatt i en veckas studier på schemat. I min klass går det flera som bara saknar visa ämnen efter gymnasiet, men dom måste endå gå alla ämnen eftersom att man bara får ett omdöme som gäller över alla ämnen. BEhöver du inte csn stödet fins möjlighet att inte läsa alla ämnen, men jag tror att omdömet kan bli lidande isåfall.

Det är ju helt idiotiskt... är du verkligen säker att det är så? Vilken går du på?

jag går på en folkhögskola på gotland, men är nästan 100 på att alla folkhögskolor fungerar likadant...ska titta i papprena...kmr snart

"I undantagsfall kan man välja bort ett ämne från timplanen. OBS du måste alltid ha minst 30 veckotimmar i din timplan för att vara heltidsstuderande."

Det stog i min skol broshyr. Antar att du ska söka csn. Men har du gått gymnasiet och vill höja betygen eller saknas ngt?

Har betyg i Matte A, Engelska A och Svenska A. Och ja CSN är ett måste för mig. Googlade runt lite mer nu och hittade detta hos Ingesunds folkhögskola:

Hur lång är Allmän kurs? Kursens längd varierar från 1-4 år beroende på dina förkunskaper och på hur länge du har gått i skolan tidigare. Hur länge du studerar beror på vad du har för mål med dina studier.

Så det borde väl inte vara några problem om jag läser 30 timmar i veckan. Frågan är ju bara vad jag ska göra medans dom andra läser Matte osv.
Det där du skrev om att man kan välja bort ett ämne i undantagsfall kanske mer är menat om man inte har betyg i det och inte vill läsa det alls? Hoppas det iaf

att man läser 1-4 år innebär följande, beroende på hur mycket man har läst innan så börjar man antingen i ; baskurs, åk1 , åk2 eller åk3. Förhoppningsvis kommer du få börja i åk3 o alltså bara gå ett år, med lite otur säger dom att du ska börja tvåan.

Hade jag varit dig hade jag sökt in till åk3, gått hel tid. Du hade då på svenska och matte timmarna läst matte b precis som dom flesta gör då, och i 3an på folkhögskola läser man svenska b. Visst du får plugga hel tid, men om du lägger på ett kol så du får ett bra omdöme så kan du söka in i både folkhögskolekvot sen plus gymnasie betygs kvoten. Och du kommer ha många behörigheter.

alltså, när man e klar med matte a börjar man med matte b. Kommer du och är klar med matte a, börjar du med matte b.

Jag läste enda upp till matte D, svenska C, engelska C, naturkunskap B, samhällskunskap B. Jag hade iofs en hel del med mig från gymnasiet, men på skolan jag gick kunde man läsa i stort sätt hur högt man ville. Vi hade folk i samma mattegrupp som körde B-kursen och ngn som höll på med E-kursen. Folkhögskolan är enligt mina erfarenheter en öppen och välkomnande plats som uppskattar att man vill framåt och visar engagemang!

Hej
Tydligen kan man komma in på utbildningar på högskola/universitet genom en speciell kvot som finns för folk som läst på folkhögskola, kvoten ger motsvarande 20.0. Detta hörde jag idag och det är helt nytt för mig. Någon som kan reda ut begreppet och förtydliga lite. Har googla lite kring detta och hittade lite om det:

http://www.studentum.se/presentation...hogskolor.aspx

http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkh%C3%B6gskola

Nån som vet något om att man kvoterar in folkhögskolestudenter till högskolan. Att detta ger motsvarande 20.0, har googlat men inte hittat något som stämmer direkt på det jag hört.

Ett väldigt litet antal platser ges till folkhögskolekvoten, sedan sker en ett urval baserat på studieomdöme. Nå, som jag förstår systemet så verkar högskolan bestämma antalet platser själva, är lite osäker faktiskt men om du kollar på statistiken så är antalet antagna elever ifrån folkhögskola väldigt lågt! Om du ser till Lars Leijonborgs svar på frågan ang. folkhögskolekvoten (svar på skriftlig fråga 2007/08:1123, Riksdagen) så rekommenderar han att skriva högskoleprovet.