Behöver någon att prata med [Gäller alla /Mod]

Jag kan tänka mig att de blev avstängda på andra delar av FB. Tyvärr är jag knappast någon som man bör snacka med om sina problem eftersom mina lösningar inte alltid är konstruktiva, om man säger så, men jag tror att de som tittar på den här tråden är att lita på.

Om inte annat så kan du ju köra med fejkat konto till att börja med

Jag är ännu inte avstängd

Jag kan/vill absolut lyssna på vad du har att säga. Om jag kommer med bra förslag får du avgöra, men jag har varit med om rätt mycket och kan se saker ur flera perspektiv.

Mig får du gärna pma, brukar vara bra på att lyssna på andra och gör det gärna! Jag sitter själv i samma sits att jag vill ha någon att snacka med men har inte riktigt kommit så långt att jag vågar öppna mig än, så kan vara bra/skönt att lyssna på någon annan nu
Pma mig om du vill snacka, hade nog varit bra för oss båda!

Samma här, har du i behov av att tala med någon, tjej också, så får du gärna PMa.

Spelar det någon roll om den man pratar med är en tjej eller kille?

Båda könen har ju sina fördelar.

Det kan vara lättare att prata med en tjej/kille beroende på vad det rör sig om eller hur man känner sig. Jag har mycket lättare för att prata med tjejer när det gäller känslor och psykiska problem, till exempel.

Klistrar denna tråd då det alltid finns nån som vill prata med någon som lider av psykiska problem...

Mycket bra initiativ!

Jag behöver själv hjälp för att lugna mig så jag inte rent ut sagt misshandlar min psykiatriker för det han har gjort mot mig. Ska jag komma helt nerdrogad dit eller vad ska jag göra? Vill ju få fram mina tankar och försöka få honom att inse att jag kmr inte tolerera en klapp på axeln och en tröstande mening som "det kommer bli bra vettu", den meningen har jag hört hela mitt liv men när har det blivit bättre ?

MVH

Har du funderat på att byta psykiatriker? Kan ju vara rätt svårt att få den hjälp man behöver om inte personkemin stämmer mellan er. Om inte annat förstår han/hon med största sannolikhet om du skulle välja att byta!

Tar lite från ett inlägg jag skrev i en tråd här.

Någon som har tips på hur man kommer ur hela socialfobi-kretsloppet och tillhörande saker, hur man ska göra för att få hjälp med det, etc..? Har aldrig varit i kontakt med sjukvården på något vis så jag har ingen idé riktigt hur jag ska ta första steget. Skicka gärna PM.
Om det är någon som har SF eller har haft och vill prata om det så skicka PM på direkten.

Tråkigt att du inte har kvar katten. Hade jag varit du och om du är tillräckligt gammal, så hade jag brutit med båda föräldrarna och flyttat till en annan stad. En ny start på livet. På Spray till exempel kan man stifta bekantskap med nya människor, och ett nytt arbete kan ju också ge nya bekantskaper.

En del föräldrar skulle man faktiskt klara sig bättre utan.

Börja först med att planera hur allt skulle kunna gå till rent praktiskt och invänta sedan den tidpunkt då du verkligen gör slag i saken. Om du kan göra något åt din situation vill säga.

Hur får man tillbaka suget efter att kunna leva "normalt" igen? Förut när jag var yngre så lekte livet verkligen , inga problem med vänner osv.

Nu har jag tappat suget totalt på allt , främst för att jag inte får spela fotboll längre ( som förövrigt var mitt liv ) Pga har förstört knät totalt efter 4 operationer. Jag har blivit så jäkla anti-social så jag blir skrämd , jag intalar mig själv att jag tycker om att träffa nya människor och så.. men när det väl händer att jag träffar nya männskor så får jag en känsla av _att jag inte är accepterad_ .. Kan höra kommentarer från dom i mitt huvud att dom inte gillar mig , utan pratar skit om mitt utseende osv. Detta leder till att jag oftast drar mig från att träffa folk , tappat _alla_ mina vänner + flickvän. Bara för jag hela tiden måste fråga dom om dom verkligen vill umgås med mig , och jag måste få klart för mig att det inte är något fel på mig osv.


Går på psykisk - öppenmottagning ( tror det heter så ? ) Några gånger varje vecka.. Och där har jag fått en massa nya vänner , men det är ju endå inte som förut. Jag vill kunna arbeta igen och umgås med mina gamla vänner / ha flickvän och leva normalt igen.


Så min frågor är.

Hur får man tillbaka livsglöden igen? .. Kan tillägga att jag försökt hitta någon aktivitet istället för fotbollen , men hittar fan inget :/

Hur blir man social igen? / Hur får man bort dessa tankar att man är mindre värd än alla andra ?