TS: Man bör skilja på två saker i din frågeställning:
(1) Vad som är "sant".
(2) Vad det innebär att "veta" något.
Eftersom frågan ffa verkar röra (2) nöjer jag mig med att konstatera att det finns (minst) två svar på (1):
1a: Korrespondensteorin: <"p" är sant omm p> Med andra ord - om påståendet "p" korresponderar mot ett sakförhållande p, så är det sant. Vetskapen om detta (inklusive varsebliviningsfel) är en helt annan fråga.
1b: Koherensteorin: <"p" är sant omm det är koherent med övriga påståenden i P>. Med andra ord - om föreställningen om "p" stämmer överens med övriga föreställningar i systemet (t.ex. att "en sten som släpps faller" är koherent med övriga vetenskapliga påståenden om t.ex. gravitation definierar dess sanning). Även om det kan verka knepigt har koherensteorin många fördelar gentemot korrespondensteorin, inte minst ifråga om möjligheten att vinna kunsakp.
På frågan (2) - vad det innebär att "veta" något, så finns den klassiska definitionen av kunskap, främst byggd på korrespondensteorin - "a vet att p omm (i) p, (ii) a är övertygad om "p" och (iii) a har goda skäl att tro att p", eller vardagligt uttryckt som "sann, välgrundad övertygelse".
Dilemmat är naturligtvis att det är lätt att konstruera motexempel mot denna definition som visar att kunskap inte står på säker grund. Exempelvis:
Citat:
a genomgår en psykos som gör att han inte längre kan skilja verklighet från fantasi. Under psykosen är a övertygad om att hans fru är otrogen. Helt orelaterat till psykosen är hon otrogen. a var övertygad om otroheten, hade goda skäl att tro så och den var sann. Visste han därför att frun var otrogen?
Även om man kompletterar definitionen ovan med flera kriterier som "(iv) p orsakar att a tror 'p'" (vilket jag tror är det vanligaste försöket), så går det att bygga ut även motexemplen. Exempelvis (men nu blir det långsökt):
Citat:
a får ett mail från b, som säger att en meteorit störtat i b:s hus. Mailet är emellertid inte skrivet av b, utan uppstod när datorn i b:s hus brakade samman som en följd av en meteorit som föll ner genom taket. a var förvissad om att det fallit en meteorit (han hade aldrig haft skäl att betvivla b förut), det var sant och dessutom orsakades a:s övertygelse av meteoritnedslaget. Visste han därför att det var fallet?
Exempel som dessa, tillsammans med svårigheten att definiera vad som är "välgrundad" (som du skriver, kan våra sinnen lura oss) visar också på varför alternativa teorier (som koherens) är attraktiva.