Konflikträdd

Formulera ett par principer gällande t ex politik, religion, homofiler, statsvetare, Sudan, långa floder osv och argumentera utifrån dessa. Vik dig inte om det är uppenbart fel.

Dessutom så har jag lite som motto att hellre gå ur en diskussion och veta att man har rätt ensam, än sitta tillsammans med andra fast man vet att de har fel och inte våga säga emot pga att man inte vill vara ensam.

Bah, vilka svenska socialistfasoner! Att säga "jag respekterar din åsikt bla bla" leder ingenvart, bättre att argumentera tills den andra blir arg och går.

Tja, du får väl göra som du vill. Jag vill inte ösa på hela tiden, eftersom folk då slutar lyssna och ger fan i en den dagen man verkligen har nåt att diskutera om.

Älskar diskussioner! Vilket inte omgivningen alltid gör.
Har en kompis som alltid ska "lägga ner" och avsluta med att han tycker si och jag tycker så. Hatar honom för det. Man kan ju inte ha en åsikt om man inte kan försvara den eller hur?
Du hamnar nog i lika mycket trubbel bara för att du tofflar än att faktiskt börja diskutera. Gör man det sakligt, kan man komma till nya insikter m.m.

Kanske, jag lade märkte till det på en fest jag var på för någon månad sen. Då var jag tydligen politiskt avvikande, vilket gjorde till att rätt många personer började hata mig. Men jag är hellre stolt och ensam och har rätt, för jag vill ändå inte umgås med personer som är idioter.

JAg kan inte riktigt hålla med där. för jag åkte på rådäng när jag var liten å sa emot. Men jag fortsatte ändå.

Det handlar om att var säker i sig själv. våga stå ut även om åsikten inte "håller måttet" enligt andra men ändå känna att det är rätt för mig.

Vi har ändå bara oss själva som individer att lita på. inte någon annan, vare sig det är kompis eller familj. och kan man acceptera det, så orkar man allt. samt en sak till. om man förlorar vänner för att man har olika åsikter, så är det inte vänner, utan då får man skaffa sig nya.

det är ju då man har vunnit rejält!

nej men jag får säkert skitsnackat om mig bakom ryggen men vem fan bryr sig. ALLA får det, de som är fega får det också så tro inte att du kommer undan bara för att du inte säger något. hellre säger jag vad jag tycker, och står för det, än att hålla tyst och ändå bara få skit för det.

Kan ge en sanning på detta utifrån andra sidan perspektivet, ung. som den kille du beskrev: Det är snarare tvärtom, om du känner att du förlorat en diskussion och kan erkänna det så skulle jag tycka om dig 100 gånger mer än om du inte säger något alls eller värre; inte kan erkänna att du har fel.

mm, grejjen är liten den att jag ofta tvivlar på mig själv när jag väl är inne i en djup diskussion och börjar ifrågesätta min ståndpunkt i debatten.
Således gör att jag blir osäker och ger med mig. Det är en liten del över att jag ofta inte vågar delta allt för hårt i olika diskussioner.
Men den största är som jag beskrivit att bli illa omtyckt därefter.

Här har du något som du ska slå vakt vid. Ingen gillar någon som predikar, och det finns inte NÅGON som har alla sanningar men det finns olika sanningar för varje fråga.
Försök att komma ihåg att dina åsikter är precis lika mycket värda som den du diskuterar med.
Jag kan ibland diskutera mot saker jag egentligen tycker, lite för att få nya argument för min sak och för att just få igång en rolig diskution.

För att släppa din rädsla så måste du förstå att ämnet i diskutionen är EN sak och du som person en HELT ANNAN. Att kunna skilja på åsikt och person är mycket viktigt, annars blir allting peronliga påhopp.

Ok, om vi börjar med det första du skrev här att du blir osäker på din egen ståndpunkt.

Det är ok att känna så. Grejen är det att man har diskussioner av en anledning. det är att lära sig. Och man lär sig när man kan ta till sig det andra tänker. Så om du hamnar i en diskussion där du känner att den andras ståndpunkt är bättre, så kan du kommentera det. t.ex. Det där var ett bra argument. JAg tänkte mer såhär, (så förklarar du din ståndpunukt). Men nu har jag vidgat mina vyer. Detta kan även ske från andra sidan. t.ex. JAg anser personligen att detta är det som gäller för mig. JAg tar mig till det du sagt. men har du möjligtvis tänkt på det här (så berättar du din ståndpunkt). Det kommer underlätta som fan. Och glöm inte att använda "JAG" budskap. MEd det menar jag att du ska inte använda ordet "man" orftare än ordet "jag" när du skall framföra en åsikt.

Nu den andra delen där du är rädd för att bli illa omtyckt:

Så länge du kan förklara och argumentera för din sak och varför du tycker som du gör. (alltså inte bara säger: Men det är så jag tycker.) så kommer dina vänner respektera dig och dessutom så kommer du få den "empati" du behöver. Sen, en sak är väääääldigt viktig att förstå. Och det är att alla människor tycker olika om saker och ting. MAn behöver inte alltid komma överens med sina vänner. Så länge man kan respektera och acceptera att man tycker olika så finns det inga svårigheter eller någon som skall tycka illa om den andra.

Try it. Get back to me.

Jag kunde nästan tro att min svenskalärare läst denna tråd. På dagens svenskalektion så satte vi borden emot varandra 5 och 5 vid varje bord.
Min grupp på fem personer fick argumentet att vi skulle vara Mot Homosexuella och bordet mittemot För homosexuella.
Vi satte oss och skrev ner ungefär 5-6 argument och diskutera det senare med andra bordet.

Som vanligt så blev jag nervös och vågade knappt tycka till nånstans medans en klasskamrat vid andra bordet hade ordet nästan hela tiden.
Det roliga är att han igentligen är mot homosexuella av någon konstig anledning men kunde ändå "vinna" över oss och mig med att hitta på en massa anledningar För homosexuella, förstår inte ibland vart han får alla sina argument ifrån, hur man än konfroterar dem så övervinner han till sist striden och går med flaggan i topp.

Jag kom in med ett argument i detta fallet att en stor del av smittoriskerna och spridningen av olika könssjukdomar kretsar mest i dem kretsarna, men efter jag gått in med det blir jag helt kallsvettig och nervös att jag knappt kan hålla mig kvar i vad jag sagt och lägger mig när motstående sida sagt hur fel det är

Nu på Fredag ska vi göra detta igen och denna gång ska jag vara Mot Invadringen i Sverige.
Jag kommer vara lika nervös och är det redan nu. Jag tänker hela tiden att jag ska säga mitt ord, men när jag sagt det så vågar jag inte hålla kvar vid det och jag ger med mig.
Guuud vad jag hatar detta!