Alla du älskar kommer att dö - ett simpelt faktum

EcstaZy:

Jag tycker att din text var fin på ett bitterljuvt vis och tyder på att du verkar vara en känslig, djup och säkert rätt så trevlig människa.
Det är vad jag har att säga om detta.

Ehh, tack?

Coolt haha

Fin text EcstaZy.

Men om man då ska tro på dom som vill skapa evigt liv, tänk vilken känsla man då får om man dör dagen innan botemedlet blir tillgängligt här på vår relativt minimala planet i det oändliga existerandet.

En medicin som ger en evigt liv är inget att sitta och vänta på folks. Och om, OM det skulle bli verklighet, skulle den ju knappast trilla ner i brevlådan.

En film jag kan rekommendera är "The man from Earth". Den handlar om en förhistorisk man som har levt i 14 000 år. Ingen dans på rosor alla gånger.

Såg filmen, och jovisst, lite fascinerad blev man. Och filmen är utan tvekan väldigt unik, men överskattad imo.

Det är meningen att vi alla ska dö, tänk om livet varade förevigt? vilka kriser det skulle bli, överbefolkning, livsmedelsbrist för att bara nämna om vad som skulle ske..

Precis!

Bara att inse det, acceptera det och vänta på det. Döden då alltså.

Det enda man gör här i livet är att längta.

I vissa korta stunder känner man att "Såhär skulle jag vilja känna förevigt". Men man vet att det inte kommer vara förevigt. Och då längtar man på nåt undermedvetet plan på nästa sommarlov kanske. Eller semester. Men man har alltid i bakhuvudet att det kommer ta slut och om några veckor måste jag tillbaks till jobbet och det gör att man alltid längtar tills nästa semester etc. Eller att man, då man känner denna känsla, längtar tills nästa gång något roligt händer och man känner "leva såhär förevigt" känslan igen.

Just nu längtar jag tills jag somnar, tills jag kliver upp imorgon, tills jag åker ner på staden, längtar tills min vän kommer dit och längtar tills vi ska ha det roligt. Men jag vet också att det kommer ta slut på söndag.

Då vi faktiskt har roligt så längtar man ändå, till sommaren kanske. Man drömmer om sommaren. Och på sommaren längtar man på dagen efter. Eller några dagar efter. Eller tills dom där dagarna då TV4 lovat sol.

Man väntar på en tid då allt är bra förevigt.

Men dit kommer man aldrig, och sen dör man.

När man vet att sina bästa dagar är över så saknar man dem istället. Dock är jag fortfarande ung, jag längtar tills jag får leva livet, men jag vet att det bästa jag någonsin kommer få uppleva någongång också kommer ta slut.

Och det enda jag kan få fram ur detta är: Lev livet och längta mindre. Lev just nu! Dina bra dagar kommer, och kommer ta slut. Försök njuta av varje sekund.

människan är ett djur som har fått förmågan att tänka, dessvärre har hon inte någon licens för den.

Egentligen skulle en intressant fråga vara varför vi är rädda för döden. Vi är skapad av materia, och är en del av världen, universum. varför tror vi att vi är frånskilda den, och att vi bara kommer försvinna sådär? det är våra tankar....