Citat:
Ursprungligen postat av
Devilry
Angående Lund och hans eh, nyanserade bild av antidepressiva mediciner: Det är väl trevligt att han inte har haft behov av dylikt, men man måste ju ändå förstå att människor, nationella inräknat, ibland kan behöva hjälp på traven för att på sikt må bättre om man t.ex lider av långvarig depression.
I dom fall det är befogat och kanske till och med livsavgörande så tror jag inte att någon kritiserar det.
Däremot är övermedicinering och rutinmässig läkemedelsförskrivning allvarliga problem som numera avhandlas på alla hälso- och sjukvårds- och psykiatriutbildningar. Många svenskar är ju missnöjda med hur exempelvis yngre och äldre anhöriga bemöts vid besök på vårdcentraler och sjukhus, läkaren säger goddag yxskaft och skriver ut en karta lyckopiller och meddelar att vi hörs om ett halvår.
Piller ska tydligen lösa alla problem idag. Om en pojke i skolan har mycket energi så drogar vi ner fanskapet så att han sitter still, håller käft och dreglar över skolbänken. Om folk inte kan somna på kvällen för att dom stressat sönder hela jävla hjärnan så kör man sömnpiller resten av livet istället för att se över hur man har organiserat sitt arbets- familje- och fritidsliv. Istället för att lösa problem medicinerar man symtomen.