Citat:
Jag dricker för all del NEIPA, men tycker att stilen ofta handlar om att tjonga i så mycket humle det bara går och glömma allt vad välbalanserat heter. Overkill är vägen att gå tydligen, men det har vi ju nyligen avhandlat i tråden gälla fatlagring och annat.
Nästa stegs IPA som du nämner har väl redan kommit i den så kallade Brut IPA'n som blivit hypad den senaste tiden. Själv börjar jag mer och mer hitta tillbaka till mer klassisk amerikansk west coast-stil. Alla dessa NEIPA som vi överrösts med de senaste åren har väl tagit ut sin rätt på mig.
Nästa stegs IPA som du nämner har väl redan kommit i den så kallade Brut IPA'n som blivit hypad den senaste tiden. Själv börjar jag mer och mer hitta tillbaka till mer klassisk amerikansk west coast-stil. Alla dessa NEIPA som vi överrösts med de senaste åren har väl tagit ut sin rätt på mig.
Spännande, jag har inte prövat mig på Brut IPA än. Vad som är intressant med öl idag, är att det har på väldigt kort tid gått från något konventionellt, konservativt och alldagligt i sitt sätt vi konsumerar och förhåller oss till ölen, till att bli något exotiskt, spännande och mångfacetterat. Det är nästan som ölen har kommit ur garderoben och vill testa sina nya kläder. Det blir en del testande av identitet och experimenterande, samt konstruerandet av en ny sorts produkt. Det bidrar till en plasticitet, ölet är väldigt formbart och det som igår betraktades som något speciellt blir idag något helt annat. En del tidiga craftbryggerier som poppade upp i begynnelsen av denna era, såsom Ocean i Göteborg, är idag betraktade som hopplöst passé i mångas ögon. Just för att de inte har förändrat sig såsom krävs, utan ger ut ett antal standardöl, inget spännande, men heller inte något dåligt. Fördelen är ju att man på kort tid får en stor mångfald av olika sorters öl, men samtidigt förloras ju något bestående. Öltillverkare har ingen integritet om de håller på att göra om sig själva och sin produkt hela tiden.