Är alla människor egoister?

Nej. Att en handling gynnar en själv betyder inte att den, eller man själv, är egoistisk. Egoism betyder att man agerar för sin egen skull, dvs handlar för sin egen vinning. Egoism betyder egenintresse, inte egenvinst.

En intressant artikel som belyser ämnet:
http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=147&a=446


Den börjar såhär

Hur ser din definition ut?


För mig är egoism motsatsen till altruism, så att "inte vara egoistisk" och att "offra sig" är alltså livärdigt.


Jag håller med om att alla inte är egoister. Jag hävdar dock att vi bör vara det. I detta sammanhang kan man se egoism som en etik bland flera. Etiken svarar på hur vi bör agera, och jag svarar att vi bör agera i vårt rationella egenintresse.

Vi sätter Altuism och Egoism som motsatser till Varandra. Altruism definierar vi som viljan att hjälpa andra utan att den som hjälper har något egenintresse i det. Egoism innebär alltså att våra handlingar styrs av egenintresse.

Ta ett exempel: jag hjälper en dam över gatan. Jag har inga dolda motiv utan låter henne stödja sig på min arm för att det är halt.

Det är ett tecken på motsats till egoism eftersom jag inte har något egenintresse i att utföra den här handlingen.

Nu kan man tycka att det är fel om man börjar disekera vad som utgör våra handlingar.

Om man ser till att jag får en olustkänsla av att den gamla damen som påminner om min mormor går över den isiga vägen och att jag känner mig nöjd efter att ha hjälpt henne så kan man hävda att jag bara handlar i egenintresse.

Jag menar att om man gör den typen av djupgång i definitionen av hadlingar och egenintresse kan man inte låta definitionen av egoism/altruism stå oberörd utan den måste också anpassas.

Altruism(motsats till egoism) skulle då kunna vara

betecknar viljan att hjälpa andra utan tanke om personlig vinst från omgivningen.

Ja det håller jag med om.

Jag är inte så insatt i rationell egoism med det är full möjligt att det finns något att hämta där.

Känner lite att visst fan gör man allt av egoistiska skäl och detta beroende på vad man värdesätter. Om jag nu tar mitt eget liv för att rädda ett barn, så värdesätter jag barnets liv mer. Genom att då utföra den handlingen försvarar jag mina värdesättningar, vilket för mig är egoistiskt.

Men sen, vad fan vet jag.

I ena flallet handlar det om vilja och i andra fallet om styrning? Verkar inte så genomtänkt/konsekvent.


Det är inte altruism eftersom det inte är en uppoffring, och det kan mycket väl ses som egoism eftersom du gynnas av att ha gott rykte, ha goda grannar, må bra för att du hjälper till, eller bara för att du värdesätter medmänniskor i allmänhet, etc.

Det är egoism om du byter ett lågt värde (minimal uppoffring att hjälpa till), mot ett högre värde (tanten får hjälp, och tantens välmående är något du värdesätter, etc).

Om du däremot risker ditt liv för att rädda en gammal tant som du aldrig har träffat kan vi börja snacka om viss altruism. Då blir det också tydligt varför det inte automatiskt är rätt, och det blir mindre rätt ju högre sannolikheten är för att du skall dö.

Håller med om att egoism/altruism är en definitionsfråga.

Man kan enkelt säga att allt är egoistiskt (då det förmodligen inte är möjligt att handla emot sitt egenintresse - hur skulle det gå till?)

Min definition av altruism är att en stor del av ditt egenintresse (eller preferenser) uppfylls/hårleds från andra människors lycka.

Egoism att en väldigt liten del av dina preferenser härleds från uppfyllandet av andras lycka.

Jag vet inte riktigt..
Jag tror att vi hjälper varandra eftersom vi har levat tillsammans i familjer i många miljoner år, man måste hjälpa varandra för att komma långt i livet. Det sitter nog kvar.
Och så tycker även jag att egoism är en definitionsfråga. Så det blir svårt att svara..

Hur är det med moderskärleken?

Älskar en mamma sitt barn så mycket bara för att få uppmuntrande kommentarer av vänninorna?

Instinkt för rasens överlevnad. Går att trotsa dock.