Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Ha hah exakt som jag. Argumentera det kan jag Är otroligt bångstyrig, envis och jobbig att argumentera mot. Detta gäller människor som jag inte gillar. Då ger jag aldrig upp oavsett konsekvenserna.

Brukar lägga lite extra krydda med en otrolig stirrande blick som inte vacklar. Ser då väl säkert inte helt frisk ut men det är ju bara fördel. Finns faktisk människor som behöver redig motstånd. Typ min ex chef som fick gå i slutet.

Skulle dock inte köra samma stil med snälla och trevliga människor, älskar sådana människor och respekterar dem. Men gudarna bevara människor som inte har rena mjölar i påsen. Då blomstrar hela min AS-härligheten upp och det är enbart bra det

Heh, det är ganska trevligt att veta att man inte är ensam om detta. Det känner jag mig ibland. Ganska tråkigt. I gymnasiet så var det någon som påstod att man behövde ställa frågor för att lära sig. Detta uttalande som jag anser vara ganska så dumt snappade jag omedelbart upp och började bygga mina motargument. Det slutade med att jag hade ett slutargument, ganska så bra, att mina motståndare gick från bordet och tyckte att jag skulle hålla tyst för de upprepade samma argument hela tiden. Mitt argument löd ungefär såhär: Om du ramlar för första gången, ofrivilligt. Du vet inte vad som kommer ske när du träffar marken. Du kommer inte ha tid att formulera någon fråga där du undrar vad som händer när du slutar falla. Trots detta lär du dig att det kan göra ont om slår sig när man ramlar. Detta går att dra ganska långt, att så länge något oförberett sker så lär man sig vilka konsekvenserna blir, så länge man inte är retarderad eller något trots avsaknaden av en fråga.
Jag blev ganska så besviken på dem när de gång på gång fortfarande upprepade samma argument som innan. De angrep inte ens mitt. Tråkigt. Jag fixade till och med ett ganska enkelt argument som är generellt och motbevisar deras påstående.

Vad jag också märkt är att jag använder argument som inte överensstämmer med vad som händer i verkligheten, det är bara ett argument för att motbevisa den andres påstående eller liknande. På grund av detta har folk problem att argumentera med mig och de fortsätter att säga samma sak som de redan sagt flera gånger bara för att det är så i verkligheten. Alltså, jag uppfinner nya alternativ och liknande, de är fullt möjliga och realistiska men finns inte eller något liknande. Det är svårt att förklara riktigt vad jag menar. Jag kör på idéer, logik som motbevisar den andres argument eller påstående och ignorerar hur det är i verkligheten. Vi säger så här: någon har ett påstående att något inte går att göra. Jag kommer då på att det går att göra på något sätt, men det det är inte så man gör i verkligheten, men det är tekniskt möjligt eller något sånt. När det är på det viset kan den man argumenterar med få för sig att bara upprepa samma argument trots att de enligt mig blivit motbevisade. Deras argument följer hur saker och ting är eller vad man nu ska säga, mina argument siktar mer på att motbevisa den andre eller bevisa min egen ståndpunkt.

Edit: Hoppas det sista blev förståeligt, jag hade problem med att formulera det som jag ville.

Jag tror att jag ganska ofta inte gör så som man gör i verkligheten, om man menar att verkligheten är så som man borde eller vanligtvis gör.

Det gäller att vara påhittig.



Jag är inte bra på att argumentera och är nog snäll men jag gillar inte dum snäll, typ labrador snäll. Inte heller snålsnål är speciellt bra.

Människor som inte har rena mjölar i påsen, det kan vara ganska knepigt och jag försöker se möjligheter och egentligen bryr jag mig inte jättemycket så länge som jag inte personligen drabbas. Sen beror det ju naturligtvis på hur orent mjölet är och vad det är för mjöl man pratar om.

Jag har det lite komplicerat med regler tror jag, men jag vet att det är bra att följa rätt regler. Här kommer nog auktoritets problemet in och det handlar om folk som absolut ska bestämma över mig sådana försöker jag slinka undan på något vis. Chefer, rektorer, Poliser! och annat blandat auktoritets folk. Sedan om det ska bestämmas i det privata så är jag nog ganska kompromissvillig även fast jag kanske kommer med "dumma" förslag bara för att det går att göra så.

Jag kan inte ge mycket motstånd men kan vara envis och hitta på något skumt för att ge igen om det behövs, speciellt då om det är orent mjöl mot mig det handlar om.

Det ska vara Golden retriever.

För övrigt så har jag inget emot andra människor jag respekterar nog alla. Det är oftast jag själv som har problem med hur man ska vara och bete sig.


Jag vet det är ganska viktigt.

Kan man välja att ha asperger?

Va?

Hur hänger OCD ihop med asperger? Tänker framför allt på stirrandet.

Vad menar du? Stirrar folk med OCD och folk med AS?

Vad jag förstår så stirrar personer med OCD tvunget på folk p.g.a traumatiska händelser som skadat hjärnan och därför ser hjärnan alla personer i rörelse runt omkring som ett potentiellt hot och därför stirrar ögonen som en skyddsmekanism för att vara redo för angrepp.

Exakt vad anledningen till att personer med AS stirrar på andra vet jag inte men det är ju bara att googla så ser du hur många som helst med AS som har problemet. Hänger det ihop på något sätt?

Hänger det ihop? Jag har både Aspergers och OCD. Men jag vet inte om det faktum att saker och ting måste ligga "rätt" (annars går det på mina nerver) för att jag är aspie eller för att jag har OCD...

Vad får dig att tro att det förevarar en faktisk koppling? OCD har absolut inget att göra med Aspergers. Sen att en individ besitter båda är en helt annan sak.

Antagligen beror det på din OCD.