Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Samma här, men när min psykologilärare pratade om AS och sade att folk med AS brukar vara rätt kalla av sig, så kunde jag inte motstå att säga att jag har diagnosen. Han pratade inte mycket mer om AS efter det.

Typiskt lärare. Tycker det är läskigt hur många olika lärare det finns som är så bornerade i sina egna tankegångar och uppfattningar att de är inkapabla till insikt för att något är utanför ens egna mark av förståelse och att det bara förvärras av rigid trångsynthet och bigotteri.

Märks att det fortfarande råder mycket ovisshet och förvirring kring diagnosen och begreppet Asperger vilket i sin tur leder till sådant som du skriver. Otroligt dåligt av en psykologilärare att inte ha mera koll...

önskar nästan jag hade AS, jag är socialt efterbliven och det hade varit skönt att ha något att skylla på. Jag känner mig bara värdelös, dåligt självförtroende, ångest etc : p ja, jag var mobbad som liten

inget att bry sig om

Alltså jag ser / märker ingen skillnad mellan vanliga och asperger människor? Dom kan ha lika mycket humor, känslor tankar osv.. Det är dumt att vara fördomsfull. Och jag bryr mig inte att dom kan va -lite- socialt jobbiga ibland (jag har ju också lite drag av Asp men inte mycket alls)

Men det är inget jag bryr mig om märkvärdigt.

Jo, men han är lite speciell av sig.

Det som är otroligt dåligt är att en lärare borde ta hänsyn till att någon i klassen faktiskt kan ha den eller den diagnosen. Nu tog jag det med humor, men alla hade väl inte gjort det.

Du borde bättra lite på ditt självförtroende med gymning, nya kläder och en ny frisyr.

Ja, precis! Jag hade nog mest blivit arg över det faktum att läraren drar alla med diagnosen över en och samma kant, och inte tar hänsyn till att även vi är unika människor. Hade jag råkat ut för läraren hade jag då tagit ett ordentligt snack med denne.

Hur är det med era "specialintressen". Har ni alltid haft samma eller har det ändrats? Själv så har jag ett intresseområde som inte är så socialt accepterat. När jag blir full så kan jag inte låta bli att diskutera mitt intresse. Börjar jag väl prata så kan jag inte sluta. Blir lite smått jobbigt på bakfyllan när man kommer ihåg vilka man har tjatat hål i huvudet på.

Skulle helst vilja bli intresserad av någonting annat istället.

Jag har alltid haft samma två specialintressen och sedan har ju nya tillkommit på vägen, fast i mindre omfattande skala. Vissa intressen har jag bara mindre perioder då det är någon form av besatthet för stunden. Är det så för dig med, med dessa besattheter för småsaker?

Känner igen mig precis. Blir då och då intresserad av någonting och tänker/utövar intresset ett tag för att sedan tröttna. Men under den perioden så går jag verkligen in för saken.

Min brorsa som diagnostiserats med Asperger är för tillfället otroligt fokuserad på pilbågsskytte.
För ett halvt år sedan blev han helt plötsligt besatt av ett enormt begär att skjuta pilbåge.
Han sparade pengar i nästan ett halvår och köpte sedan den dyraste compound bågen de hade på hobbex.
Nu på sommaren har han stått ute på ett fält och skjutit på en måltavla. Fram tills det blir för mörkt för att se. Sedan läser han om pilbågskyttes teknik och pilbågens historia på internet och bibliotek.

Förutom att han oftast undviker ögonkontakt. Så är hans specialintressen det enda som utmärker sig som tydliga asperger drag. Identifiera känslor har han inga problem med. Men han har som sagt dessa ständigt avlösande perioder av specialintressen. Teckning, film, gitarr, olika främmande kulturer etc. Avlöser alltid varandra efter ca ett halvårs tid.

Inte mig emot då han alltid är pigg på att gå till biblioteket eller ett museum som har med hans intressen att göra. Till skillnad från mina andra syskon som bara spelar data.

Jag vet inte om jag har något specialintresse, iofs jag kan sitta och teckna i flera timmar ibland. Har alltid tyckt om att göra det och jag är rätt så duktig.


Inte en fråga ställd just till mig kanske men jag "nördar" ofta in på saker i några dagar, upp till någon månad. Jag pratar hål i skallen på folk då.