Ubåt A26

4. Kockums hamnade i frysboxen under tysk ledning. Det tar tid att komma igen.

Så tror jag de har goda chanser i Nederländerna. Framförallt om vi lägger order på skrov till den nya ytfartygen. Holländarna värnar kanske om Damen och ser möjligheterna.

Det skulle vara ett mycket bra alternativ. Men tydligen så duger inget av Damens skrov. Vilket är olyckligt eftersom vi ska designa ett skrov själva. Tdigare valde man Rumänien till vårt spaningsfartyg. Tyvärr gick väl rederiet i konkurs så en del tillverkning fick ske hemma. Men i övrigt var de nöjda. Så där biter man sig själva i svansen. Eftersom förslaget är att Damen ska bygga delarna till nederländska ubåtarna. Och att de ska byggas ihop i Sverige.

Vårt behov ser inte alltid ut som alla andras, det är aldrig så enkelt som att "bäst" produkt vinner, andra länder har egna produkter som konkurrerar, politik, tidsramen som när upphandlingen sker och möjlig leverans, osv... Det är många faktorer som avgör.

Hur går ombeväpning till hos alla andra NATO-medlemmar som har en mängd olika vapensystem i varierande volymer? NATO-standard innebär inte att alla har samma vapen. Precis som alla andra länder får vi se till att ha tillräckligt stora lager (vilket ingen verkar ha).
Ett svenskt NATO-medlemskap skulle inte tekniskt påverka vår förmåga till omladdning, men skulle få en ökad logistisk kapacitet och bättre samarbete med de vapensystem som vi och andra NATO-länder har samma av.

Rumänien---FEL

Orions efterträdare-Artemis .
År 2017 beställde Försvarets materielverk en ersättare till HMS Orion av Saab Kockums AB, HMS Artemis. Skrovet har byggts av Nauta Shipyard i Gdynia i Polen och sjösattes i 2019. Fartyget togs i tjänst under år 2022 efter att ha färdigställts i Karlskrona.[8] Hon var dock ursprungligen planerat att tas i drift redan 2020 men försenades och togs i drift under hösten 2022.

https://www.fmv.se/aktuellt--press/aktuella-handelser/sveriges-nya-signalspaningsfartyg-har-levererats-till-fmv/

Han tenkte kanskje på det siste norske etterretningsfartøyet hvor skroget ble bygget i Romania.

Tack, fel land men i övrigt rätt.

Tog 25 år innan vi kom till Tp 62. Som blev klar 2010. Enda beställaren Brasilien återkallas sin beställning. Då den inte var kompatibel med deras ubåtar.

Du gillar att skriva meningslösa saker som inte har någon relevans, märker jag. Att en sydamerikansk köpare av en ubåtsklass som är ett derivat av en fransk, finner det oekonomiskt att lösa integrationsproblem mellan en svensk torped och ett tyskt eldledningssystem, är automatiskt ett bevis på... Vad? Tror du att det hade gått direkt om det var en amerikansk torped? Eller Brittisk? Att integrera ett avancerat vapensystem på en platform är inte något man gör på en helg. Exakt vad som blev extra bökigt i det fallet vet varken du eller jag, men det troligare är att det var eldledningssystemet som var den krånglande parten, och inte att torpeden var extra svårintegrerad.

För övrigt spelar det ingen roll vilket land ett vapensystem kommer från, har det inte integrerats på bäraren, kan det inte användas. NATO-länder kan inte använda varandras vapen hur som helst om det inte är samma vapen de har, så det blir inget unikt "omladdningsproblem" för Sverige om vi går med. Även med samma vapen, kan inte alla NATO-länder använda dem likadant och fullt ut, som Rafale som bara kan använda envägskommunikation med Meteor.

Fast det är väl inte säkert? Även om man designar själv kan det ju vara baserat på ett färdigt skrov? Att vi inte vill ha DAMEN 10513 eller 11515 rakt av kan jag förstå. Mer ett "love child" mellan dessa och flexpatrol i så fall.

Vi får vänta och se. Först skulle man ta ett skrov med färdig design. Nu ska vi själva designa skrovet. Vad nu allt det innebär. Så lättast blir väl med en förlängd flex patrol. Men känner lite farhågor för att vi ska designa skrovet. Som bäddar för förseningar och att vi återigen bygger ett för litet fartyg.

Skillnaden är väl att vår design är inte lika intressant som tysk,Italiensk etc. För där är de ändå andra som också har köpt dessa. Ska bli intressant om vi också försöker sälja vår kommande Luleå klass.

Så det är verkligen dags att köpa från färdiga designer. Där de då finns ett stort underlag. Istället för anpassat bara för Sverige. Som man ursäktar sig med när varan inte köps av andra länder. Speciellt om vi inte längre har kapaciteten. Förhoppningsvis blir det bättre om och när vi kommer med i Nato. Då kan vi sälja det vi är bra på istället.

Inte längre har kapaciteten? Sälja det vi är bra på? Vilket skitsnack.

Att Kockums varv behövde moderniseras efter det tyska stryptaget, innebär inte att förmågan försvann. Inget tyder på att svensk utvecklingskompetens inom marin teknik märkbart har försämrats, eller att A26 på något vis blir dålig.

När det gäller just ubåtar har Sverige faktiskt aningen annorlunda operationsmiljö än i stort sett alla andra nationer som har ubåtar. Östersjön, och specifikt svenska skärgården, är rätt annorlunda jämfört med ställen som tyska, franska eller italienska ubåtsklasser kommer operera. Det skulle garanterat inte resultera i ubåtar som är bättre lämpade för Sverige, om man köpte befintliga typer utomlands. Enda fördelen skulle vara ekonomisk, om det är korta serier som det ser ut nu för A26. Skulle den eventuella kortsiktiga besparingen vara värd det tappet? Det beror väl på hur man värderar de olika för- och nackdelarna.
Ur ett samhällsekonomiskt (och försvarsekonomiskt) perspektiv tvivlar jag starkt på att det skulle bli lönsamt att köpa utländskt, även om det bara blir två ubåtar. Att behålla kompetensen och jobben i Sverige är mer lönsamt i slutändan, om man tänker längre än näsan räcker.