Ubåt A26

Och vad använder bränslecellerna?? De torde väl använda flytande väte och flytande syre??

Tankar man det flytande syret? Är det bara atomdrivna atomubåtar som spjälkar sitt eget syre (åt besättningen)?

Det är väl inte för inte, som SAAB har modulerat A26 med en oceangående "storvariant". Tveksamt om de skulle marknadsföra sådant om de inte räknat på att det vore lönsamt, det är ju trots allt ett av världens bästa företag när det gäller kundoptimering och mudulära lösningar. De har väl till och med en färdig (teoretisk) lösning med en modul för sjömålsrobot, om jag inte minns fel?

• Grundkurs i oceangående Saab-erbjudande:

https://www.saab.com/products/extended-range

• Fortsättningskurs (med jämförande storleksskisser - bygger på ett Saab-seminarium från 2017):

https://www.navyrecognition.com/index.pxp/news/defence-news/2017/august-2017-navy-naval-forces-defense-industry-technology-maritime-security-global-news/5533-saab-expands-its-a26-submarine-offer-with-now-three-variants-to-choose-from.html

Tillägg: Scrolla ner en bit och du ser en rendering av VL-modellen (vertical launcher).

Mitt inlägg var ett svar på att det är lättare att använda diesel som stirling använder än komprimerad kvävgas som bränslecell använder.

EN fördel med kvävgas är utvecklingen inom fordonsindustrin, stirling är nog SAAB ganska ensamma om.

Neppe - China develops Stirling AIP technology for submarines
https://www.researchgate.net/publication/296529342_China_develops_Stirling_AIP_technology_f or_submarines

Där ser man, det har jag missat, tror tyvärr inte att teknikutbytet kommer vara vidare omfattande.
Edit, eller som tur är blir inte teknikutbytet omfattande.

Kina köpte faktiskt en eller flera stirling-motorer från Sverige på 80-talet.
https://tiananmenstremendousachievements.wordpress.com/2015/05/31/secret-of-china-leading-the-world-in-submarine-technology/

Du kan rita vad som helst, sen att bygga det och få det fungera rent praktiskt är inte alltid lika enkelt.
Titta på Collinsprojektet där man misslyckades med att kommunicera vilken typ av svetsning som skroven skulle ha.
Vi har även Airbusprojekt där fransmän och tyskar hade olika versioner av ritprogrammet och på så vis lyckades dra på sig fördyrningar och kostnader.
Så att det bara är att dra igång avancerade ubåtsprojekt med främmande land när man knappt byggt eller opererat nybyggda egna fartyg på årtionden är optimistiskt.
Men visst lite genus och värdegrund och några lesbiska kvinnliga ingenjörer kompenserar allt.

Japp. Alla de olika systemen har sina för och nackdelar. Större batterikapacitet med lithiumjonbatterier (Japan) är fördelaktigt när batterierna väl är laddade och man inte räknar med att genomföra mer än ett uppdrag under kriget. Att ladda en sådan ubåt, kommer nämligen att ta mycket lång tid (dygn, veckor eller månader), under vilket ubåten är mycket sårbar. Fördelen är kapaciteten att hålla <8 knop under lång tid (flera dygn)
Fördelen med bränsleceller är högre effekt än Stirling och därmed högre hastighet utan att gå på batteri och kortare laddtid. Fördelen med Stirling är att det blir lättare att tanka upp en ubåt, eftersom det "bara" kräver diesel och LOX, medan bränslecell kräver diesel, LOX och komprimmerad vätgas och en "lithiumjonubåt" kräver diesel och lång laddningstid vid kaj.


Brasilien har valt att bygga den ultimata AIP-ubåten, d.v.s. atomubåtar. Australien har valt att inte bygga om sina gamla ubåtar med AIP, men kan komma att förse sina nya Shortfin Barracuda med det.


Att få en sjömålsrobot som är byggt för att hanteras i ett torpedrum anpassat för 21"-torpeder och att skjutas ur en 21" torpedtub, att hanteras i ett torpedrum anpassat för 21"-torpeder och skjutas ur en 21" tordedtub är inte direkt någon nämnvärd projektrisk. Och f.ö. något som redan har gjorts framgångsrikt på Kockumsbåtar.


Tja, hittills så har Kockums under SAAB lyckats leverera önskad produkt inom önskad tidsram och önskad budget. Vilket är mer än man kan säga om tyskarna, fransmännen och ryssarna.

Tåget har inte gått. USA hyrde inte Gotland 2005 och fick stryk för att det var gammal dålig teknik. Du kan heller inte skylla Collin class förseningar på Saab. Australien ville göra ändringar själva och misslyckas med massor för man inte har erfarenhet. Sen skyller dom på Saab. Har bott i Adelaide och undersökte det där för många år sedan. Visst har Saab ett visst ansvar men 90% är dålig kompetens down under tyvärr ⚓

Sen lämpar sig Stirling absolut inte för allt! Inte lämpligt i Oceaner tex så för Indien så känns det kanske sådär beroende på var dom tänkte använda den. Typ Indonesien, Thailand eller dylika länder är väl rimligare.

PS: tror Collin class var rätt uppskattad när allt väl funkade.

Det var före SAABs tid man skapade A26, det var väl antingen när Kockums var egen firma eller under Thyssen Krupp. Eller om det ägdes av gamla Celsius??

Så SAABs rykte som "världens bästa" är tämligen ointressant.

SAAB kan kanske få till något vettigt av Kockums i sinom tid, men det kommer inte att gå fort.

Har det inte pratats om en plan B på ubåtsprogrammet. Då kostnader har skjutit I höjden. Samt att man räknar med förseningar.

Collinklassen behöver även få en förlängning på 10 år. Där man behöver någon som gör det. Frågan är om SAAB får det erbjudandet. Då de åtminstone har nämnts. Så man har nog kommit till insikt att fler var inblandade i problemen med Collinklassen.