• 3
  • 4
2007-12-23, 19:53
  #37
Medlem
Fan ocksås avatar
Citat:
Ursprungligen postat av CurryCurre
Jag håller helt med dig om att Wittgensteins kritik av filosofin är extrem. Och mycket riktigt, han återvände i slutet av sitt liv till filosofin, och då med helt andra tankar. Så pass annorlunda att man för tydlighetens skull brukligt talar om den tidigare och den senare Wittgenstein.

Filosofin har ju historiskt sett varit oerhört viktig för framväxten av de moderna vetenskaperna. Samtidigt har vi kommit till en punkt där filosofins "barn" (fysiken, kemin, biologin, matematiken, logiken ffa) har vuxit om föräldern. De filosofiska frågorna återstår. Vi brottas med samma problem nu som på Platons tid. Frågor som "vad är godhet?", "kan Guds existens bevisas?" och liknande. Wittgenstein, i början av 1900-talet, reagerade mot detta och ansåg att filosofin aldrig kommer att nå några svar eftersom den ytterst diskuterar sådant som inte går att sägas.

Det finns dock en annan, metafysisk sida av Wittgenstein. Den kommer till uttryck i en av Tractatus' många satser:

4.1212 Det som kan visas, kan icke sägas.

Jag själv har tolkat den här satsen så här: Det som vi inte kan prata om, till exempel filosofin, kan dock visa sig för oss i världen. Det är en ordlös fakticitet som vi inte kan beskriva, utan bara benämna. Vi kallar det "godhet", eller "gud", men vi kommer aldrig kunna definiera det.
Det låter som en variant av den analytisk-syntetiska dikotomin.



Angående själva frågan är svaret tämligen enkelt; Den ungefärliga definitionen på ett problem är: Ett hinder, som omöjliggör eller försvårar för dig att uppnå ditt mål. Rent konkret kan det ju röra sig om ett problem som uppstår när en tunnel rasar och hela byggprojektet försenas. För att klara tidsschemat måste kanske åtgärder vidtas, som t ex införande av nattskift o s v. Men det är givetvis möjligt att problemet är olösligt i enlighet med de uppsatta målen. Föreställ dig bara en situation då det skulle krävas att man bröt mot de metafysiska naturlagarna och det är kört. Jag skulle t ex inte kunna skriva det här inlägget på 0.1 sekunder, under några omständigheter. Det är en total omöjlighet, och det finns ingen lösning på problemet.
Citera
2007-12-27, 10:48
  #38
Medlem
CurryCurres avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Fan också
Det låter som en variant av den analytisk-syntetiska dikotomin.

De logiska positivisterna, som Wittgenstein tillhörde, var också väldigt engagerade i frågan om syntetiska a priori satser. Kant hade ju påstått att matematiken var syntetisk och a priori, varför främst Frege men även Bertrand Russell arbetade med att sammankoppla matematiken och logiken, så att man på så sätt kunde säga att matematikens satser blott var analytiska, och därför tautologier.

Citat:
Ursprungligen postat av Fan också
Föreställ dig bara en situation då det skulle krävas att man bröt mot de metafysiska naturlagarna och det är kört. Jag skulle t ex inte kunna skriva det här inlägget på 0.1 sekunder, under några omständigheter. Det är en total omöjlighet, och det finns ingen lösning på problemet.

Det här är en empiriskt olöslig situation, och således alltid en a posteriori (i efterhand betraktat) olöslig sådan. Vi finner med hjälp av våra erfarenheter att det inte går att skriva ett inlägg på 0.1 sekunder. Jag personligen håller med dig. Det är omöjligt. Men empiriska sanningar har det problemet i filosofin, att de inte är beständiga. De har alltså inte ett evigt sanningsvärde på samma sätt som till exempel matematikens sanningar. Därför kan vi aldrig gardera oss för möjligheten att ett inlägg kommer kunna skrivas på 0.1 sekunder i framtiden. Vi kan bara säga att det är ytterst, extremt ja nästan löjligt osannolikt.

En högre ordning av olösliga problem måste alltså vara de som är olösliga a priori. Det vill säga, problemets existens är en garanti för att det inte går att lösa. Paradoxer är exempel på den typen av problem.
Citera
2007-12-31, 12:48
  #39
Medlem
Fan ocksås avatar
Jag kanske bör elaborera vad jag menade var huvudpoängen i mitt tidigare inlägg; Det vill säga, ett problem upphör inte att vara ett problem för att det är logiskt olösligt, utan definieras i relation till människan utifrån hans totala kunskap om världen. Man kan sätta upp mål som är omöjliga att uppnå utan att veta det - det är fortfarande ett problem. Vi behöver inte vara allvetande för problemformulering.

CurryCurre,
Jag själv är mycket kritisk till alla olika versioner av den analytisk-syntetiska dikotomin som florerar (även i form av a priori/a posteriori) kring samtliga filosofiska skolor. Kanske borde jag starta en separat tråd om detta.
Citera
  • 3
  • 4

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in