2007-12-23, 19:53
#37
Citat:
Det låter som en variant av den analytisk-syntetiska dikotomin.
Ursprungligen postat av CurryCurre
Jag håller helt med dig om att Wittgensteins kritik av filosofin är extrem. Och mycket riktigt, han återvände i slutet av sitt liv till filosofin, och då med helt andra tankar. Så pass annorlunda att man för tydlighetens skull brukligt talar om den tidigare och den senare Wittgenstein.
Filosofin har ju historiskt sett varit oerhört viktig för framväxten av de moderna vetenskaperna. Samtidigt har vi kommit till en punkt där filosofins "barn" (fysiken, kemin, biologin, matematiken, logiken ffa) har vuxit om föräldern. De filosofiska frågorna återstår. Vi brottas med samma problem nu som på Platons tid. Frågor som "vad är godhet?", "kan Guds existens bevisas?" och liknande. Wittgenstein, i början av 1900-talet, reagerade mot detta och ansåg att filosofin aldrig kommer att nå några svar eftersom den ytterst diskuterar sådant som inte går att sägas.
Det finns dock en annan, metafysisk sida av Wittgenstein. Den kommer till uttryck i en av Tractatus' många satser:
4.1212 Det som kan visas, kan icke sägas.
Jag själv har tolkat den här satsen så här: Det som vi inte kan prata om, till exempel filosofin, kan dock visa sig för oss i världen. Det är en ordlös fakticitet som vi inte kan beskriva, utan bara benämna. Vi kallar det "godhet", eller "gud", men vi kommer aldrig kunna definiera det.
Filosofin har ju historiskt sett varit oerhört viktig för framväxten av de moderna vetenskaperna. Samtidigt har vi kommit till en punkt där filosofins "barn" (fysiken, kemin, biologin, matematiken, logiken ffa) har vuxit om föräldern. De filosofiska frågorna återstår. Vi brottas med samma problem nu som på Platons tid. Frågor som "vad är godhet?", "kan Guds existens bevisas?" och liknande. Wittgenstein, i början av 1900-talet, reagerade mot detta och ansåg att filosofin aldrig kommer att nå några svar eftersom den ytterst diskuterar sådant som inte går att sägas.
Det finns dock en annan, metafysisk sida av Wittgenstein. Den kommer till uttryck i en av Tractatus' många satser:
4.1212 Det som kan visas, kan icke sägas.
Jag själv har tolkat den här satsen så här: Det som vi inte kan prata om, till exempel filosofin, kan dock visa sig för oss i världen. Det är en ordlös fakticitet som vi inte kan beskriva, utan bara benämna. Vi kallar det "godhet", eller "gud", men vi kommer aldrig kunna definiera det.
Angående själva frågan är svaret tämligen enkelt; Den ungefärliga definitionen på ett problem är: Ett hinder, som omöjliggör eller försvårar för dig att uppnå ditt mål. Rent konkret kan det ju röra sig om ett problem som uppstår när en tunnel rasar och hela byggprojektet försenas. För att klara tidsschemat måste kanske åtgärder vidtas, som t ex införande av nattskift o s v. Men det är givetvis möjligt att problemet är olösligt i enlighet med de uppsatta målen. Föreställ dig bara en situation då det skulle krävas att man bröt mot de metafysiska naturlagarna och det är kört. Jag skulle t ex inte kunna skriva det här inlägget på 0.1 sekunder, under några omständigheter. Det är en total omöjlighet, och det finns ingen lösning på problemet.
