Angående TRO.

Jag skulle vilja höra efter med de troende vi har här på FB hur det kommer sig att tron är ett sådant centralt begrepp i många religioner.

Man kan tänka sig en alternativ utveckling genom historien där tex upplevande eller erfarenhet skulle kunna ha blivit viktigare begrepp.

En aktivt kristen person förväntas ju ha genomgått en upplevelse av övernaturlig karaktär då denne blev frälst tex. Man kan sedan tänka sig att samma person då och då genom meditation och bön får erfara liknande upplevelser i sitt innre.
Varför är då inte upplevandet av det "gudomliga" den centrala komponenten?

Varför hankar sig så många religiösa människor fram på tro?
Jag upplever att österlänskt andligt sökande är mer progressivt och målinriktat än de västerländska motsvarigheterna där denna återkommande "tro" tycks ta upplevandets plats och tillskrivas nästan metafysiska egenskaper.

För mig är nog upplevandet den centrala komponenten. När Jesus säger "tro på mig" så tror jag inte att han menade tro att jag har funnits. Tro, verkligt tro på att det är sant för ju konsekvenser med sig. Jag tror dock att det är svårt att veta vad man skall leta efter i början, att lära känna Gud tar ju tid. Vad som spökar är nog att "[...] Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare." (Rom 5:8). Gud föregår oss vilket gör att man får del av löftena på ett tidigt stadium. Jag tror dock det är ett misstag att stanna där.

Den kristna tron är ett svar på Guds tilltal..

Herren uppmanar mig att tro.. hoppas.. och att älska..

Jag kan inte svara för någon annans upplevelse, men jag tror Gud kallar oss alla till sig.. varje människa har sin egen väg att gå..

Jag söker efter gemenskap med Gud.. jag vill vara Honom nära..

Den levande Guden..

Nya testamentets författare vittnar om Kristi uppståndelse från hans våldsamma död på korset.. den tidiga kyrkans utbredning vittnar om den helige Andes kraft.. hela skapelsen vittnar om Gud..
Trons hemlighet uppenbarades för människorna i Jesus närhet.. och än idag vittnar kyrkan om Guds härlighet..

När jag talar om kyrkan talar jag om de kristna.. alla kristna..

"Om du bara visste vad Gud har att ge!"(Joh 4:10)..

Bönens under uppenbarar sig just där.. vid brunnen..dit vi kommer för att hämta vatten.. där kommer Kristus varje människa till mötes..

Bara Guds Ande kan utforska och känna vårt hjärtas djup..
Hjärtat är det psykiska livets djupaste grund.. där människan fattar sin avgöranden.. sanningens plats där vi väljer mellan liv och död..förbundets plats..en mötesplats.. platsen för bönens hemlighetsfulla möte med Gud..

Det är vad du tror, förlåt, kunde inte låta bli, lågt, jag vet.

Varför uppmanar din "herre" dig att tro? Är det inte bättre att veta? Att sträva efter något verkligt? På vilket sätt uppmanar han dig? Varför uppmanar han inte mig? Varför uppmanar han bara (vissa) folk i ett begränsat geografiskt område att tro? Skulle det inte vara mer rättvist om barn inte påverkades att tro, utan själva fick välja vad de vill tro på och inte? Är en tro äkta om man påtvingats den som barn? Skulle kristendomen finnas om den inte påtvingats folk genom alla tider? Om tron försvann, skulle det innebära att din gud inte finns?

Jag får sjuka paralleler till skräckfilmen Candyman, där huvudkaraktären endast existerar eftersom folk tror och räds honom. Offtopic....


Sen blir jag så trött på att ni kristna citerar bibeln som om det vore riktiga händelser, eller riktiga citat. Finns inga som helst bevis, belägg eller något som kan stötta det. Fattar inte hur man annars kan vara så noga med källkritik, men vara totalt blinda när det gäller bibeln. Skriv i sådana fall är det är sådant ni tror har hänt, sagts, snälla!

Till sist vill jag tillägga att jag håller med trådskaparen till fullo!

Personligen trodde jag att fler människor var intelligenta nog att se att någon skapat allt det här, men tydligen inte.

Jag tror inte, jag vet, och har alltid gjort, till och med långt före det att jag läste Bibeln. En evolution ger för mig ingen som helst logik. Jag ser dessa människor som "evolutionstroende", det underliga är att de inte tycks förstå hur dåligt en evolution faktiskt stämmer med hur vi själva fungerar i realitetet.

Vi tror ju att det är verkligt, det är därför vi strävar. Uppmaningar har i mitt liv ofta kommit i form av en diffus oroskänsla. Jag får inte ro om jag inte gör något etc. Vår tro är att alla blir kallade. Förutsättningarna är ganska olika, från att vara född i ett kristet hem, till att vara född i en djungel, hemma hos Christer Sturmark, eller kanske värst av allt, i ett hem där kristendomen använts för att straffa etc. Jag är inte vidare rädd för att barn skall fastna i religioner som de inte vill, sekter är det värre där det kopplas till utanförskap. Jag känner flera prästbarn som i vuxen ålder valt bort kristendomen. Tron ifrågasätts så mycket hela tiden att det förr eller senare måste bli ett aktivt val.
Jag tror att Gud är verksam, att det är han som kallar, så Kyrkan hade funnits. Det är också lätt att se att när den etablerade kyrkan blir för lite Kyrka, så dyker det upp frikyrkor eller en motrörelse.
Vi uppehåller inte Guds existens, du kan lugnt tvivla utan att du riskerar att skada Gud.


Bibeln är en central del i vår tro. Har du svårt för vissa berättelser, bortse ifrån dem, det gör många kristna. Det är budskapet om att Gud blev människa och dog för våra synder som är det viktiga.

Japp.. men du vet.. det är ett diskussionsforum.. även din åsikt är intressant.. och berättigad..

Men..

mitt svar var bara en liten betraktelse över TS personliga upplevelse:


Jag ville belysa bönens framträdande roll inom kristendomen som för oss kristna utgör en stor del av sökandet efter gemenskap med Gud och fördjupning av tron...

Det kristna bönelivet är oerhört rikt och liknar på många sätt det österländska.

Meditation och kontemplation är bara några av alla de former som utvecklats..

Tron är självklart viktig även inom österländska traditioner.. utan tro reduceras all form av meditiation till mental träning..

Precis som om du skulle vara någon slags referens för något?

Du börjar tröttna? Jag börjar bli precis lika trött på ditt intelligensbefriade snack, faktiskt.

Lust att ta en paus kanske?

Återkom när du har fått lite respekt för andra människors övertygelse så vi kan diskutera på samma nivå. Personligen skiter jag blankt i vad du tycker eller tror, det är för mig helt ointressant så länge du inte visar någon som helst respekt för de kristna på tråden.

Var påstår jag att jag är någon referens för något? Det ni gör är tro, oavsett vad som är referens. Förklara gärna.

Du blir trött på mitt intelligensbefriade snack? Bra argument, verkligen. Du har inte lust att svara på mina frågor istället då så att jag kanske kan lära mig förstå hur ni tänker? Vore inte det mer givande? Vad har mitt icke-troende på övernaturliga väsen med intelligens att göra? Tror du dig stå över icke-troende människor för att du har någon slags högre stående intelligens?

Är det intelligensbefriat att ifrågasätta att ni citerar citat och händelser ur bibeln som riktiga händelser utan någon som helst källsäkerhet? Vore du intelligensbefriad om du ifrågasatte att jag citerarade Eddan som en säker källa?

Jag har ingen respekt för era kristna övertygelser, precis som du inte har någon respekt för mina övertygelser (du skiter blankt i vad jag tycker eller tror, som du själv uttrycker det), men jag har respekt för åsiktsfriheten, religionsfriheten och att man får tro vafan man vill, det är en stor skillnad.

Det är det jag menar, ni tror att det är verkligt. Vore det inte bättre med några bevis som visade att det verkligen var verkligt istället så att alla blev övertygade? Varför skulle det vara så svårt att frambringa, för en gud som ska ha skapat allt?

Du är inte rädd för att barn ska fastna i religionen? Jag vet också människor som aktivt tagit avstånd från det som vuxna, men också hur svårt det kan vara. Har en kompis i pingstkyrkan som försökt ta avstånd, men inte kunnat, eftersom hans familj då tar avstånd från honom, så han måste hålla skenet uppe. Det blir ju inte ett aktivt val om du påverkats av det under hela din barndom, även om du kan vara så stark att du börjar tänka själv när du blir äldre! Jag har en annan kompis inom pingstsekten, som är en riktigt smart kille med skyhöga betyg, som fortfarande motsätter sig att dinosaurier någonsin funnits.

Ännu värre är det i fanatiska länder, t.ex. islamländer, där folk avrättas, förföljs och lemlästas om de "hädar". Får de göra egna val tycker du?


Det är nog många, inklusive mig, som drabbas av diffusa oroskänslor utan att tro att det skulle bero på att en övernaturlig gud kallar på dem. Hur kan du avgöra att det är din gud som uppmanar dig att göra något, mer än att du tror? Jag får heller inte ro om jag inte gör något åt mina oroskänslor. Ångest är en del av vår funktion.


Varför uppmanar han inte mig? Varför uppmanar han bara (vissa) folk i ett begränsat geografiskt område att tro (om det nu inte beror på att det förs vidare generation efter generation som du påstår)?

Varför är bara vissa människor mottagliga? Varför är så många inte mottagliga? Vad är skillnaden? Väljer din gud ut vissa människor? Varför gör han det, ska inte din gud älska alla varelser?

Varför avkristnas vårat samhälle mer och mer? Sverige är världens minst religionstäta land idag och det fortsätter att gå åt rätt håll, betyder det att din gud har övergett oss här?

Nej, intelligensbefriat är det inte. Bibelns berättelser har ett mer pragmatiskt sanningsvärde. När jag citerar bibeln är det antingen för en inomreligiös diskussion eller för att berättelserna kan vara sedjelärande, likt fabler. Man kan lära sig någonting av dem utan att behöva ta ställning till ifall räven verkligen pratade t.ex.

För mig känns det inte konstigt ifall evangeliernas berättelser skulle stämma, men det är en annan sak.

Det finns 2 saker jag riktigt ogillar.................

1.Personer som går in respektlöst och ser ned på andra, som du gör. Du frågar saker, men vill du egentligen ha svar på det du frågar? Hade du gått in mer ärligt så skulle jag inte ifrågasatt saken.

2.Folk som drar förhastade slutsatser utan att ens ha hört andra sidan.

Skulle det vara så konstigt om någon skapat allt detta?

Varför?

För att du inte kan se skaparen? Men du kan ju se hans verk? Eller det kanske du inte kan?

Låt mig fråga DIG några frågor, så får jag ett svar på dem?

1.Varifrån kommer allt? dvs hur startade allt?

2.Hur kommer det sig att du bara kan se en liten del av den "kända universum" (cirka 4%) med hjälp av något du inte vet hur det uppkommer, hur det fungerar eller exakt var det sitter. (medvetandet)

3.Var kommer vår metafysiska del ifrån. Är detta vår själ? Utan denna del skulle vi inte fungera överhuvudtaget. Du skapar en massa intryck som inte finns med hjälp av din hjärna (och något till?)

4.Vi själva strider mot all vetenskap eftersom detta är en omöjlighet, då metafysik inte finns helt enkelt.

Och, jag tror inte, jag VET att vi är skapade eftersom ALLT vi gör, och kan, talar för det. En evolution vore fullständigt omöjlig, enligt mig. Det är nog största orsaken till att jag tycker Bibeln ger logik.

Kan vi börja med första frågan, hur började allt?


Och snälla ni andra på tråden, låt honom klara sig själv................