Råa femnister sökes, vart är dem?

Både och, tack

Feminism, eller jämställdhet (som jag ändå, trots indikationer på motsatsen från vissa femininistiska [eftersom du skriver biologistiska] grupperingar inbillar mig att majoriteten av de som i vardagsmun tillskriver sig själva epitetet feminist tillhör), utan hänsyn till biologiska fakta är ungefär lika intressant som att diskutera hur gravitationen fungerar utan att använda sig av fysiska fakta. Naturligtvis kan det vara roligt utifrån ett rent intellektuellt håll, men om man på allvar diskuterar gravitation utan att ta hänsyn till fysikens lagar så blir diskussionen helt enkelt tämligen absurd.

Vilket vi "biologister" påpekar för er, vilket gör att ni inte vill prata mer om det. Jag förstår att du inte orkar. Men skyll inte ifrån dig på att du inte orkar eftersom det är som med marxism-liberalism, för det är det inte.

I övrigt känns det lite som att vara antirasist att vara feminist. Eller ateist, antinazist, antimordist, antivåldtagist, antipergessleist. Eller varför inte Bertrand Russell's klassiska antiteapotism.

Av samma skäl som jag inte titulerar mig själv som feminist så titulerar jag mig inte som antiastrologist, antinazist, antikommunist eller andra dumheter. Jag förutsätter att människor jag möter är rationella individer fram tills dess att de bevisar motsatsen och jag kategoriserar de under det epitet som passar honom; e.xv nazist, ninjafeminist eller pergessleist.

Nu blev inlägget plötsligt om missbrukandet av antiteser, men jag tror att min poäng gick fram.

Om alla diskuterade som du skulle jag nog inte ha något emot det, men de få gånger jag diskuterar feminism brukar 95% av de som skriver vara idioter. Feminism är dessutom ett knepigt ämne eftersom det är så pass privat, det är liksom ganska avgörande vem det är som säger vad, inte bara vad som sägs. Därför blir det snabbt inflammerat.

Men om du vill diskutera något försöker jag gärna.

Vad har feminism för samhällelig funktion idag? Förutom i sekteristiska matriarkala univerisitetskrestar? Uppriktigt nyfiken! Är det ok med ett mansparti? Ett parti för Hammarby? För hundägare? Politik i Sverige är trams, vi har nått zenit i välfärden, diskussionen blir därefter.

Jag har inte ens ett fullständigt gymnasiebetyg, har ett heltidsarbete som innefattar en hel del skitigt kroppsarbete, har massor med vänner och en stor framgångsrik familj som gör allt för mig och vice versa, dessutom ser jag bra ut och skulle nog kunna ge dig en del problem if it came to a scrap. Det är oerhört lätt att fälla kommentarer som den du just fällde för att underminera någon, men du skulle förmodligen inte göra det om vi träffades i verkligheten. En tumregel är att försöka vara i verkligheten som man är på internet, om man har någon heder, det vill säga. Om du befinner dig i puberteten så kan jag dock ha överseende med det.


Ja, men istället för att lägga ner någon som helst energi på den genetiska reservpoolen så ägna din energi åt de 5% som inte ser frågan som ett perfekt svepskäl att vädra sitt förakt mot kvinnor och påpeka att män faktiskt är bättre på fotboll än vad kvinnor är och därför är vi inte jämlika.

Och feminism, jämlikhet, som diskussionsämne bör inte behandlas privat, tvärtom. Även om jag naturligtvis förstår vad du menar. Men i en vad jag skulle vilja kalla för en intellektuellt ärlig miljö, vilket flashback iochmed anonymiteten har potential att vara och ibland är, så behöver inte någon vikt läggas vid personen som för fram argumenten utan vad argumentet de facto går ut på.

Problematiken ligger väl i nivån på trådarna här i fem-forat. Sedan har ju var och en en egen definition av ordet "feminist", verkar det som.

Har du kollat ditt lokala universitet? De drar alltid till sig det värsta feministslöddret. Speciellt ifall de har en institution för "genusvetenskap", eller liknande. Umeå universitet drog tidigare till sig galna feminister som skit drar till sig flugor, men något annat universitet kan ha gått om på senare tid. Eva Lundgren kan ju ha bidragit till att Uppsala har fler foliehattar numera.

Precis. Nu vet jag inte vad fan en råfeminist innebär, men jag är klart feminist och jag kan bli så sjukligt trött på debattnivån på flashback. Det kan väl handla om att det är ganska trevligt att någon gång ibland vara lite halvt överens med någon och det blir man aldrig på detta forum. Det är som att debattera Eulers 2:a med dagisbarn. Vill inte folk förstå eller sätta sig in in något så blir det bara en jädra smutskastning. Man orkar helt enkelt inte med. Och vill man på något vis utveckla sin feministiska hållning måste man söka debatter på annat håll.

"De" men inte bara, utan också "var".

"Vart är de på väg?"
"Var är de någonstans?"

Lite taffligt att rätta ord, men OM du skall rätta, gör det rätt - skapa inte en ny felaktig mening.

OnT:
Jag fick en smäll av en anarkafeminist en gång. Det hela var ju lite jobbigt eftersom jag knappast kunde slå tillbaka (jag slår inte kvinnor), så jag gick bara.

När jag träffade henne nästa gång började hon såklart agitera. Nu visste jag bättre och höll bara med henne i vad hon än sa. Inte så mycket för att jag var rädd för stryk, men för att jag inte ville paja stämningen (en fest). Hon blev helt ställd när jag flöt med i hennes befängda (skall tilläggas) argument. Det slutade med en fullkomligt överförvirrad anarkafeminist som stammade fram något av det roligaste jag hört i mitt liv av en vuxen människa:

"Men... men... det betyder att jag vann den här diskussionen...?"

Jag: "Jadå, du vann."

Poäng: DU VILL INTE träffa en rå feminist.

Ingen gillar at ha fel.

OT: Det finns feminister som söker jämställdhet, men det finns också feminister som anser att kvinnor skall ha det bättre (Det är vad jag tänker mig när du säger "råa" feminister).

Vad är jämställdhet? Att hon lånar min pung varannan vecka? Får jag prova och se hur det känns när det dunkar till i äggstockarna? Undrar lilla Pluttskrutt ........

Jag brukar betraktas som feminist i många sammanhang eftersom jag förespråkar jämställdhet. Jag har dock svårt att identifiera mig med den termen eftersom jag långt innan jag lärde mig ordet feminism fick lära mig att behandla alla lika.

För mig är det en väldig skillnad på feminister och feminister, inte bara i grad utan även i art. Att vara för jämställdhet är inte samma sak som att tro att det finns sociala strukturer där män förtrycker kvinnor eller att tycka att samhället bygger på mansnormer och ska konstrueras om och helst efter biologiska cykler för att passa kvinnor bättre. Allt detta kommer förpackat som feminism, så det är inte konstigt att det ibland råder förvirring om vad någon som kallar sig feminist egentligen står för.

Sedan en berusad radikalfeminist skyllde alla mäns förtryck av kvinnor på mig är jag rädd för radikalfeminister och diskuterar inte med dem.


Hehe, ja, det är besvärligt att diskutera med människor utanför den egna sektens sfär. FB har dessutom ett så hårt debattklimat, och ibland en så låg debattnivå, att man helt enkelt inte orkar med mer.