Hur gör vi forumet bättre? [metadiskussion]

Personligen är dessa sidodiskussioner de jag finner mest intressanta. Istället för att de blir urspåringar (vilket de trots allt blir i känslodiskussioner där alla parter enbart är intresserade av att höra sin egen käft glappa) kan de bli lika viktiga som den ursprungliga frågan.

Håller med. Diskussionen i TS brukar vara en utvattnad diskussion och i vissa fall rätt meningslös att följa efter ett par sidor. Sidodiskussionerna däremot är också något jag personligen finner intressanta.
Att vara besatt av att höra sin egen käft glappa är något som borde vara synonym med många användare här på forumet.

Kvantitativt finns det emå fler teister som har mycket svårt för att leva upp till sin 'bevisbörda' (i faith vs. fact debatten) i sina presentationer av världsbild, doktrinalism, systematisk metodologi eller för den delen i inter-religiösa quoteminingskrig (som ett extremt specialfall kan jag nämna den egentligen mycket spännande diskussion mellan paulinismen och gnosticisimen, som sällan tas upp seriöst trots sin centrala betydelse i filosofisk teologi)

Det finns ett negligerad 'kvalitets-ansvar' inom den apologetiska teismen, tydligt manifesterad i en överlag missions-manual baserad debatt; såpbox-oration och mantra-mässsande som blir tjatig efterhand.

Ock det ... för ett forum ... 'publik-dragande' (inte-exklusiva) alternativet: 'Gatuteater' blir också urvattnet efter ett tag om det blir ett kvantitativt upprepande av dom samma förolämpninger och vitsigheter. Här har religions-kritiken en lika stor del av ansvaret.


Emå är "ödmjukhet" ingen bra beskrivning av den diplomati som är nödvändig för en vettig dialog.


Intressant för vem? Mina egna krångliga analyser av filosofi och systematisk metodologi är sannoliken urtråkiga för flertalet läsare och tydligen helt oförståeliga för såpbox-predikanterna, som tror det är patroniserande akademism.

Motsvarande blir andra specialist-debatter till små, ointressanta 'country-clubs' för dom invigde. Den 'ideella' debattören är en arbetsmyra som har tid, motivation och energi till att samla berg av pragmatisk, saklig, källkritisabell fakta om öht allt som ett trådämne berör, men såna flittiga renaissance-genier är det ont om.


Jag har på andra religions-forumer sett den 'officiella' debattstyrnings-modellen av att plocka bort texten i inlägg som t.ex. OT-skenar; utan att helt plocka bort att det öht fanns ett inlägg. Det är en mjuk fingervisning om att vi är på väg bort från ämnet, utan att behöva tillgripa dom mera drastiska metoder som att helt plocka bort en serie av inlägg, allmäna varninger på en tråd eller personliga varninger.

Hurvida detta är praktisk på FB vet jag inte, men det har en bra självregulerings-effekt på en del forumer.

Självklart intressant för mig. Det var ett svar utifrån mina egna premisser för vad jag avser vara intressant. Ämnen som jag inte förstår mig på eller som jag inte har intresse för är inga jag lägger ner tid på hur viktiga det än må vara att kunna något om.
Jag tycker inte dina inlägg är tråkiga. Det är bara det att vill jag orsaka hjärnblödning så tar jag fram kursboken till nästa termin som är ungefär lika svår att förstå sig på.


Jag lägger fram fakta och länkar till diverse sidor när ett ämne fångar mitt intresse.


Nu ska vi inte ha såna förväntningar här på FB.

I ett bredare 'gör forumet levande' perspektiv är dessa specialist-orienterade tråder traditionellt mycket exklusiva. Därmed inte sagt att dom inte har ett existens-berättigande, för det har dom definitivt.

Men på gott och ont är 'gatuteatern' nog det största dragplåstret.


Likadan som jag kan se kompetensen i dina inlägg/tråder, men själv skulle behöva månaders eller års förkovring i ämnet för att kunne bidra med annat än åsikter.


FBs religionsforum är (om mitt minne inte felar mig) det sjätta jag deltar aktivt i, och överlag ... även i ett globalt perspektiv ... av mycket hög klass. Jag är mycket optimistisk omkring det, ännu inte helt manifesterade/utnyttjade, potential som finns i FBs 'policy'.

Haha, jo, det stämmer förvisso

Det är mycket möjligt att du har rätt i din generalisering. Jag måste ändå påpeka att det hela, i grunden, handlar om någonting bortom ideologier, ismer och världsbilder.

Visst är det uppenbart även för mig hur somliga religiösa tycks fast i en tankevärld där de helt enkelt vet att de har rätt. Därmed är det ganska ointressant huruvida argumenten håller, då de egentligen bara är grädde på moset.

Men detta är, menar jag, inte exklusivt för just religiösa (och givetvis skulle du inte säger emot mig). Jag tror att mer eller mindre alla världsbilder innehåller ett visst mått av övermod, frågan är bara vad vi gör för att mildra effekten av detta.

Vad jag menar är alltså inte ödmjukhet såsom tillbakadragandet av åsikter eller argument. Det handlar inte om att "trippa på tårna".

Vad det egentligen handlar om är en insikt hos den enskilde, att dennes världsbild inte är privilegierad, att den trots allt är tyngd av kunskapsteoretiska problem.

Ödmjukheten är alltså ingen självpåtagen offermantel utan en oundviklig konsekvens utav insikten kring vårt predikament.


(Vad btyder "Emå"? Måhända?)

Också jag ... som säkert kan upplevas som en petig rationalist ... levar ett liv som mest består av o-informerade, subjektiva, passsiva mainstream-Svensson komponenter; jag vet inte allting. Men då kallar jag dom (förhoppningsvist, jag blir sannoliken slängd i käften med) inte för annat heller; och ser liberala principer som oljan som får samhällets mekanismer till fungera.


Jag älskar 'spekulativt flum' ..... om det som sagt inte presenteras som 'bevisförande' semantisk akrobatik; ett par promille av det spekulativa flummet brukar leda till något allmänt matnyttigt.

Tänk bara på tjejen som kom på det här med det runda hjulet, så hon inte behövde bära 400 kg. på huvudet under stammens migrationer. Eller Bohr och Köpenhamns-skolan som med dansk pilsner, taoism och ändlösa think-tank nätter i bagaget skapade underlaget för kommunikations-revolutionen, som i sin tur har gjort det möjligt för även imbeciler att bli internät-guruer.


Kommunikerar så gott vi kan/vill tills det rykar om det, trots att det tills vidare framstår tämligen förvirrat. Internät-kulturen är ung och kommer efterhand att hitta sin egen 'energi-ekonomi' och kvalitets-kriterier i det gigantiska informations-flödet, när vi har lärt oss att sortera inflrmationen.


Det finns knappast något bättre än liberal utbildning i detta sammanhang. Inte endast att samla passiv kunskap och fakta, men att lära sig att lära.


"Enligt min åsikt" (engelskans imo: In my opinion).

Vi har tydligen en ny våg av självömkande teister, som dels på olika sätt försökar tvinga debatten in i exklusiva doktrinella ramar och som dels inte vet att religionskritik ... (vad jag förstår) ..... är accepterat forumpolicy.

Jag nämnar bara detta för att ha ett relevant och lämpligt ställe att kunne hänvisa till, så inte alla tråder omvandlas till en diskussion om debattform.

Du får lära dig att leva med det helt enkelt. Det har teister fått göra de senaste åren.

Vilken av möjligheterna? Att tråder ..... där det är möjligt .... blir en irrelevant klagosång över den pådyvlande abrahamismens begränsade möjligheter till pådyvling?

Eller en princip-debatt på denna lämpliga tråd.

Banna uppenbara mobbare!