2007-10-27, 07:54
#1
Kön: Man
Ålder: 19
längd: 1,78m
vikt: 76kg
Testat tidigare?: Nej
Kvällen började med att min vän som vi kan kalla för Mel kom hem till mig och berättade den goda nyheten att han hade dragit med sig en påse Copelandia Cyanescens. Påsen var helt vit och jag vet inte vad vikten var, men min vän sa att detta är egentligen lite för mycket som första tripp, men jag envisade mig och fick till och med äran att få den större högen
Efter 5 till 8 minuters tuggning på den så svalde jag och började invänta resultat. Mel beslutade att det var dags att rulla en jävel runt 30 minuter efter att man sväljt svampen och jo fan den satt jävla bra kan jag säga.
Sakta men säkert började det gå uppför med den sköna känslan i magen som man är bekantat sedan tidigare med exstacy och diskussionerna flödade om vem som skulle åka ut ur idol, meningen med livet och människans existens.
Efter en timme och runt 20 min så började de slå på allt mera och man satt där och det kändes helt plötsligt att man hade något inom sig som ville explodera och till slut så nådde jag högpunkten och trippen hade börjat slå så intensivt att jag tyckte det var så obehaglig att lyssna på musik att jag stängde av. Så där satt man och helt ärligt måste jag säga att den känslan som jag hade var något som jag aldrig fått tidigare det var något otroligt. Man märkte tiden stannade av och man blev till en annan mycket lättare , nästan helt tyngdlös materia formande person. Jag vet inte hur man ska beskriva det men jag fick fan i mig nypa mig själva ibland för att veta att jag levde och inte hade dött, för ett tag så kändes de fan i mig som det.
Där blev jag fast ett tag och höll på att kolla hur Mel mådde så fick jag svaret och en min som jag aldrig kommer glömma. Dennes min och röst uppfattade jag som ont inställt som om de inte vore Mel jag talade med, utan någon sorts förvrängd människas röst.
Efter detta var jag inte särskillt sugen på att snacka med Mel mer och jag började hålla en lägre profil på soffan.
Snart igen blev känslan väldigt mäktig i magen som om något vill explodera ut ur mig och man började fråga sig, när ska detta ta slut.
3 timmar hade gått och känslan blev så intensiv till den grad att man trodde sig vara mittpunkten av allt på grund av känslan i magen intog ännu mer samtidigt som det började bli riktigt jävla obehagligt. Här ville jag bara att det skulle sluta! där kommer en stor minneslucka på tills nästa stund där jag börjar landa allt mer och inser att detta har vart riktigt äcklig upplevelse
Kort kan jag sammanfatta hela trippen med att det kändes som man dött men rest mig och anta en annan form, som till slut leder till att jag blir pånyttfödd.
Ännu en joint och här sittter jag nöjd men samtidigt riktigt tagen av trippen.
Kan förövrigt säga att jag sedan tidigare, tagit LSD och mindre mängder toppisar och diverse 2ci, 2ce så jag är ingen färsking :P Men jag måste säga att jag aldrig haft sådan här tripp som denna, allt kändes faktiskt verkligt som fan och under själva toppen så blev det så intensivt att man ville att de bara skulle ta slut.
Ålder: 19
längd: 1,78m
vikt: 76kg
Testat tidigare?: Nej
Kvällen började med att min vän som vi kan kalla för Mel kom hem till mig och berättade den goda nyheten att han hade dragit med sig en påse Copelandia Cyanescens. Påsen var helt vit och jag vet inte vad vikten var, men min vän sa att detta är egentligen lite för mycket som första tripp, men jag envisade mig och fick till och med äran att få den större högen
Efter 5 till 8 minuters tuggning på den så svalde jag och började invänta resultat. Mel beslutade att det var dags att rulla en jävel runt 30 minuter efter att man sväljt svampen och jo fan den satt jävla bra kan jag säga.
Sakta men säkert började det gå uppför med den sköna känslan i magen som man är bekantat sedan tidigare med exstacy och diskussionerna flödade om vem som skulle åka ut ur idol, meningen med livet och människans existens.
Efter en timme och runt 20 min så började de slå på allt mera och man satt där och det kändes helt plötsligt att man hade något inom sig som ville explodera och till slut så nådde jag högpunkten och trippen hade börjat slå så intensivt att jag tyckte det var så obehaglig att lyssna på musik att jag stängde av. Så där satt man och helt ärligt måste jag säga att den känslan som jag hade var något som jag aldrig fått tidigare det var något otroligt. Man märkte tiden stannade av och man blev till en annan mycket lättare , nästan helt tyngdlös materia formande person. Jag vet inte hur man ska beskriva det men jag fick fan i mig nypa mig själva ibland för att veta att jag levde och inte hade dött, för ett tag så kändes de fan i mig som det.
Där blev jag fast ett tag och höll på att kolla hur Mel mådde så fick jag svaret och en min som jag aldrig kommer glömma. Dennes min och röst uppfattade jag som ont inställt som om de inte vore Mel jag talade med, utan någon sorts förvrängd människas röst.
Efter detta var jag inte särskillt sugen på att snacka med Mel mer och jag började hålla en lägre profil på soffan.
Snart igen blev känslan väldigt mäktig i magen som om något vill explodera ut ur mig och man började fråga sig, när ska detta ta slut.
3 timmar hade gått och känslan blev så intensiv till den grad att man trodde sig vara mittpunkten av allt på grund av känslan i magen intog ännu mer samtidigt som det började bli riktigt jävla obehagligt. Här ville jag bara att det skulle sluta! där kommer en stor minneslucka på tills nästa stund där jag börjar landa allt mer och inser att detta har vart riktigt äcklig upplevelse
Kort kan jag sammanfatta hela trippen med att det kändes som man dött men rest mig och anta en annan form, som till slut leder till att jag blir pånyttfödd.
Ännu en joint och här sittter jag nöjd men samtidigt riktigt tagen av trippen.
Kan förövrigt säga att jag sedan tidigare, tagit LSD och mindre mängder toppisar och diverse 2ci, 2ce så jag är ingen färsking :P Men jag måste säga att jag aldrig haft sådan här tripp som denna, allt kändes faktiskt verkligt som fan och under själva toppen så blev det så intensivt att man ville att de bara skulle ta slut.
