Herrejävlar vad långt det blev nu, ser jag. Hoppas det går att läsa.
Jag gjorde slut med min tjej i slutet av november och började nästan med en gång gilla min tjejkompis (som jag känt i lite mer än två år) som ganska nyligen hade blivit dumpad av sin kille.
(Kanske värt att notera är att de gjorde slut första gången runt julas förrförra året (2007) och det har gått fram och tillbaka sen dess fram till nu då)
Nåja. Har troligen varit småkär i henne hela tiden men förträngt det. Vi har i alla fall alltid tyckt om varandra jättemycket.
Hur jag vet att hon alltid tyckt om mig är irrelevant och jag ber er bara anta att jag vet vad jag pratar om
Sagt och gjort, vi började umgås - mycket. Snart började vi kyssas och hon sov över ibland. Någon gång i mitten av december var vi väl lite halvt ihop, men ganska snart började hennes ex höra av sig igen. Jag som visste att det egentligen gått alldeles för fort (mest för henne) tyckte ju att det kändes olustigt då jag förstod att hon skulle börja tvivla - vilket hon alltså gjorde.
Nu gjorde jag misstag nummer ett
Sa till henne att vi inte borde ses på ett tag, så hon skulle få tänka. Men det gick inte. Nästa dag behövde hon åka till akuten och eftersom jag är så rädd om henne (och kär i henne - hade dock gjort det ändå) körde jag dit henne och sen började vi umgås igen. Hon efter några dagar att hon ville försöka med mig ändå eftersom hon tycker om mig så mycket, vilket jag vet stämmer. Vet dock också att hon fortfarande har vissa känslor för sitt ex (de hade ett långt och väldigt seriöst förhållande). Men vi fortsatte igen, dock med viss skepsis från min sida.
Misstag nummer två
Efter att hon varit i en annan stad och hälsat på sin pappa så ville hennes ex träffas en stund på centralen för att "hon var den enda han kunde prata med" om någon kris i sitt liv. Vad som sades vet jag inte, kände inte för att fråga, men jag förstår ju att han också pratade om att han ville ha tillbaka henne. Nu kom tvivlet igen och jag sa att jaja, då ses vi inte på ett tag igen så du får tänka vidare.
Det gick halvdant (åt helvete) och vi fortsatte umgås, jag var ännu mer skeptisk, men är så svag för henne och hon när började försöka kyssa mig igen så tog det inte många försök förrän jag inte kunde hålla tillbaka.
Efter någon vecka sa hon att hon var säker på att hon ville vara med mig. Jag blev glad, men köpte det inte riktigt. Dock så verkade vårt förhållande bli lite mer seriöst och vi strulade lite "hårdare" (dock inget samlag) och hade roligare osv. Vi hade det riktigt bra och det tycker hon också.
Misstag nummer tre
Min skepsis till att hon var säker på att hon ville vara med mig visade sig vara befogad. Hennes ex jobbade bredvid hennes skola och ville ses över lunchen, dumsnäll och fortfarande svag för honom som hon är tyckte hon att det var okej.
Hon fick ett brev på flera sidor (om hur han älskar henne osv. antar jag) av honom så nu kom tvivlet igen. Denna gången var jag dock mer beredd och kände lite att jag inte orkade mer - det var skitsamma.
Så denna gången ville jag verkligen komma bort från henne. Jag sa det och vi har inte synts på över en vecka, bortsett från en liten stund i onsdagskväll då vi pratade om det. Hon försökte kyssa mig då också, men nej, det fick vara tyckte jag.
Nu har hon umgåtts med sitt ex över helgen och de har tydligen kyssts, dock inget mer. Jag litar på henne, men det känns inte egalt för det. Och eftersom jag inte tänker sitta och vänta på henne när de håller på sådär så sa jag till henne idag att jag numera ser mig som 100% singel och inte känner några som helst förpliktelser mot henne.
Jag tänker inte jaga henne längre helt enkelt och vill jag leka med andra tjejer så kommer jag göra det (det vill jag dock inte så det kommer inte att hända).
Men...
Eftersom vi aldrig riktigt var ihop och allt gick så fort så känner jag dock att vi som par inte nödvändigtvis är körda för all framtid. Vi har inte riktigt fått försöka.
Jag vet att hon är kär i mig och gillar mig jättemycket och jag känner detsamma för henne.
Det gick ju väldigt fort mellan att de gjorde slut och att vi började med varandra.
Så vad säger ni? Borde jag skita i henne för all framtid? Eller ligger det kanske något i att det kan ha gått för fort?
Jag är helt sjukt såld på henne och jag vet att hon gillar mig jävligt mycket.
Gjorde jag rätt som "gjorde slut" och/eller borde jag eventuellt hålla dörren uppe tills hon "vet" vad hon vill och om hon då vill vara med mig igen?
EDIT: Jag fyller 22 till sommaren och hon fyller 18 om en månad, om det nu är relevant.
Jag gjorde slut med min tjej i slutet av november och började nästan med en gång gilla min tjejkompis (som jag känt i lite mer än två år) som ganska nyligen hade blivit dumpad av sin kille.
(Kanske värt att notera är att de gjorde slut första gången runt julas förrförra året (2007) och det har gått fram och tillbaka sen dess fram till nu då)
Nåja. Har troligen varit småkär i henne hela tiden men förträngt det. Vi har i alla fall alltid tyckt om varandra jättemycket.
Hur jag vet att hon alltid tyckt om mig är irrelevant och jag ber er bara anta att jag vet vad jag pratar om
Sagt och gjort, vi började umgås - mycket. Snart började vi kyssas och hon sov över ibland. Någon gång i mitten av december var vi väl lite halvt ihop, men ganska snart började hennes ex höra av sig igen. Jag som visste att det egentligen gått alldeles för fort (mest för henne) tyckte ju att det kändes olustigt då jag förstod att hon skulle börja tvivla - vilket hon alltså gjorde.
Nu gjorde jag misstag nummer ett
Sa till henne att vi inte borde ses på ett tag, så hon skulle få tänka. Men det gick inte. Nästa dag behövde hon åka till akuten och eftersom jag är så rädd om henne (och kär i henne - hade dock gjort det ändå) körde jag dit henne och sen började vi umgås igen. Hon efter några dagar att hon ville försöka med mig ändå eftersom hon tycker om mig så mycket, vilket jag vet stämmer. Vet dock också att hon fortfarande har vissa känslor för sitt ex (de hade ett långt och väldigt seriöst förhållande). Men vi fortsatte igen, dock med viss skepsis från min sida.
Misstag nummer två
Efter att hon varit i en annan stad och hälsat på sin pappa så ville hennes ex träffas en stund på centralen för att "hon var den enda han kunde prata med" om någon kris i sitt liv. Vad som sades vet jag inte, kände inte för att fråga, men jag förstår ju att han också pratade om att han ville ha tillbaka henne. Nu kom tvivlet igen och jag sa att jaja, då ses vi inte på ett tag igen så du får tänka vidare.
Det gick halvdant (åt helvete) och vi fortsatte umgås, jag var ännu mer skeptisk, men är så svag för henne och hon när började försöka kyssa mig igen så tog det inte många försök förrän jag inte kunde hålla tillbaka.
Efter någon vecka sa hon att hon var säker på att hon ville vara med mig. Jag blev glad, men köpte det inte riktigt. Dock så verkade vårt förhållande bli lite mer seriöst och vi strulade lite "hårdare" (dock inget samlag) och hade roligare osv. Vi hade det riktigt bra och det tycker hon också.
Misstag nummer tre
Min skepsis till att hon var säker på att hon ville vara med mig visade sig vara befogad. Hennes ex jobbade bredvid hennes skola och ville ses över lunchen, dumsnäll och fortfarande svag för honom som hon är tyckte hon att det var okej.
Hon fick ett brev på flera sidor (om hur han älskar henne osv. antar jag) av honom så nu kom tvivlet igen. Denna gången var jag dock mer beredd och kände lite att jag inte orkade mer - det var skitsamma.
Så denna gången ville jag verkligen komma bort från henne. Jag sa det och vi har inte synts på över en vecka, bortsett från en liten stund i onsdagskväll då vi pratade om det. Hon försökte kyssa mig då också, men nej, det fick vara tyckte jag.
Nu har hon umgåtts med sitt ex över helgen och de har tydligen kyssts, dock inget mer. Jag litar på henne, men det känns inte egalt för det. Och eftersom jag inte tänker sitta och vänta på henne när de håller på sådär så sa jag till henne idag att jag numera ser mig som 100% singel och inte känner några som helst förpliktelser mot henne.
Jag tänker inte jaga henne längre helt enkelt och vill jag leka med andra tjejer så kommer jag göra det (det vill jag dock inte så det kommer inte att hända).
Men...
Eftersom vi aldrig riktigt var ihop och allt gick så fort så känner jag dock att vi som par inte nödvändigtvis är körda för all framtid. Vi har inte riktigt fått försöka.
Jag vet att hon är kär i mig och gillar mig jättemycket och jag känner detsamma för henne.
Det gick ju väldigt fort mellan att de gjorde slut och att vi började med varandra.
Så vad säger ni? Borde jag skita i henne för all framtid? Eller ligger det kanske något i att det kan ha gått för fort?
Jag är helt sjukt såld på henne och jag vet att hon gillar mig jävligt mycket.
Gjorde jag rätt som "gjorde slut" och/eller borde jag eventuellt hålla dörren uppe tills hon "vet" vad hon vill och om hon då vill vara med mig igen?
EDIT: Jag fyller 22 till sommaren och hon fyller 18 om en månad, om det nu är relevant.
__________________
Senast redigerad av olmanriver 2009-01-19 kl. 01:09.
Senast redigerad av olmanriver 2009-01-19 kl. 01:09.
