Den stora tråden för råd gällande relationer, intresse, flirt m.m.

Jag fattar hur du tänker och jag tror att det kommer att hjälpa dig på 2 sätt, det första är att hon kanske fattar hur mycket hon älskar dig egentligen och kommer tillbaka till dig som du vill. Det andra altenativet är att hon kanske inte får känslor för dig igen ändå och då har både du och hon lättare att glömma varandra.

Orka felcitera. "No woman, no cry" är riktat till kvinnan i texten, d.v.s. det som menas är "No woman, don't cry...".

Gå och läs texten om du inte tror mig.

Förstår hur du tänker och förstår att du älskar henne väldigt mycket... Personligen tycker jag att du borde låta det vara. Om man gör slut med någon för att man inte är kär, men säger att man fortfarande älskar dem, är man bara hopplöst tonårsförvirrad. Ja gissar att hon var rätt svår att handskas med annars också?

Men om du vill ha henne tillbaka, så jo hon kommer nästan säkert att kontakta dig igen om du bara bryter kontakten och ger henne lite mer utrymme än hon egentligen vill ha.

Min mormor sa några visdomsord när jag var liten. Jag förstod dem inte då, men det är lättare nu. De var på finska, men går ungefär så här: "Kärlek är som bussar, man kan antingen springa efter dem eller låta bli och vänta på nästa."

Jag var själv i en liknande situation... Flickan gjorde slut, jag mådde skit. Vi hade kontakt, men bara kompisar. Det tog ont. Efter typ en månad bröt jag kontakten, efter några dagar knackade hon på dörren och därefter följde timmar av nära fysisk samvaro, men hon ville inte bli tillsammans igen. Sen var det lite till och från, hon låg med andra etc. och anklagade sedan mig för att inte bry mig om henne när jag sade att jag inte är med på det. Efter några veckor av det gjorde hon det klart att hon anser att jag är orsaken till hennes depression(som jag försökte hjälpa henne ur i 15 månaders tid). Det var då jag kom att tänka på de orden mormor sade och sällan har någon kunnat hjälpa mig lika effektivt .

Men jag har också skitkasst omdöme när det gäller kvinnor, så det kanske är fel att jämföra min situation med din.

Lycka till, men tänk på orden . Springa efter eller vänta på nästa?

Har gått och blivit intresserad av en kompis. Vi har vart vänner i 2 år ungefär och bekanta långt innan det. Vi har väll alltid varit lite mer än vänner för båda tycker om varandra. Nu när jag blivit intresserad och lite mer "på" och flörtig så känns det ganska drygt när man kanske inte får det svar man hoppats på. Detta resulterar ofta i att saker som hon skriver och säger tar jag fel och jag blir sur för hon kanske inte tar det som seriösa flörtar från min sida utan bara lite komplimanger som vi alltid haft mellan oss.
Har lite dåligt senaste veckorna och känner att detta får bära eller brista. Funderar på om jag ska fråga rätt ut vad hon egentligen känner? Vet att det kan riskera våran kompisrealation men det är faktiskt inget jag bryr mig om just nu. Får jag bekräftat att hon bara vill va kompis så kan jag koppla bort henne och sluta ha kontakten ett bra tagtag för då vet jag att mina känslor försvinner och jag slipper må som jag gör. Nån som har nån erfarenhet av sånt här?

Har varit parten i en vänskap som inte hade den formen av känslor när den andra hade det. Det blev svårt för mig att hantera, då hennes storebror och jag var och är vänner. Jag var mycket yngre då och i dagens läge hade jag antagligen låtit mig sugas in i det.
Annars har jag ingen erfarenhet, men alltså, bli inte sur vad som än händer. Hur du ska ta dig vidare i den situationen vet jag inte, men du måste väl få budskapet in i skallen på henne. Hur fysiska är ni?

Vi är inte nåt fysiska... sitter och kollar film som vanligt även ifall jag alltid velat mysa, har dock inte tagit nåt initiativ. Hon har tom sovit hos mig i samma säng ett par gånger utan vi har gjort nåt. När jag har haft hemma andra tjejer har det inte vart någrea problem med film sen mysa i soffan - sängen och sen sex osv... men nu är det skitsvårt bara för det är hon. Grejjen är att hon inte haft nån riktig kille nån gång... och vad jag vet träffar hon inga andra heller. Men måste som sagt få in det i skallen på henne på nåt sätt. Vill inte säga det rakt ut för vad ska hon svara på det? får inte bli nåt ultimatum. Bjudit ut henne på en middag nu men det kan hon lika gärna ta som en middag med en polare även ifall vi inte brukar äta middag ute ihop. Bästa hade vart om man blev fulla ihop då löser sig allt själv.... sen när vi väl blitt fysiska en gång så är förhoppningsvis det lättare nästa gång.

Tack som fan!

Ni verkar fatta hur jag tycker o tänker iaf.
Och du har så rätt om att hon var svår att handskas med. T ex så när hon va ute med sina kompisar så blev jag lite sur o sa att jag trodde vi skulle vara, då va det helt fel. Så nästa gång så sa jag ingenting, då va det oxå fel för då kände hon att jag ville det så då kumde hon inte ha kul.

Det bästa för mig är väl att bryta kontakten. Jag vet inte om hon skulle ta mig tillbaka, även om hon ville. Hon är för feg för det, fåfäng/stolt eller vad man ska kalla det.

Nu har jag iaf brutit kontakten med henne och det känns skit. Men det var ju väntat. Får hoppas på att det bästa inträffar, även om det innebär att vi inte blir tillsammans igen. Känner mig jäkligt ensam nu,

Hoppas hon inte är skåplebb. Men nästa gång, ta initiativ och mys, för fan . Det gör ju kompisar också, så det är inte så farligt. Om ni sover i samma säng, så ligg nära henne. Kramas. Det låter lite konstigt, jag är nämligen oftast rätt fysisk med mina tjejkompisar. Mycket kramar, och så. Men skynda långsamt. Var tålmodig, och om hon inte reagerar på det sätt du vill så få inte panik och visa inte att du blir besviken. Och kom ihåg att ge henne utrymme(inte det lättaste när man är kär, jag vet). Okej?

Haha, jo, hon låter lite som min erfarenhet. Drar massor av slutsatser baserat på inget, såsom ditt exempel att du inte klagade när hon gick ut och hon reagerade som hon gjorde.

Jo, stolthet kan vara farligt. Det var min erfarenhet också. Skitjobbigt.

Det är så jävla tungt att göra, när man verkligen älskar personen. Men det blir lättare, tro mig. Det är starkt av dig.
Har du nån kompis som skulle förstå? Ja, närmast en tjejkompis då. Kan vara komplicerat att tala rakt ut om sådant med killar...

Och som sagt, det kommer flera .

Det är ju oxå ett problem, vi var tillsammans i 2.5 år och under den tiden så träffades vi ganska mycket så jag har tappat kontakten med mina gamla kompisar. Jag måste väl bara ta kontakt med dem igen.

Igår så skickade hon flera sms till mig som jag inte svara på. Till slut ringde hon och då tänkte jag att jag måste svara. Hon grät och sa att hon ville bara höra min röst, att hon saknade mig så mkt, mm. Jag sa till henne att tills hon har kommit på hur hon vill göra med oss ville jag inte att hon skulle kontakta mig. Och när hon hade kommit på det så skulle hon höra av sig. Jag sa även att om vi skulle försöka igen så skulle vi ta det långsamt. Jag sa oxå att jag ville inte behöva göra såhär men jag måste, för bådas skull.

Jag vill inte

Jo, det blir ju lätt så. Jag har gjort samma misstag.

Det var jävligt starkt av dig . Du är en snäll person, men med ryggrad. Hon borde vara glad över att ha dig...

Som sagt, det var starkt. Det blir bra, ska du se.

Nej det är hon inte, isf skulle jag bli shockad!
Men det är precis som du skriver, jag vet det egentligen så väl själv men kan inte tänka klart när det är känslor inblandat. Är ju inte kär men har känslor.

Grejjen är att man blir besviken... Har försökt intala mig och bara va positiv och ge komplimanger och får jag kanske inte lika starkt gensvar tillbaka så ska jag strunta i det och fortsätta va gullig. Dock har jag ett par gånger inte kunnat dölja min besvikelse... utan skickat ett tjurigt sms... vilket jag brukar ångra nån dag efter när man fått nån förklaring... Man är upprymd och just då känns det helrätt det man skriver.

Dessutom är hon ganska svårförstådd och beter sig klantig ibland, glömmer av saker och glömmer svara m.m. Och själv är jag mästare på och misstolka.
det skummaste av allt är att det nästan alltid är hon som frågar mig om vi ska hitta på nåt men sen kan hon aldrig ändå. Senast fråga hon om vi skulle äta lunch sen när jag kom dit hade hon inte orkar vänta för jag var lite sen, så det var bara och traska hem. Sen fråga hon på natten om hon kunde komma och sova hos mig för hon var ute och festa. Låg vaken ganska länge mn hon kom aldrig för hon hade blitt full och deckat. Sådana saker gör en ledsen.