Den stora tråden för råd gällande relationer, intresse, flirt m.m.

fråga inte något sådant! det är bäst att låta tiden avgöra detta. är det "meningen" att ni ska vara tillsammans kommer ni bli det utan att anstränga er, rinner det ut i sanden är det antagligen bäst så.
kilar ni stadigt en längre period utan att utbyta kroppsvätskor med andra har ni en relation. om du är nöjd med det ni har nu behövs kanske inte något namn på "vad" det är.

Hur lägger jag fram det här utan att låta som en bitch...

Min sambo är alltid förkyld/har krämpor och jag är så less på det! Ingenting här hemma blir gjort om inte jag gör det för han blir så ynklig när han är förkyld. Det enda han har ork till är att jobba och spela dataspel (och puben). Det är ett evigt snörvlande, harklande, rosslande, nässprayer och näsdukar...

Jag har ett jobb som gör att jag ofta måste jobba över och ta med mig jobbet hem om kvällarna samt på helgerna. Idag lördag gick jag till jobbet efter att ha arbetat hela veckan och när jag kommer hem så är den första frågan jag får vad det blir för mat och att han är hungrig för att jag har glömt köpa bröd så han kunde inte göra mackor... Vi har en matbutik 50m från oss, men han var för dålig för att gå ut enligt honom själv. Han har dessutom varit upptagen vid datorn från kl 8 till 23 utan att göra något annat än toapauser.

Jag känner att det inte finns något utrymme för mig i vårt förhållande. Om jag behöver berätta om min dag eller behöver hjälp med någonting så finns han inte där. Hans fokus är "att bli frisk" och därför kan han inte anstränga sig och han "skiter fullständigt i mina problem så länge han inte är frisk". Men han blir ju aldrig frisk...

Förutom hans ständiga förkylningar så har jag märkt att mina egna krämpor ofta "smittar" honom. Exempel: Jag hade efter ett stenhårt PT-pass en fruktansvärd träningsvärk i två dagar efter som jag skrattade och ojade mig om när jag skulle resa/sätta mig. Plötsligt har han träningsvärk i sina lår, utan någon form av ansträngning.. Även han tyckte att det var märkligt.

Kommer jag hem från jobbet på kvällen med huvudvärk så dröjer det inte mer än 10 minuter innan han måste lägga sig ner och ta igen sig för han har sån huvudvärk...

Jag har försökt säga till honom att jag tror att detta är ett invant beteende alternativt allergier men inte en förkylning. Men han blir så fruktansvärt arg då, för jag borde ju höra att han är täppt och snörvlig. Men han vägrar gå till doktorn för att göra en eventuell allergiutredning eller liknande...

Vet inte vad jag ska göra riktigt, jag är less på att hela tiden har överseende och tycka synd om min partner. Jag ska hela tiden dalta, trösta och ta hand om. Jag har googlat, undersökt och försökt hitta lösningar på alla krämpor han har. Jag har spenderat så mycket pengar på receptfria mediciner och naturläkemedel osv för att det varit synd om honom men ingenting hjälper. Hur får jag honom att uppsöka en doktor?!

Är i behov av akut råd. Förmodligen har jag redan lyckats förstöra allt men jag har inte gett upp hoppet helt än.

För att göra en lång historia kort.

Träffats några gånger utspritt på några veckor, allt går sakta men säkert framåt. Förra gången vi sågs är i princip vad som sker en kärleksförklaring till varandra, bör tilläggas att alkohol var inblandat (inga mängder) kyssar osv.

Några dagar senare ringer hon och meddelar att "inte redo för ett förhållande osv."

Bör tilläggas att vi inte haft sex än. Vet att det kan vara så att jag varit för lam på den biten, och därav blivit ointressant.

Jag trodde inte jag skulle bry mig om detta nämnvärt, men de senaste dagarna har varit tyngre än förväntat.

Spontant för mitt eget välmående är tanken: håll avstånd, ha kul, gå vidare. Men samtidigt vill jag inte hålla avstånd för vi har kul tillsammans och är från början bra vänner.

Men mitt hjärta vill något annat... Finns det någon chans att rädda det hela eller det kommer det bara leda till att hon tar avstånd? Kvinnor är ju lite speciella när det gäller att veta vad de egentligen vill.

Kan man skicka ett sms till utan att ha fått svar på det första som jag skrev i lördags, eller står det desperat i pannan på en då? Ska tilläggas att jag är väldigt intresserad av damen i fråga och det plågar mig som fan att inte ha fått svar.

Hejsan! Jag har hållt på med en tjej i typ 4 månader, i början var vi jättekära i varann men vi har börjat tappa känslorna för varann. Hur ska jag göra för att vi, eller ja framför allt hon, ska hitta tillbaks till hur vi kände tidigare?

Öppen för alla seriösa förslag! Nån som kanske till och med har vart med själv om samma bedrift?

Aj aj aj.... efter fyra månader? Då brukar man fortfarande vara nykär.
Man blir bara nykär en gång i ett förhållande oftast. Sen går man in i en fas där allt känns normalt.
Hur vet du att du håller på att tappa känslorna?

Har helt panik, en kille som jag träffat ett fåtal ggr men när vi ses är det massa kramar och blickar och det känns som att han är lite intresserad. Men så fort jag försöker inleda mejl eller chatt så känns det som att han har noll intresse. Det blir dubbla budskap och det är skitjobbigt
Hur ska jag gå vidare? Jag har verkligen aldrig känt såhär för en kille innan, brukar kunna glömma de killar jag förälskat mig i på två veckor ungefär, men detta är så fruktansvärt annorlunda. Och jag vågar inte skriva något om att träffas, för vi kommer ses igen även om det dröjer och det kan ju förstöra allt. Hjälp!

Ett tips tagghorn, förvänta dig inte för mycket innan det är något och ta det bara lugnt.
Skriv ett meddelande bara och kör på, om han säger nej så är det svaret, och om han säger ja så good for you! Nu kanske jag låter tråkig, men förvänta dig inte ett förhållande innan det verkar inom räckhåll. Ta det bara lugnt och var dig själv! Dessutom är du tjej och vill stöta på en kille, tror många killar faller som käglor när det händer.

Hör av dig bara! Det värsta som kan hända är ett nej!

Strunta i elektronisk kommunikation, det skapar ofta mer missförstånd än det löser problem. Använd det bara för att bestämma nästa träff eller skicka länkar(typ klubbar ni kan gå på osv).

hej flashbackare

Har träffat en tjej de senaste 2 månaderna och det har gått bra tycker jag överlag. Vi träffades och pratade och lite strul blev det här och där och jag måste medge att jag verkligen har känslor för henne. Det är alltid jag som tagit "stegen" och fått det hela att röra sig framåt mot ett förhållande men det ser jag inte som något negativt då det lett mot framsteg och hon tyckt det varit bra och velat samma sak. Efter ett tag så berättade jag för henne om hur jag kände och fick som respons att hon inte riktigt visste.. hon sa något i stil med att hon verkligen gillade mig men hon ändå inte riktigt ville. hon bablade även något om att hon hade för mycket (problem?) för tillfället och inte riktigt kunde fortsätta. Blev lite besviken så la ner kontakten lite.

hon började senare ta kontakten igen och ville träffas. när vi träffades så var det VÄLDIGT svårt att veta vad hon egentligen ville med det hela. om hon bara vill vara kompisar eller om hon vill ge det hela ett till försök. det verkade nog ändå luta mot att hon bara ville träffas för att prata som kompisar. min fråga är hur jag ska göra för att ta reda på om hon vill fortsätta att skapa ett "förhållande" igen eller om hon bara vill vara kompisar? vill verkligen det här eftersom jag gillar henne så sjukt mycket men vill inte att det ska bli repris på vad som hände sist när jag berättade för henne hur jag kände. har ni några tipps?

Har ni haft sex? Ifall ni har det så är det nog hon som måste ta initiativet eftersom du redan sagt att du har känslor för henne. Ifall ni mot förmodan inte haft sex försök styra upp det så fort som möjligt och gå tillbaka till tidigare statement. Lite svårt och avgöra hur ni träffats, i vilka sammanhang osv så kan inte riktigt dra slutsatsen.

Sitter i ungefär samma sits(nästan). Har träffat en tjej några gånger fikat osv. Har fått känslor för henne. Ska jag berätta det här nästa gång vi ses? Eller går jag för fort fram som i det här fallet? Mitt tips till Kryptisk är väl att fortsätta träffas som kompisar. Hon verkar ju gilla dig som du skrev tidigare hon behöver väl bara mer tid eller något..