Har ett litet problem, gällande ett par vänner.
Killen har jag känt sen början av högstadiet (dvs 5-6 år), vi kan kalla honom Stig. Tjejkompisen lärde jag känna genom Stig i våras, vi kan kalla henne Emma. Stig är 19 år gammal, Emma ett år yngre.
Stig började känna Emma för att Emma var hans(vår) kompis flickvän i ett år, som sen var otrogen mot henne, dumpade henne, och sen tog tillbaka henne, och fortsätte vara otrogen. Det är dock slut nu, Emma har en ny kille, mycket bättre kille (känner/kände hennes ex, hela kompisgänget har uteslutit honom av diverse andra anledningar), allt är frid och fröjd. Men till problemet.
Stig och Emma bråkar. Stig har det jävligt kaotiskt hemma, hans mor dricker minst fem kvällar i veckan (en gång slutade det med att hon i fyllan och villan började skälla ut mig efter noter att jag var arrogant, överfet, nonchalant, patetisk, och lite sånt, tydligen för att jag brukar hänga min jacka över en köksstol hemma hos dem, då vi brukar spendera ganska mycket tid i köket, och jag brukar ha cigaretterna i jackfickan), hans styvfar (han har aldrig ens träffat sin riktiga far) är sann helgalkis, så han bråkar mest hela tiden med föräldrarna.
Deras bråk började med att Emma började sitta och prata med föräldrarna mer och mer, även när Stig inte ville det, till slut gick det så långt att hon kom dit för att umgås med honom (Nej kära FB, inga samlag inblandade), men slutade med att hon drog med hans föräldrar på krogen, fast Stig inte ville följa med, så hon stack med dem och Stig blev kvar hemma. Stig är väldigt aggressiv av sig, och omogen, så han fick ett utbrott och slängde allsköns könsord och förbannelser på henne, och efter två timmars verbal pajkastning bröt han kontakten med henne, och hotar att släppa kontakten med vem som helst som ens pratar med henne.
Saken är den att jag, utöver detta beteende, gillar tjejen (som vän, ska tilläggas), och hon vill ofta hitta på saker med mig, men jag är nästan lite tveksam. Hon påstår att hon vill försöka hjälpa Stig med sin hemsituation, och säger att han bara gör det värre som alltid skriker och bråkar med sina föräldrar, vilket är ganska sant, när jag tänker efter, han kan inte föra en normal monolog med dem, så på ett sätt förstår jag henne, men är samtidigt kluven.
Jag har känt Stig i flera år, Emma har jag känt mindre än ett halvår, sviker jag Stig om jag fortsätter umgås med henne? Jag känner mig så jävla kluven, vill inte förlora någon av dem som vän.
Blev väldigt luddigt skrivet, var svårare än jag trodde att sammanfatta situationen i text. Väldigt tacksam för svar!
