Daddy O´

Där har vi en man som kunde vrida på orden. Han var redaktör för Svenska MAD 1960-75 och var även med att skapa tidningarna HJälp! och Plopp. Han hade ett radioprogram som hette Blå tummen där hans mer drastiska texter ledde till mindre folkstormar. Bl.a så dömdes han till dagsböter för att ha skymfat nattvarden (samma som Strindberg). Dessutom var han ett av "skäggen" som bör anses som det första riktiga svenska humorgängen.
Han skrev dessutom kopiöst. En liten bibliografi:
August Strindbergs Gula bok och andra märkliga tidsdokument
Blå tummen : prosapölsa i boktappning
Bryt samman, amigos!
Den förbannade fantasin
Den lille hjälp!aren : oumbärlig handbok för dösnackare, festtalare, rundtuggare, snabbhumorister, vitsmakare, lutsångare, militärer och skolungdom.
Det har jag aldrig sagt!
Drömmen om en blå Thunderbird eller De elva vanligaste historierna om A och O
Fantasi funkar
Konfliktinstitutet
Lasse O' och polarna
Magiska berättelser (illustrerad av Joakim Pirinen)
Min pianist är sjuk
O'städat
Paddys memoarer
Rädd att landa
Simma långsamt Paddy!
Sock it to me, Daddy O'!
Så du pratar, Paddy!
Tarzan super, säger aporna
Våra dumma vänner i naturen
Lägg till ett gäng madpockets och det faktum att han var den som introducerade Woody Allen som författare på svenska så har man en intressant gärning.
Hans texter (när dom är bäst) är uppvisningar i surrealism och nära på dadaism. Det absurda och ologiska är kungar i O´land. Exempel:
- Kan ni lägga på mer senap?
- Inte nu. Men kom tillbaka om en timme.
- Jag undrar: varför är senapen blå?
- Ja, det är för att jag har mina solglasögon på mig.
- Är korven varm?
- Tja, inte är den varm inte.
Eller den här rätt spännande läsövningen:
vilket var mycket egendomligt eftersom vi båda befann oss i rummet
var mörkt
utanför också fast vi säg ändu att allt inte stod rätt
till höger om buskaget stod en
man
kunde se honom tyligt
var att han väntade på
någon
förklaring till
att han stod där
Ibland var han inne på Fakirens gamla territorium:
Redan de gamla rumänerna kände till konsten att ha hund. Från den gamla
urhunden (vov-vov vulgaris) har en mängd korsningar gjorts under årens
lopp, men alla har inte blivit så roliga. En som man emellertid
fortfarande, efter alla dessa år, kan skratta åt är taxen.
Man hittar en hel del Beckett hos honom men även spår av Vian och Queneau. Galago gav 2002 ut en samling med namnet Daddy O' som är en bra ingång till en av de mer egensinniga svenska författare vi haft.