eran alldeles egna livsfilosofi!

jag är intresserad av vad andra har för livsfilosofi. kan vad kul att få reda på vad människor lever efter och kanske för.
Själv är gillar jag att tro att andra egentligen vill väl, och är hjälpsamma, även om det är dåliga dagar ibland. kanske lite naivt, menmen det hjälper mig att hålla uppe humöret. jag vill gärna leva efter att man ska satsa 100% på allt man gillar, speciellt i kärlek. även om det nästan alltid går åt helvete. vad är eran filosofi?

Min livsfilosofi är att uppnå ett godtagbart resultat med minsta möjliga ansträngning.
Jag nöjer mig alltid med det näst bästa, då det bästa brukar kräva väldigt mycket mer arbete, och jag är en lat jävel.

Människan är lat och vill alltid välja det enklaste vägarna, men dessvärre måste man hålla en balans och vid vissa tidpunkter jobba väldigt hårt detta för att säkerställa sin livskvalitet på längre sikt ...

JAg är själv lite som Dan-Banan, att jag får strida lite med mig själv för att få något gjort, fast jag har lite högre ambitionsnivåer ...

Tja...

Människan är 100% ego, dvs alla gör enbart saker för sin egen skull. Vi kan göra andra tjänster, göra andra glada, ge pengar åt välgörenhet whatever, men vi gör allting för att må bättre själva, dvs för vår egen skull.
Mao gör vi allt för att själva må bra, även om detta nås genom att andra mår bra.
Vi har ingen fri vilja eftersom vi inte kan välja vad vi vill vilja. Vi gör det vi vill, men väljer inte vad vi vill. Det styrs helt av känslor aka instinkt.

Det finns heller ingen mening i livet, vi lever och that's it. Ska man nu vara tvungen att ha en mening kan man se det som så att; Meningen med livet är att leva.

En dag dör man och där tar det slut, och du kommer inte kunna reflektera över ditt liv eller död när du är död, det är som sagt slut där. Finito. Du kommer alltså inte kunna reflektera över att det är slut heller, eftersom 'du' inte längre existerar. Den elektrokemiska process vi kallar "medvetande" upphör, och därmed vår förmåga att tänka, vara, eller vad man vill kalla det.

Angående kärlek, eftersom TS tar upp det kan jag lika gärna gå in lite extra på det. Kärlek ses som en drog, det gäller även hunger(mat). Hunger(mat) -> saknad(kärlek)/abstinens(texheroin), Mätt -> tillfredställd (hittade inget bättre sätta tt fomulera mig.)
Mao är kärlek, precis som allt annat vi vill åt, en känsla som ger oss (vissa) tillfredställelse.

Egentligen är ju abstinens en annan form av saknad, eller snarare saknad för något annat är en drog. Men båda är saknad av ett rus, ett välbefinnande, endorfiner. En drog är, precis som kärlek etc, bara ett sätt för oss att komma åt det där trevliga endorfiner som gör oss glada.
Det går ju egentligen se det som att endorfinet är drogen. Lite svårt att illegalisera (hur fan säger man?) lycka dock.

That's it, i think.

Jag är objektivist. Google it

Jag tror att allt händer av en orsak!

Är mer eller mindre objektivist.

Jag tror att det finns en orsak till att allt händer.

Låter som något taget ur Matrix .

Min egna filosofi baseras på vad jag tror är den skönaste känslan som finns. Kännslan av att inte bry sig. När man inte bryr sig försvinner all oro, ångest och hat. Det är som ett universal ellexir.

Men samtidigt så lär livet gå rätt dåligt om man inte bryr sig om skolan, jobb och liknande. Så man bör anstränga sig endå.

Sammanfattat: "Gör ditt bästa utan att bry dig om resultatet". Kan man följa det så tror jag att man blir lycklig.

"Det blir aldrig som man tänkt sig"

Visst blir det ibland precis som man tänkt sig, men i merparten av fallen så får man sig en liten/stor överraskning både på gott och ont.

gillar din filosofi. sen finns det ju andra sköna prylar att leva för; multipla orgasmer,klarblå himmel,sitt nyfödda barn o mycket mera

Saknar man händer har det ofta en orsak.

De som saknar händer blir dessutom mindre petiga...