Citat:
En sak jag inte begriper är varför så många vill lasta Malmö stads politiker för att "det kommer för många invandrare till Malmö". Det kom många invandrare till Malmö en gång i tiden, precis som det gjorde till andra industristäder i Sverige. Först kom det folk för att arbeta, senare hamnade många invandrare i de tomma lägenheterna som fanns när människor flyttade från städerna där industrin avvecklades. I dagens läge flyttar invandrarna dit det bor landsmän. Vad ska politikerna lokalt göra åt detta, tycker folk?
Det finns ju inte direkt heller något incitament för kommuner med mindre andel invandrad befolkning att försöka locka till sig fler. De som blir "fördelade" till mindre invandringstäta kommuner kommer ju i stor utsträckning ändå förr eller senare att söka sig till en kommun där det bor fler landsmän.
Jag bor för tillfället i Malmö och tillhör de pragmatiska realisterna. Jag förstår att många lockas av det livliga stadslivet, det geografiska läget och bitvis av nytänket som finns här. Dock inser jag att läget är jättesvårt.
Den främsta skillnaden mellan Stormalmö och Storstockholm samt Storgöteborg är att i Stormalmö är det i princip bara Malmö kommun som är urban till sin utformning. Kommunerna som omgärdar Stockholm och Göteborg är mer av förortskaraktär, och är ofta mångkulturella(om än hårt segregerade mellan "vita" villaområden och invandrartäta hyresrättsområden). Kommunerna som ligger runt Malmö (möjligen med undantag för Burlöv och de egna städerna Lund och Trelleborg) är i princip monokulturella samhällen, som nästan är att betrakta som byar. Där finns som regel mycket få hyresrätter och hade det funnits det så upplevs nog samhällena av många från tättbefolklade mellanösternländer ändå som alltför tysta och lugna. Kvar blir Malmö kommun som i denna del av landet får ta nästan allt.
Det finns ju inte direkt heller något incitament för kommuner med mindre andel invandrad befolkning att försöka locka till sig fler. De som blir "fördelade" till mindre invandringstäta kommuner kommer ju i stor utsträckning ändå förr eller senare att söka sig till en kommun där det bor fler landsmän.
Jag bor för tillfället i Malmö och tillhör de pragmatiska realisterna. Jag förstår att många lockas av det livliga stadslivet, det geografiska läget och bitvis av nytänket som finns här. Dock inser jag att läget är jättesvårt.
Den främsta skillnaden mellan Stormalmö och Storstockholm samt Storgöteborg är att i Stormalmö är det i princip bara Malmö kommun som är urban till sin utformning. Kommunerna som omgärdar Stockholm och Göteborg är mer av förortskaraktär, och är ofta mångkulturella(om än hårt segregerade mellan "vita" villaområden och invandrartäta hyresrättsområden). Kommunerna som ligger runt Malmö (möjligen med undantag för Burlöv och de egna städerna Lund och Trelleborg) är i princip monokulturella samhällen, som nästan är att betrakta som byar. Där finns som regel mycket få hyresrätter och hade det funnits det så upplevs nog samhällena av många från tättbefolklade mellanösternländer ändå som alltför tysta och lugna. Kvar blir Malmö kommun som i denna del av landet får ta nästan allt.
Jag delar din beskrivning, och det är väldigt många som inte känner till, eller tänker på hur det ser ut.
Förortskommunerna till Malmö har små tätorter på 10-20.000 inv och en massa stora villakvarter. Här finns Sveriges lägsta kommunalskatter. Vellinge och Kävlinge tävlar om att ha lägst men även Staffanstorp etc har låg skatt. Men i Vellinge och Kävlinge finns bara ett fåtal arbetstillfällen. Bor man i dessa kommuner så jobbar man nästan alltid i Malmö eller Lund.
Så Malmö bär ett tungt lass och det är som du skriver svårt att göra något åt. Det tar trots allt ganska lång tid att etablera sig och få en såpass stark ekonomi att man kan flytta ut till förorten.
Delar av Malmö blir gettofierat.
Malmö är den del av Sverige som närmast liknar USA med ett downtown (Möllan och Triangelen), ett uptown (V Hamnen) och ett suburbia.
Vilken sida av järnvägen man bor avgör.
