2007-09-13, 06:59
  #13
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Lemasive
Reklamen är ett direkt hån mot människor som tröstäter eller möjligtvis har några andra problem. Godis ska alltså vara botemedlet mot depression och olycka.

Haha, det där hade jag aldrig tänkt på.

Och ja, det är inte rutorna som gör dig glad, det är chokladkakorna!
Citera
2007-09-16, 01:32
  #14
Medlem
Efter grundlig forskning kring chokladsortiment är jag i valet och kvalet. Att välja choklad trodde jag skulle bli enkelt. Jag redogör här för några ställningstaganden chokladälskaren måste göra. Gemene man kanske bara konstaterar att choklad är gott och köper vilken choklad som helst?

God choklad består aldrig av 100 % kakao, hundraprocentiga avseende kakao säljs men sådan choklad är för besk i smaken för att kunna ätas ensamma. God choklad består alltså av en kakaoprocentsats allt från 30-70%. När beskheten inte utgör hela chokladen blir frågan vad resten av chokladen ska rymma.

Det är egentligen intetsägande att bara titulera choklad "choklad", men säger man chokladkonfektyr inbegriper man istället alla de ingredienser som choklad brukar samsas ihop med.

Själv så trodde jag att kola och nougat var choklad men dem är sockerprodukter, socker och möjlk är för övrigt de vanligaste sidokomponenterna i chokladvaror. Andra element som går i par med choklad är bland annat lakrits, nötter, matkryddor, frukter och sprit.

Storleken på chokladvaran spelar roll för aptit och mättnad men också för smaken. En stor chokladbit är svårare att sönderdela eller smälta i munnen än en mindre, i den processen sprids chokladens smak på ett behagligt sätt. Att tugga chokladbiten lurar en på smakupplevelsen därför att man förstör chokladbitens komposition och konstruktion så att chokladbitens livsmedel hamnar i oordning och disharmoni. Chokladvarans storlek varierar obegränsat allt från några gram till flera kilogram.

Man delar in godis i två kategorier, godis som bara innehåller socker och godis som också innehåller choklad. Med chokladen blir chokladgodis nyttigt, socker saknar näring i motsats till choklad, i vilken man kan räkna många nyttiga näringsämnen. Den vetskapen får mig nu att utesluta godis som domineras av socker.

Vad tycker du förutom choklad ska ingå i chokladgodis?
Citera
2007-09-16, 04:18
  #15
Medlem
Den enda chockladen som jag tycker om är Kexchocklad, Så måste jag käka en hel för att bli glad
Citera
2007-09-16, 04:20
  #16
Medlem
TheMPGs avatar
köp julkalendrar =)
Citera
2007-09-16, 14:57
  #17
Medlem
Tjohildas avatar
Visste ni att man på vissa mentalsjukhus i Mellan/Sydamerika ger patienterna högprocentig choklad för att lugna dem?

F ö, om man blir glad av choklad beror det nog på vad som hänt. Om jag är riktigt stressad av nåt (inget allvarligt utan typ flytt eller nytt jobb) har det hänt att jag levt på toblerone, coca-cola, tobak och diverse piller några dagar. Så själv måste jag nog säga: En toblerone i mellanstorlek. Jag tycker dessutom det är avstressande att tugga på de där små knäckbitarna i...
Citera
2007-09-16, 15:26
  #18
Medlem
kultingens avatar
Jobbar med att tillverka choklad så jag skulle nog kunna hoppa på någon som ska göra mig glad med choklad efter ett fräscht 12-timmarspass...
Citera
2007-09-17, 02:33
  #19
Medlem
En chokladtillverkare skulle kanske räta ut massor av frågetecken kring den skiftande vokabulären för chokladgodis. Jag blir begreppsförvirrad och det hjälper inte att jämföra olika språk med varandra. Chokladkonfektyren har samma namn på flera språk.

Jag har utifrån hur de används svårt att skilja engelskans "chocolate tablet" eller "chocolate bar". Likaså franskans chokladrelaterade ord bonbons, moulages, bouchées, rochers, billes, pastille, praline, caramel, biscuit och neapolitain. Någon hemsida eller bok som bringar ordning i ordkaoset.

Vad kan de uppräknade namnen heta på svenska? Matspråket är ju franskan, är franskan godisspråket också? Jag är intresserad av chokladgodisets variationsrikedom finns det någon klassifikation för det? Jag vet att det finns chokladdirektiv från EU men de är mer för chokladtillverkare än för chokladkonsumenter.
Citera
2007-09-17, 02:50
  #20
Medlem
Chocolato-holic, anyone?
Citera
2007-09-17, 04:39
  #21
Medlem
Squalos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Seuils
En chokladtillverkare skulle kanske räta ut massor av frågetecken kring den skiftande vokabulären för chokladgodis. Jag blir begreppsförvirrad och det hjälper inte att jämföra olika språk med varandra. Chokladkonfektyren har samma namn på flera språk.

Jag har utifrån hur de används svårt att skilja engelskans "chocolate tablet" eller "chocolate bar". Likaså franskans chokladrelaterade ord bonbons, moulages, bouchées, rochers, billes, pastille, praline, caramel, biscuit och neapolitain. Någon hemsida eller bok som bringar ordning i ordkaoset.

Vad kan de uppräknade namnen heta på svenska? Matspråket är ju franskan, är franskan godisspråket också? Jag är intresserad av chokladgodisets variationsrikedom finns det någon klassifikation för det? Jag vet att det finns chokladdirektiv från EU men de är mer för chokladtillverkare än för chokladkonsumenter.
Det här ska vi nog bena upp lite...

1. Du verkar mycket förvirrad. Du har snårat in dig ordentligt.

2. En aggressiv chokladälskare hade spöat dig hårt för att du kallar choklad för godis. Det gör inte för sig, och torde vara en hädelse lika grov som att kalla vin för saft.

3. Franska.

Bonbon är franska för godis, jag brukar översätta bonbons med karameller. Geleodis är inte så vanlig i frankrike som här, där godis oftare är hårt än vad som är vanligt i Sverige. Därav vad många skulle uppfatta som en felaktig översättning, men det är även vad som står i mitt lexicon.

Gelegodis kallas Bonbons gélifiés. Det finns många typer, vilka kallas:

Bonbons dragéifiés - dragéer.
Bonbons réglissés - Lakrits.
Bonbons gélatinés - skumbananer, marsmallows; dvs. mjuka gelegodis.
Gomme ā mâcher - tuggummi.
Sucettes - klubbor.
Bonbons caramélisés - karamell, vad man får när man hettar upp socker. Tänk Werther's Original, både dom hårda och dom mjuka.

moulage refererar till något gjutet. En chokladkaka är ju gjuten.

bouchée är tugga. boucherie är slakteri.

rochers refererar till klippa, sten, eller något liknande. Eventuellt något man kallar ett hårt godis. Almond roca (efter roca=) är kola med mandel och choklad.

billes - kulor, även detta lär avse en form, alltså runt godis.

pastille - den formen förstår väl även du. Samma form som "smarties". Och smarties är en typ av dragé. Det är alltså en form som avses.

praline, det här tror man är lätt, men inte så lätt... Pralinen uppfanns i Frankrike av Praslins kock, Clément Lassagne; sägs det. Pralin är mandel, som täcks med karamelliserat socker, och sedan krossats. Namnet kan avse både krossen och det okrossade. Detta är banligt i fyllning av diverse bakverk, och har då givit namn till det vi normalt kallar praliner, vilket är choklad med någon fyllning, främst nötbaserad. Så det är som nougat. Brittle är vad man på engelska kallar nötterna i karamell.

caramel, avser karamelliseringen av socker, som uppstår när man värmer socker till 170 grader. Detta kan man suga på, eller så gör man Brittle, pralin eller nougat, etc.

Man menar ofta också den mjuka kola med karamellsmak, alltså dom där mjuka Werther's Original. Det är ju kola (Toffee).

I Sverige är gelegodis populärt, så vi har många namn för olika sorter som är ganska lika för den utomstående. I Frankrike är hårt godis vanligt, vilket ger fler ord för det, och i England är kola, fudge, butterscotch, taffy ("fruktkola"), etc. vanligare...

Som du ser har det mesta mycket lite med choklad att göra.

4. Choklad.

Choklad har en mycket kort historia. Kakao har odlats i 3000 år i Sydamerika och Mexico, vilket man gjorde dricka på.

Man separerar bönorna från frökapslarna, låter dom fermentera, och sedan torkas. Därefter rensar man bort skräp, rostar bönorna, och avlägsnar deras skal.

Sen maler man det som återstår, och får vad man kallar chocolate liquor, cocoa liquor eller cocoa mass. Denna massa består av ungefär lika delar kakaosmör (theobroma olja) och kakaomassa (cocoa solids), som speareras genom t.ex. Broma-processen eller den holländska processen.

Dessa blandas i olika förhållanden för att få olika sorters choklad. Med mjölk för att göra mjölkchoklad, eller utan.

EU har sagt att choklad är den produkt som består huvudsakligen av kakaosmör och kakaomassa, minst 35 % totalt, varav minst 18% kakaosmör och minst 14% kakaomassa. Max 5% tillsatt vegetabiliskt fett.

I USA har FDA regler för vad som får klassas som choklad, bl.a. får den inte innehålla andra fetter än kakaosmör (alltså inte andra, billigare, vegetabiliska oljor), får inte innehålla artificiella sötningsmedel, etc.

Det som anges som % på förpackningen är kakaomassa och kakaosmör tillsammans. Utöver det innehåller chokladen ofta stora mängder socker och mjölk. Billigare, mer godis-aktig har högre andel socker.

En bra mjölkchoklad innehåler ca 45% kakao och 20% mjölk. Det ger utrymme för max 35% socker. Billigare choklad innehåller nog runt 50% socker, eller mer.

Mjölkchoklad innehåller ofta lägre än 35% kakao, och är då enligt EUs regler inte Choklad. Enligt regler i Sverige ska mjölkchoklad innehålla minst 30% kakao, vilket många tillverkare lägger sig på. T.ex. Marabou.
Citera
2007-09-17, 12:12
  #22
Medlem
Helst inga eftersom jag avskyr choklad.
Citera
2008-08-08, 15:03
  #23
Medlem
Mitt vetenskapshistoriska intresse har givit utdelning. Av en slump så lyckades jag hitta bakgrunden till begreppet lördagsgodis. Det härrör från den kända svenska undersökningen från mitten av 1950-talet utförd på mentalsjukhuset Vipeholm.

Godis på lördagar sanktionerades alltså av vetenskapssamfundet när man utifrån undersökningen kunde dra slutsatsen att det inte var mängden sötsaker som orsakade karies utan det var antalet tillfällen som man åt sötsaker som ökade risken för karies. Så om man begränsade godisätandet till en gång i veckan skulle tandhälsan förbättras bland folk. Vid denna tid på 1950-talet hade hela befolkningen hål i tänderna, flera eller ett.

Lördagsgodis svarar alltså på frågan hur ofta bör man äta sötsaker. Konsumtionsstatistik kan svara på frågan vilken sötsak som är populärast och därför kanske att föredra. Jag har läst att Cloettas kexchoklad är den populäraste chokladbiten i Sverige. Denna choklad kostar inte mycket.

Mitt sökande efter de perfekta villkoren för sötsaksätande har slutat med positivt resultat.

Ett annat knep är också att äta sötsaker på andra sanktionerade datum som våffeldagen, fettisdag, lucia och jul etc.
Citera
2009-04-25, 20:18
  #24
Bannlyst
En chokladkaka gör mig glad
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in