Köper ingen CD-Skivor längre?!

Nu kanske jag hamnar lite utanför ämnet, men...

För mig finns det fyra parametrar som gör att jag gillar en speciell artist eller låt (ej rangordnat):

1: Att låten har en bra melodi.
2: Att låten har en text som berör. (Jag kan lyssna på en låt med en medelmåttig melodi men där texten får mig att känna igen mig).
3: Att låten har en bra teknisk produktion.
4: Att låten berör på något annat sätt som jag kan relatera till. (Det kan handla om en perfekt accordväxling, en textrad, någon enstaka perfekt placerad ton eller något annat som "väcker" mig).

Om jag återgår till TS trådstart så vill jag påpeka att för mig så gäller fortfarande CD-skivor i första hand. Jag vill äga den musik som jag uppskattar högst. Det finns artister som jag köper allt med när det kommer till skivor.

Skulle Kraftwerk, Miles Davis (han lever ju inte längre), Bohren & Club of Gore, Lustans Lakejer, The Beatles (knappast aktuella), Brian Eno (hans ambient-projekt) Mokira (Andreas Tilliander), Kent, Depeche Mode, Zbigniew Preisner släppa något nytt skulle jag köpa dessa CD-skivor direkt.

Idag verkar det som om man "snabbkonsumerar" musik. Man lyssnar på sina spellistor (i Spotify) och är nöjd med det. Det är egentligen inget i fel i det, men...

Jag minns när man man "följde" sina "idoler"... Man höll koll på de stora kvällstidningarna när det annonserades om att en ny skiva var "på gång" med artist X. Jag tillhörde de som besökte skivbutiken den dag som skivan skulle släppas. (Jag var även med i "slutskedet" när LP-skivor övergick till CD).

Det fanns en förväntan...

Å andra sidan så är "det här med idoler" idag stort sett överspelat... På gott och ont...

Jag kan ibland sakna den förväntan som fanns när en ny skiva ska släppas av en ut av ens idoler... Å andra sidan så lyssnar man mer på det som verkligen är bra. Man följer inte slaviskt en artist som man "normalt" gillar.

Yngre personer tenderar att lyssna på det som de finner är bra, inte bara på det som de lyssnat på tidigare.

Jag tenderar att köpa skivor av de artister som jag gillar och som jag vet tidigare har presterat något riktigt bra. Även om deras senaste release (skiv-släpp) var medioker så köper jag ändå deras senaste skiva. Detta är på "gott och ont"...

Idag köper jag ofta enskilda låtar på iTunes, alltså de låtar som jag finner är bra och värda de 9-12 kronor som Apple vill att jag ska betala.

Detta har lett till att jag ständigt hittar nya artister och nya låtar som jag aldrig skulle ha hittat annars.

Om en låt berör mig, (text, produktion- eller melodimässigt) så köper jag den idag, oavsett vilken artist det än är... Det skulle jag inte ha gjort för några år sedan (innan olaglig/laglig eller Spotify) innan de nya alternativen kom in i bilden.

Så...

Jag kan sakna tiden när ens idoler kom med en ny skiva, men å andra sidan tycker jag att det är sunt att dagens yngre (och äldre) köper den musik de gillar oavsett vem som gjort musiken.

Jag önskar att jag köpte skivor mer ofta, att ha musiken på Spotify känns inte lika äkta.

Håller med. Man har ju hellre typ 300 skivor i bokhyllan än 300 skivor på ett USB minne ju!!

Har vänner som tycker det är onödigt att köpa skivor nuförtiden men jag kan inte låta bli. Album som efter många lyssningar ses som ett mästerverk för mig måste jag köpa, stödja artisten för dess jobb och att ha musiken i fysisk form känns bättre.

För mig är det inte det fysiska formatet som är viktigt. Det handlar mer om en helhet. Allt omkring.

Visst kan man hitta mycket musik och vilken musik man vill på internet, men jag tycker det är kul att bläddra igenom skivhögar för att då och då se något som intresserar. Kanske ett album som brukar vara "dyrt" till billigt pris. Kanske ett album med en artist där jag inte ens visste att albumet existerade. Kanske ett album jag länge letat efter. Kanske ett album jag vet har stort samlarvärde. Kanske ett album...

Visst kan man beställa skivor över internet, men det är en speciell känsla att köpa en skiva. Jag är långt ifrån någon kapitalist som vill äga bara för att äga. Just att sponsra musik tycker jag däremot är annorlunda från att sponsra annat. Speciellt i privatägda skivbutiker där säljarna är mer än bara någon 19-åring som har svårt att få annat jobb. Folk som kanske spelar musik själva eller brinner för nya kunskaper och diskussioner. Folk som har anekdoter du i princip inte kan hitta någon annanstans. Att "råka" höra ägaren med någon "stammis" prata om en live-skiva du aldrig ens hört talas om. Att prata med ägaren som kan rekommendera något du faktiskt kommer gilla baserat på en kortare samtalsstund.

Att veta att alla andra kunder i butiken har samma intresse som du. Oavsett musikinriktning är det människor som tagit steget längre mot intresset än alla som bara spanar in Spotify eller youtube. Folk som tagit sig tid att lämna lägenheten och se vad för nyheter det finns eller om det kommit in något oväntat.

Jag gillar att sponsra band och artister jag gillar. Även om det är döda artister. Då är det deras legend man sponsrar. Skivförsäljning går inte att bara sudda bort ur det förflutna. Med sålda album kommer folk alltid genom topplistor, diverse TV-program eller diskussioner om liknande band alltid kunna återhitta banden/artister du tycker om eller en gång tyckt om.

Så länge någon gillar musik tycker jag den är värd att göras. Folk får lyssna på vad dom vill, men visst f*n vore det kul att en dag om många år gå förbi sitt barns rum och höra en låt man själv tycker om. Utan direkt influens ifrån dig. Eller hitta något album ur ens samling i barnets rum för att den lånat det för eget bruk medan du var på jobbet.

Jag vet inte hur länge skivbutiker kommer kunna leva kvar, varken kommersiella eller mindre privatägda, men jag tycker det är en sorglig dag för musiken då sista butiken stänger igen. Bland alla sex miljarder människor på jorden eller nio miljoner i Sverige finns det väl rum för både internet och enstaka skivbutiker?

Det är svårt att förklara utan att låta extremt gammalmodig eller som någon "internet-hatare". Jag är inget av dessa. Jag tycker bara den lokala skivbutiken står för något som varken internet eller något gigantiskt "köpa upp allt och göra det kommersiellt" al'a IKEA eller Google någonsin kommer att göra.

Att åka på turnéer är inte gratis. Inte heller att spela in musik på ett professionellt sätt. Ska allt sponsras 100 % av bakomliggande företag kommer live-scenen också ändras till något betydligt tråkigare än vad som existerat tills nu. Vem vill du helst träffa på en konsert. Någon själsfrände eller någon som fått gratis biljett av sin chef, men som knappt kan nämnas bandets största hit? Tror det kommer betydligt fler "gratis biljetter" mellan stora företag om andra än skivbolagen/artisterna själva kommer betala för turnén.

Själv så köper jag både CD & LP.
kommer nog göra det ett tag till

Jag köpte ett gäng skivor, både cd och vinyl, på skivmässa i helgen. På ett ställe såldes fem cd för 100 kr och på ett annat LP för 10kr/styck, så det var bara att plocka!

Boxar intressera mig stort Enstaka skivköp handlar mest om gammal musik för min del.

Nu har jag ju iofs kanske 100 skivor lite drygt hemma, men jag har inte köpt skivor på väldigt länge.

Kolla nu med Tidal och Spotify och vissa artister ska finnas på ena och inte på det andra, och gillar man en artist som finns på det ena och en annan som som bara finns på andra, måste man ju ha båda.
Ska man vara legal och ha streamingtjänster på det sättet kanske man måste ha kanske 4-5 program olika till slut..
Köper man det på skiva slipper det bli så, dessutom slipper man reklam från webläsaren, för vem vet, hur länge Ad-block kommer vara ok innan sajter begränsar sig så man inte kan kolla vissa sajter..