Kan man äta Ekorre (Sciurus vulgaris) ?

Som rubriken lyder, kan man?


1. isåfall hur smakar den/det?

2. hur gör man för att få tag på en? stjuta går väll inte för då träffar man väll det eventuella köttet, om man inte är pricksäker förstås och stjuter huvudet. Förgiftade kottar?`

3. Hur mycket kött får man ut av en korre? hur många måste man ha för att bli mätt?

http://jinge.se/bild3/kurre4.jpg

4. en annan fråga som inte har med mat att göra är hurvida korren går i ide på vintern, Om så är fallet vars sover den då?

Ja.

Som kyckling.

22LR eller fälla.

168 gram / 125 gram.

Benämningar och synonymer
• ekorre, eckorn, ickorn
• furufnatt
• granoxe

Vetenskapligt namn och grupptillhörighet
• Sciurus vulgaris
• familj: Sciuridae= Ekorrar
• ordning: Rodentia= Gnagare
Mått längd: 35 - 40 cm
• svansen utgör närmare halva längden.

Levandevikt
• 250 - 320 g
Färg med varianter
• buken alltid vit, i övrigt oftast brunröd eller mörkt brunröd sommartid. Den ljusare varianten har brunröda, den mörkare har svarta örontofsar (vintertid) och svans.
• vinterpälsen gråare på rygg och sidor ju längre norröver ekorren lever. Skillnaden mellan ljusare och mörkare individer kvarstår vad gäller örontofsar och svans.
• hel- eller halvalbinistiska (mer eller mindre vita) individer förekommer till och från.
Könsskillnader
• inga som kan urskiljas på avstånd.
Läten
• smackanden, bubblande-kuttrande (tjuttrande) läten m.m. Ljudlig om upprörd eller när två ekorrar jagar varandra. I det senare fallet hörs även ljudet av klorna mot trädstammen.
Spår och spårtecken
• spårgrupp med de större bakfötterna sida vid sida först och de mindre framfötterna likaledes sida vid sida bakom.
• avtryck av fem spretande tår i bakfotsspåret, endast fyra i framfotsspåret.
• gångart på marken uteslutande språng.
• kottar som ekorren behandlat för att komma åt fröna utmärks av att spolarna är något slarvigt och ofullständigt rensade.
• avbitna granskott som täcker marken under ett träd är resultatet efter att ekorren ätit blomknoppar. För att komma åt dessa måste den bita av yttersta skottet.
• bygger klotrunda bon om 25 - 40 cm i diameter av kvistar, gräs och mossa m.m. tätt intill trädstammen på hög höjd.
Utbredning
• Europa och Asien varhelst det finns träd. Nordgräns vid tundran, sydgräns från Medehavet över Kaukasus, södra Uralbergen, centrala Mongoliet till nordöstra Kina.
Födoval
• ekorren kan karakteriseras som fröätare med barrträdsfrön som stapeldiet på våra breddgrader. Till detta kan läggars hasselnötter, bok- och ekollon samt knoppar av barrträd.
• på hösten äter ekorrarna mycket svamp. Dessa kan även stickas fast på kvistar i träden och torkade utgöra en födokälla under längre tid. Även nötter och ollon lagras, men då ofta i marknivå.
• insektslarver och någon gång fågelägg och ungar konsumeras även.
Biotopval
• ekorren behöver träd för att trivas.
• i Mellansveriges barrskogar föredrar individuella ekorrar av båda könen äldre skog med stort inslag av gran. Det är också i sådana bestånd man finner den högsta tätheten av ekorre, liksom förekomst av djuret även under år med extremt dålig tillgång på ekorre.
• i områden med omväxlande skog och jordbruksmark är det bara honorna som kunnat visas föredra denna typ av skogsbestånd.
• i båda landskapstyperna ovan ingår en större proportion av de föredragna bestånden i honornas hemområden än i hanarnas.
Dygnsrytm, aktivitet
• dagaktiv. Kan stanna i boet längre perioder vid kallt väder.
Familjeliv
• ensamlevande: hanar för sig själva, honor med ungar för sig.
• räknas inte som revirhävdande (hemområdena överlappar) även om honor försvarar ett litet område runt bo och ungar.
• osorterade parningar (promiskuös).
• ungarna blir kvar i födelseområdet till hösten.
Hemområde
• i Mellansveriges skogslandskap: honor drygt 20 ha, hanar ca 100 ha.
• i blandat skogs- och jordbrukslandskap: honor ca 4 ha, hanar ca 10 ha (dock ej statistiskt säkerställd skillnad mellan könen).
• möjlig förklaring till skillnaden mellan könen: honorna minimerar hemorådet till vad som behövs för att föda upp ungarna medan hanarna är intresserade av att få tillgång till så många honor som möjligt.
• möjlig förklaring till skillnaden mellan landskapen: större fördotillgång i de blandade landskapet (ekollon, hasselnötter m.m.) och/eller bättre skydd från rovdjur.
Vandringar
• ansågs tidigare företa mer eller mindre regelbundna vandringar vid födobrist i de områden de normalt förekommer. Till exempel om hösten år 1863 då ekorrar plötsligt uppträdde överallt på Västgötaslätten, även i trakter där man på åratal inte sett en enda (enligt Gustaf Kolthoff).
• det verkar snarare ha handlat om en överproduktion av ekorrar som lett till ett desperat sökande efter områden att leva i än en normal fas av en ekorres liv. Numera tycks djuren aldrig nå sådana tätheter att man får uppleva något liknande.
Fortplantning
• könsmognad: vid ca 11 månaders ålder.
• honorna måste ha uppnått en vikt av minst 300 g för att komma i brunst enligt en undersökning.
• parning: först i februari.
• dräktighet: 38 dygn.
• födsel: första kullen i mars - april, andra i juli - augusti.
• normal kullstorlek: 3 - 6 ungar.
• individuell kullstorlek: 1 - 10 ungar.
• kullintervall: 2 ggr per år.
• ungarna diar i 10 veckor, men börjar smaka fast föda redan vid 7 veckors ålder.
Ålder, dödlighet
• max ålder år i det vilda: 6 -7 år.
• normal livslängd om ekorren överlevt sitt första år: 3 år.
• en stor men varierande andel av ungarna dör första året.
Sjukdomar och parasiter • ekorrar har ofta loppor, något som gamla tiders ekorrjägare fick erfara.
• ekorrar insända som fallvilt till SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) har ofta uppvisat mag-tarminflammation orsakade av coccidier (små encelliga parasiter). Lika många har dock dött av yttre våld (t.ex. vid fallolyckor).
Fiender • duvhök (dagtid) och mård (nattetid).
Populationstäthet/ populationsreglering • tätheten av ekorre varierar med tillgången på föda. Eftersom granfrön är ett viktigt födoslag följer antalet ekorrar i barrskogslandskapet granens kottsättning med viss fördröjning. Fördröjningen beror på att såväl överlevnad som fortplantning påverkas.
• forna tiders ekorrtätheter uppnås inte längre, antagligen beroende på att skogsbruket bedrivs annorlunda idag med bl.a. en kortare omloppstid (träden får inte bli lika gamla som förr). Å andra sidan är en större del av landet skogtäckt idag om man jämför med situationen för 100-300 år sedan. Deta bör ha gynnat ekorren och totalt sett givet ett högt antal i landet som helhet.
• i en 10-årig vinterstudie i Bergslagen uppmättes ekorrtätheter om 5,6 - 31,7 individer per km2. I den bästa biotopen (äldre granskog) nåddes en maximal täthet om ca 100 individer per km2= 1per ha.
Speciella beteenden och anpassningar • slår med svansen om upprörd.
• ett av de minsta djuren som är aktivt ovan snötäcket vintertid.
• springer med lätthet upp och nedför trädstammar; styr med svansen när den hoppar mellan träden. Troligtvis är det trädlivet som gjort att de inte utvecklat en vit vinterpäls (jämför den vinterbruna mer trädanpassade mården med den vintervita hermelinen).
Förvaltningsproblematik • tidigare det kanske viktigaste pälsviltet i Skandinavien.
• i Storbritannien där man infört amerikansk gråekorre har denna trängt undan den vanliga ekorren till Skottland och Irland samt i isolerade områden i England, bl.a. på vissa öar.
Litteratur
• Aspects of the food ecology of the red squirrel (Sciurus vulgaris L.) av Olavi Grönvall, doktorsavhandling vid Stockholms universitet 1982.
• Habitat selection, movements and distribution of Eurasian red squirrel (Sciurus vulgaris) in boreal landscapes in relation to habitat fragmentation av Annika Delin, Licenciatavhandling vid Lantbruksuniversitetet 1996.
• Nordens däggdjur av Birger Jensen. Norstedts 1993 med senare upplagor.
Folktro • man riskerade att få fallandesjuka (epilepsi) om man åt ekorrkött.
• pulvriserad ekorrhjärna var ett medel mot svindel.
• ekorrtänder användes som spådomsredskap.
• ekorrarna ansågs företa återkommande massvandringar i stil med de mer kända lämmeltågen och hade då för vana att segla över vatten på barkbitar eller träspån med svansen rest till segel.

Ja, självklart kan man äta ekorre. Man kan äta alla djur.
Det sägs att Elvis Presley älskade att äta ekorrar.

I Peru är det väldigt vanligt att man äter marsvin (cuy), det borde väl smaka ungefär detsamma.

Recept på ekorrar: http://www.backwoodsbound.com/zsquir.html

Ekorrsnaror är ganska så effektiva, kräver inte mycket ansträning heller.

Allt går att äta... Om det sedan är giftigt eller smakar pyton är en annan femma

1. Måste vara som att äta råtta kan jag tänka mig.

2. Man skjuter den nog lättast med ett starkare luftgevär eller .22 ? Dock är det nog lättast att sätta upp en fälla (typ pinnen och lådan). Dock är det nog enklast att plocka upp ett relativt färskt "Roadkill".
Giftiga kottar är nog ingen fara... Kolla asiater dom äter ju råttor, hundar och gatubarn. Är nog betydligt mer sunkigt än våra ekorrar.

3. säg att 150g är kött så kanske 2-3st för en liten Tapas-bricka.

4. Har sett ekorrar på vintern Annars sover dom nog i marken eller i hål i träd som på tecknade filmer....

Mycket matnyttig info. Brukar se dom små liven springa upp å ner när jag sitter i fikarummet, ska nog sätta upp en fälla utanför jobbet.

Jag anser nog att det är på sin plats att låta ekorrarna vara ifred. Vi har det inte så dåligt ställt i det här landet att vi är nödgade att äta den här typen av djur. Det blir dessutom inte mycket kött kvar när väl ekorren är tillagad. Köp en korv vid en korvkiosk i stället.

Det finns dock en annan typ av avskjutning av ekorre och det är den som syftar till att ta vara på pälsen, antingen för en viss typ av klädtillverkning eller som flugbindningsmaterial för sportfiskare. Det är egentligen där pengarna ligger nuförtiden.

Men som sagt, mitt råd är att låta ekorrarna vara ifred. Efter att ha haft två tama ekorrar så kan jag bara konstatera vilka otroliga varelser de är. Bland de mest påhittiga och intelligenta jag haft att göra med, inklusive katt och hund.

~Paul~

är du vegetarian eller?

Här har du ett gott recept på ekorre att följa.

http://www.youtube.com/watch?v=7RlK0Xd4c2c

Nej, bara realist .

~Paul~

Japp, the King klämde mången ekorre i sina dar. I dokumentärfilmen "The Burger and the King" finns recept och IRL-tillagning av denna "delikatess" också.
Vet tyvärr inte om denna film går att få tag i, men jag rekommenderar den varmt då den var mycket intressant, och...nej, jag har inte ätit ekorre.

Ekorrar är skadedjur och ska inte matas!