Aspartam/Acesulfam K/Sukralos/Sackarin i "vanlig" läsk?

Är numera väldigt skeptisk över hur många personer som mörkar de otaliga undersökningar som inte utesluter att man faktiskt kan ta skada av artificiella sötningsmedel. Läs den första länken om hur två stycken personer sågar hela undersökningen som gjorts på råttor. Läser man hela artikeln så avslöjas de båda belackarna som.....(trumvirvel)...anställda av de stora tillverkarna av just sötningsmedel!!! Inte undra på att deras intresse var att såga en undersökning som framställer sötningsmedel som skadliga för människors hälsa...

Nu till trådens stora fråga då. Jag funderar lite på om livsmedelsindustrin använder olika sötningsmedel även i "vanliga" produkter? Alltså i läsk som redan innehåller äkta socker. Det känns som man slänger i lite cancerpulver i det mesta nu för tiden - halstabletter, medicin, färdigfryst mat och så vidare. Jag köpte en vanlig 2,5-litersdunk med blandsaft som kallas: "Läckö Blandsaft" inne på Netto. Jag kastade ett snabbt getöga på innehållsdeklarationen som sade - socker. Då är väl detta ett lugnt köp tänkte jag - och bar hem dunkjäveln... Väl hemma så tyckte jag att saften smakade påfallande likt just aspartam. Underligt, tänkte jag. Det kan väl ändå inte stämma. Det stod ju SOCKER på förteckningen för tjyven! Jodå, visst innehåller den vanliga saften som inte hette "lightsaft" eller "lågkalorisaft" rävgiftet aspartam, och detta trots att den redan innehåller socker!!! Alltså BÅDE socker OCH aspartam... Varför?! Äsch, jag svävar ut nu, men...nu blev jag lite konfunderad. Kan det alltså även vara så att typ vanlig gammal "hederlig" rödettiketts-CocaCola innehåller det DNA-påverkande giftmedlet? Brr... Hoppas verkligen inte detta!!!




http://wwwc.aftonbladet.se/vss/halsa...131520,00.html
http://wwwc.aftonbladet.se/vss/halsa...129871,00.html


Fram med allt i ljuset nu!

PS. Sluta gärna med artificiella sötningsmedel också. Fasen så mycket bättre med naturliga sötningsmedel istället. Låt den lukrativa och profitbenägna livsmedelsindustrin pyssla med sitt skitpulver utan att vi konsumenter skall bli skadade för livet. För vem vet vilka effekter detta skräp kan ha på oss människor på en lite längre sikt. En fruktpizza bryr sig faktiskt om er, kära FB:are!

En anledning till varför lågprismärken använder sötningsmedel är för att det blir billigare att tillsätta än socker. Sötningsmedlen är ju som du också skrev, många hundra gånger sötare än socker, därför behövs det så små mängder av dem och är således billigare.

Aspartam har använts sen 1981 om jag inte minns fel, så vi borde ha sett något av dess eventuella giftiga verkningar tycker jag, om det vore så att det var så farligt. Men visst, light-saft/läsk smakar fan.

Läste lite om det nya sötningsmedlet Sukralos förrut. Det är egentligen vanligt socker som man tillsätter KLOR i!

Det är alltså en klorförening som liknar giftet DDT som först hyllades, men sen visade sig vara så farligt...

Nu dricker jag inte läsk men som du skriver så smyger sig kemikalierna in i många andra produkter.

Jag har blivit mer och mer kinkig vad gäller artificiella tillsatser i livsmedel och försöker så långt som möjligt undvika skiten. Även om man hittills inte hittat några skadliga effekter så är det ju totalt onödigt att utsätta kroppen för onaturliga substanser. Det finns ju som sagt vanligt hederligt socker.

Livsmedelsindustrin använder det som ger mest profit, långsiktiga hälsoeffekter är inte deras grej. Det är bara att se dessa jäkla transfetter som används i diverse produkter. Visst förekommer transfetter naturligt men att med flit tillsätta åderförkalkningsolja i livsmedel är nästan åtalbart "vållande till annans död".

Om du hade kollat upp lite hur vissa av dom här sötningsmedlen blev godkända i usa så hade du insett att du postat i fel kategori, konspirationer hade varit den rätta

Var en del fuffens och nya välbetalda jobb i samband med godkänningen, mer hittar du hos google nära dej.

http://www.aftonbladet.se/malmolund/article670632.ab

Hälsovådlig skräpmat


Vi måste återigen ställa frågan:
Vad finns i läsken?
av Björn O. Gillberg



Publicerad i MoF 3/97 omarbetad för Webb-publicering av Matz Wennerström 1999.
(OBS! de produkter som omnämns i artikeln saluförs fortfarande, med samma innehåll som tidigare.
webbm. anm)


I början av 1970-ta1et växte det i Sverige fram en stark opinion mot allehanda onödiga och ur hälso-synpunkt sett diskutabla livsmedelstillsatser, som av Miljöcentrum döptes till livsmedelskosmetika.
Det nystartade Livsmedelsverket försvarade då systematiskt de diskutabla tillsatserna men tvingades av opinionens tryck undan för undan att förbjuda allergiframkallande färgämnen som tartrazin och amarant.
Livsmedelsindustrin tvingades också av opinionen till självsanering. Man tog t.ex. frivilligt bort kött-smakämnet glutamat från barnmaten, när Miljöcentrum krävde förbud med hänvisning till att den framstående neurofysiologen och professorn John Olney funnit, att engångsdoser av glutamat orsakade hjärnskador hos apor.
Men sedan dess har pendeln svängt. Dagens yngre generationer tycks ofta vara omedvetna om gårdagens debatt om livsmedelstillsatserna. De, som satt i ledande befattningar inom livsmedelsindustrin och Livsmedelsverket på 1970-talet, har hunnit gå i pension.
Dessutom lever vi i en tid, där samhällets skyldighet att skydda medborgarna mot hälso- och miljövådliga faktorer har satts åt sidan till förmån för de s.k. marknadskrafterna, dvs. egoism och profit.

Skräckexempel
Bland de värsta skräckexemplen på hur pendeln svängt kan nämnas de s.k. lightdryckerna, som är speciellt populära bland ungdomar.
Nedan granskas Procordia Foods högkoncentrerade FUN LIGHT - APELSINSMAK, FUN LIGHT - SPORT med citron och limesmak samt FUN LIGHT -HALLONSMAK.

"Livsmedel" som inte innehåller livsmedel
Rent allmänt kan konstateras att de tre produkterna med undantag av FUN LIGHT - APELSINSMAK endast består av livsmedelstillsatser och vatten. I FUN LIGHT - APELSINSMAK finns dock apelsinjuice.
Livsmedelslagen stadgar att "Som livsmedelstillsats får användas endast tillsats som godkänts för livsmedlet ifråga…". Livsmedelsförordningen stadgar i sin tur, att en "tillsats får godkännas endast om den är av värde för konsumenterna".
För att en livsmedelstillsats skall kunna användas krävs i rimlighetens namn att den sätts till ett livsmedel. Ovanstående tre produkter är uppenbarligen inga livsmedel utan snarare en blandning av livsmedelstillsatser och borde på denna grund ej tillåtas som livsmedel.
Det är överhuvudtaget en gåta, att livsmedelskosmetika tillåts som livsmedelstillsatser, eftersom de i livsmedelsförordningens mening inte är av värde för konsumenten.
Livsmedelskosmetika är uteslutande av värde för kommersiella intressen. Med kosmetikans hjälp luras konsumenten att tro, att en vara är av bättre kvalitet än den egentligen är.

Överkänslighetsreaktioner
Samtliga ovan nämnda produkter innehåller konserveringsmedlen kaliumsorbat och natriumbensoat, dessa är sedan länge kända för att hos överkänsliga personer kunna orsaka olika typer av överkänslighetsreaktioner. Detsamma gäller för svaveldioxiden, som används i en av produkterna som antioxidationsmedel.
Livsmedelsverket medger ovanstående sakförhållanden, men tillåter likväl dessa hälsovådliga tillsatser.

Astma
Svaveldioxid, som ingår som antioxidationsmedel i FUN LIGHT - APELSINSMAK, orsakar inte bara "vanliga" överkänslighetsreaktioner utan också astma.
Det finns ca. 300.000 astmatiker Sverige. Varje år avlider i Sverige ca. 700 astmatiker i akuta astmaattacker.
Fem procent av alla astmatiker kan antas vara överkänsliga mot svaveldioxid. M.a.o. torde svaveldioxiden som livsmedelstillsats varje år ta livet av astmatiker.

Hjärntumörer hos möss

Det syntetiska sötningsmedlet aspartam har länge ifrågasatts.
Redan på 1970-talet konstaterade professor John Olney, att aspartam kunde orsaka hjärnskador hos möss.
Olney och andra forskare har under åren också riktat stark kritik mot de försök på råttor, som har legat till grund för myndigheternas godkännande av aspartam. Försöken är enligt kritikerna så bristfälliga att inga säkra slutsatser kan dras om vare sig skadlighet eller oskadlighet.
Enligt kritikerna så antyder t.o.m. försöksresultaten en ökad frekvens hjärntumörer av aspartam hos försöksråttorna.

Hjärntumörer hos människor
Förra hösten (läs: hösten 1996, Webbm. anm) publicerade Olney ännu en rapport, där han pekar på ett troligt samband mellan intaget av aspartam och en ökning av antalet hjärntumörer hos befolkningen i USA. Olneys rapport har väckt stor uppmärksamhet i massmedia. Livsmedelsmyndigheterna världen runt har hitintills systematiskt förringat Olneys rapporter.
I senaste numret (läs: 1997, Webbm. anm) av Livsmedelsverkets tidskrift "Vår Föda" ägnas hela tre sidor åt aspartam. Livsmedelsverkets ståndpunkt är: "Aspartam har inte varit cancerframkallande i djurförsök, och epidemiologiska data talar inte emot en koppling mellan aspartamanvändning och hjärntumörer. Det finns således ingen grund för antagandet att aspartam kan orsaka hjärntumörer".
Inte med ett ord nämner verket Olneys djurförsök med aspartam från början av 1970-talet och framåt. Man förtiger den sedan många år i USA pågående debatten om aspartam. En debatt som bl.a. har handlat om de omfattande bristerna i de djurförsök, som låg till grund för aspartamets godkännande.
Inte med ett ord nämner heller Livsmedelsverket, att det finns ett otal observationer, som antyder att aspartam i de halter, som det förekommer i livsmedel, kan orsaka olika neurologiska störningar. Några kontrollerade försök för att närmare klarlägga denna problematik har aldrig utförts.

Aspartam för 8 miljarder kronor per år
Den största tillverkaren av aspartam är Nutrasweet Corporation, som ägs av Monsanto. Det årliga saluvärdet uppgår till ca 1 miljard dollar, ca 8 miljarder kronor.
Konstgjorda sötningsmedel som aspartam togs ursprungligen fram med tanke på behovet av sötningsmedel i specialdiet för diabetiker. Nu är ju den marknaden tämligen begränsad och därmed olönsam. Därför har Monsanto och andra tillverkare av sådana här sötningsmedel sedan länge lagt ned stora marknadsföringsresurser på att få alla konsumenter att nyttja dessa sötningsmedel.
För Monsanto är aspartam onekligen en luckrativ affär. Men för konsumenten innebär aspartam en onödig risk, som man lätt kan och bör undvika.
Aspartam har överhuvudtaget inget berättigande i vanliga livsmedel. M.a.o. så bör ämnet snarast förbjudas.

Referenser:
Livsmedelsverket medger som framgått, att kaliumsorbat, natriumbensoat och svaveldioxid kan orsaka olika överkänslighetsreaktioner. Därför återges inga referenser beträffande dessa ämnen.

Nedanstående referenser gäller enbart för det omtvistade aspartamet:

Olney, J. W., and Ho, Ol., Brain Damage in Infant Mice Following Oral Intake of Glutamate, aspartate or Cysteine, Nature, 227, p. 609-611, August 8, 1970.

Olney, J. W et al., Brain Damage in Mice from Voluntary Ingestion of Glutamate and Aspartame, Neurobehavioral Toxicology, 2, p. 125-129, 1980.

Olney, J. W., Excitotoxic Food Additives - Relevance of Animal Studies to Human Safety, Neurological Behavioral Toxicology and Teratology, 6, p. 455-462, 1984.

Olney, J. W., et al., Increasing brain tumor rates: Is there a link to aspartame? J. Neuropathology and Experimental Neurology, 55,p. 1115-1123, 1996.


Tidigare publicerat i Miljö o Framtid 3/97



Kolla länken:http://www.miljocentrum.se/

Oooops, har 4 flaskor Pepsi Max och 3 Coke Zero kvar... Vad gör jag nu??!?!?!?!

Man måste alltid vara källkritisk. Speciellt när det gäller Gillberg och hans källor. Gräv djupare, kolla noggrannare, det kan vara så att det du tror är fakta kan vara medvetet feltolkade forskningsresultat. Man ser det man vill se, man hänvisar kanske inte till relevant eller vedertagen forskning. Speciellt inte om de visar fel enligt ens eget tankesätt.