Tvingad till gymnasiet ?

Hej !

Jag har en god vän som har gått IV de 2 senaste åren, nu äntligen fick han betyg och tänkte lägga ner gymnasiet ( han är 18).

Men, han bor fortfarande hemma, och hans far "tvingar" honom att gå till gymnasiet.

Han riskerar att bli utslängd om han inte går dit.

Vad tycker ni han ska göra ?

Din vän får väl skaffa sig ett jobb i stället om han inte är intresserad av att studera. En framtid som bidragstagare är knappast något att se fram emot även om ett socialbidrag kan kännas som mycket pengar för en tonåring. Det bästa vore väl ändå om han tog tag i saker och ting och läste något gymnasieprogram som ändå. Han måste väl ändå ha någon föreställning om vad han vill göra när han blir stor, eller?

Det är väl bara att börja jobba om han inte ska plugga, börjar han jobba och får en inkomst så kan han även hyra en lägenhet. Vad är det egentliga problemet?

Sedan är väl inte IV något gymnasieprogram, utan ett program som gör att man får gymnasiebehörighet och att man sedan kan bli behörig och söka till ett gymnasium.

Jag förstår att han vill lägga ner gymnasiet. Jag gick IV ett år och bara det räckte för mig. Hade det blivit ett år till hade jag också lagt ner det.

Men som det har sagts tidigare så får han väl skaffa sig ett jobb. Oftast då upptäcker man ur viktigt det är med gymnasiet och då kanske han söker nästa år. Eller börjar på vuxenskola eller liknande. Det är ju aldrig försent.

Han har sökt dussintals jobb, bl.a i Irland.

Han skulle nog aldrig kunna sitta hemma och vara arbetslös om jag känner honom rätt, så det är ingen fara, tack för tipsen, fyll gärna på med mer !

Det finns ju en tråd där en kille gav både namn och nummer till något företag (om det var i Spanien kanske?) där han hävdade att jobb var garanterat. Be honom testa där?

Men som gammal gymnasieavhoppare som numer studerar på komvux kan jag bara ge rådet att din vän borde börja på ett gymnasieprogram så fort han kan och stå ut de närmaste tre åren. För oavsett hur tungt det känns idag så kommer det kännas ännu tyngre när han börjar på komvux (eller när han tycker att han är för gammal för att börja på komvux och har gett upp allt hopp om livet).

Såg tråden om Barcelona (?) verkar det vara seriöst ?

Jag vet att han inte kommer gå tillbaka till skolan, så är det, tyvärr.

tack för tipset iaf !

Jag vet att det i Bryssel finns ett callcenter som rekryterar svenskar som galningar just nu. Om jag inte minns fel så ska de börja som support för Nokia ganska snart (inom någon vecka). Kommer dock inte ihåg vad företaget heter, tyvärr... Men lite googling kanske hjälper.

Huruvida Barcelonatråden är seriös eller inte kan jag inte svara på, men att ett callcenter har någon slags bonussystem bland sina anställda för att locka ner fler arbetare låter inte helt orimligt. Kan tänka mig att om man ringer chefen och säger "den här killen sa att jag kunde få jobb hos er" och man får jobbet så får "den där killen" en viss summa pengar för att han rekryterat personal.

okej, men hur fan är det att jobba på ett callcenter, hur är lönen och sånt ? eller ska man bara vara glad om han får jobb ?

Det är hemskt tråkigt Lön och så varierar antar jag och dom som tjännar bra säljer ju också bra(provision). För min del blev jag dock bara glad att jag fick ett jobb och fortsätter söka nya!

Just det här stället i Bryssel tar emot samtal, dvs som support. De sitter inte och ringer hem till folk för att försöka sälja kalsonger eller tidningsprenumerationer. Så det är nog rätt chill om man klarar av arga människor som vill ta ut sin ilska på första bästa person som svarar och idioter som inte kan läsa innantill... Lönen ska vara helt okej, men det är som sagt support och inte sälj, vilket innebär att provision inte finns.

Måste hålla med här, det bästa din kompis kan göra är att försöka studera vidare eller försöka få tag på en lärlingsutbildning. Jag gick själv på Individuella Programmet i cirka 2 år och det tärde på mig mest med tanke på att jag inte tog tillvara på tiden. Sen att få tag på jobb outbildad är inte det lättaste och definitivt inte det bästa, jag får till exempel gå som diskare även fast jag är fullt kompetent som kock. Nej du få din vän och gå på en yrketutbildning om han är skoltrött då är det mest ett jobb man behöver inte gå hemma och dra fötterna efter sig sen är det inte roligare och försöka få tag på bidrag dom där 3000 i månaden är inte lockande speciellt när föräldrarna kanske vill ha det hälften som hyra som jag hade.

I alla fall är själv tvungen och börja Komvux inom en jäkligt nära framtid för att ens ha en möjlighet och plugga vidare.