Tror folk att ni är yngre/äldre än vad ni är?

Sen jag började gå in seriös för mitt föryngringsprojekt har jag fått en del kommentarer som "Du som är ung" och "Du är ju bara barnet" (det sistnämnda sagt främst av människor som är 60+), samt att jag överlag upplever att jag blir bättre bemött av yngre än innan när jag mer struntade i hur jag såg ut eller framstod, har jag också förstått hur jävla utseendefixerat samhället är, samt åldersfascistiskt.

Anledningen till mitt behov av föryngring grundar sig i att jag som yngre ville vara och se ut mer som äldre människor, för att jag då tyckte att det gav mig mer personlig pondus och respekt.

Sen efter 40 tänkte jag att vad fan, jag går ju åt "fel håll". Efter 40 blir man ofta inte längre sedd som den där unga grabben, och då jag tidigare ofta varit van vid att höra från äldre att "Du är ju bara en snorunge som inte vet något om livet", så tänkte jag att varför inte bejaka och släppa fram den där snorungen, om den får en att känna sig och se yngre ut.

När de flesta av mina jämnåriga börjar gubba och tanta till sig, tänkte jag att det kunde vara en tuff grej att försöka gå åt andra hållet istället. Alltid retar det någon. Ska tilläggas att det för mig mest är en kul grej och ett sätt att "prova mina vingar och se om de håller".

42. Blev misstagen för att gå på gymnasiet förra året. Så jävla gött! Ska knulla gymnasiebrudar så snart jag är singel igen och folk kommer tro vi är i samma ålder 😎😎🤗

Tror det fetmarkerade beror på att människor inte förstår hur mycket som de själva åldrats. Jag har ju själv sett på jämnåriga män och förvånats över hur många av dem som förvandlats till gubbar. Och hur kvinnorna gått från sexuellt attraktiva varelser med former som tände lusten till inget mer gamla kvinnor med feta rumpor och platta bröst.

Och sedan inser jag att jag förmodligen ser ungefär lika gamla ut som dem...

Yngre. Är runt 35 men de flesta tror jag är under 30. Tillhör nog generationen som fick vara unga längre och varit mer måna om våra utseende, tränat mycket osv.

När jag var i nedre tonåren såg jag äldre ut än jag var, både beroende på tidigt utvecklad kropp och på tidig mental mognad.

Nu ser jag yngre ut än vad jag är, men så ung som vissa tror att jag är ser jag inte ut att vara, så jag tror det handlar mycket om sättet man rör sig på och hur man pratar också. Många verkar vara väldigt dåliga på att avgöra ålder, för flertalet gånger sen jag passerade 40 så har personer trott att jag är dotter till min man, syster till mina barn, och flickvän till min ena son.

Min man kan tycka att det är jobbigt, som när vi var på bröllop och han hade presenterat våra barn för en dam och hon senare efter att han presenterat mig som sin fru frågade om vi hade några gemensamma barn också. Med tanke på att döttrarna är väldigt lika mig är det konstigt att hon inte fattade att jag är deras mamma, men hon var så inställd på att jag var hans nya unga fru att hon inte såg det.

Har du faceliftat dig ?

Jag har alltid sett yngre ut, även om jag själv defintivt tycker det är stor skillnad på hur jag ser ut nu jämfört med tio år sedan så blir folk ofta förvånade i nya sammanhang när de frågar hur gammal jag är. När jag var 15-30 såg jag verkligen ut som ett barn. Jag tror mycket beror på vilken stil man har, utöver de rent genetiska faktorerna.

Ja, på mitt eget sätt. Började med att jag försökte minnas hur jag kände mig och såg mig själv i spegeln när jag var 20-25 år, och sen var det inga större svårigheter. Det handlar mycket om vad man utstrålar för känsla och om att faktiskt föreställa sig själv som 10-15 år yngre. Många män över 40 får ett "tattigt" utseende, de skaffar ofta skägg, får utskjutande haka och lägger sig medvetet till med en gubbigare stil. Det gäller att se igenom det där. Ska inte beskriva mer ingående här hur jag går tillväga, men jag har hittat rätt mindset kan man säga.